Spårlördag

Äntligen dags för spår! Till skogen med Sigge och Hilda. Viltspår till Hilda och bruksspår till Sigge. Hildas spår med klöv och blod, ca 700 m med återgång och oblodade sträckor. Sigge fick ett appellspår, ca 300 m med två "vanliga" pinnar, en skogspinne och IKEA-råtta som spårslut.
La spåren. Sen dags för FIKA. Det är nästan det bästa med spårskogen. Att få fika medans spåren kallnar.

Utrustad för att lägga viltspår.

Så dags att gå spåret med Sigge då. Hade lagt spåret så att han fick söka upp det själv. Första gången för hans del. Det gick hur fint som helst, inget bakspårande där. Startade så himla fint, plockade första pinnen utan problem. Fortsatte fint i spåret. Kom fram till en stig som vi skulle korsa. Helt plötsligt drog han iväg till höger på stigen. Där stod den då en bayersk viltspårhund med pejl. Den blev nog lika stöss (förvånad på hälsingemål) som mig. Jag blev förstås rätt orolig också. Sigge är en snäll hund som aldrig bråkar med andra hundar så jag var inte ett dugg orolig att han skull dra igång nåt tjfs. Men den andra hunden visste jag ju såklart inte ett dugg om. Försökte få den att gå ifrån oss. Men den var lika nyfiken på Sigge som Sigge var på den. Till slut drog den iväg, i MITT spår. Irrade runt där. Stod kvar och tittade en stund men den plockade i varje fall inte några pinnar. Där bröt vi iaf vårt spårande. Suck. Precis när Sigge spårade som en GUD händer detta. Nästa fråga var, var finns jägaren? I det område vi var har det aldrig jagats förr så vi tänkte ju att där är det väl jaktfritt som vanligt? Hunden drog i varje fall vidare. Så började den skälla, Hade det´n en älg i nosen? Inget skjutande i varje fall.
Så jag tänkte, dags att utmana min egen hund  som var ordentligt upphetsad efter hundmötet. Skulle han klara av att gå klart spåret? Släppte på strax efter där hundmötet skedde. Han tog upp spåret så himla fint. Spårade fint i kärnan, plockade nästa pinne, missade skogspinnen, hittade spårslutet och lyckan var total hos både mig och Sigge. För honom över IKEA-råttan och för mig att han klarade av den störningen i spåret var ju helt fantastiskt. Så otroligt stolt över min lilla vovve. Han som är så otroligt störningskänslig för just andra hundar.

Under tiden vi spårade sköts det en hel del en bra bit bort. Sköt dom en sån massa skott måste det vara rätt dåliga skyttar. Hoppas dom har bra kulfång bara 😱 Ivriga att börja jakten redan första dagen, då de flesta andra jaktlag börjar på måndag.

Sen agerade jag skytt till min kompis hundar. Dom gick varsitt bruksspår och jag sköt några skott under tiden dom gick spåren. Inga som helst reaktioner på skotten.

Så dags för Hilda att gå sitt spår då. Ca 700 m med ca 2,5 timmars liggetid. Innan jag startade funderade jag lite över hur mycket pejlhunden hade "surrat" runt i hennes spår som ju också var blodat? Ja man får väl se det som en störning. Startade med vår "lugn och fin" ritual. Den är det alltid numera innan hon får starta nåt jobb överhuvudtaget. Det har verkligen gett resultat. Hon vet också att det inte blir nåt jobb förrän hon är i rätt sinnesstämning. Så där landade hon rätt så snabbt.
Hon tog upp spåret fint. På med bromsen, hon har en aning bråttom från början. Som hon spårade. Fint i kärnan. Fina vinklar helt utan ringande idag. En svår återgång hade jag gjort. Den fixade hon så fint. Sen dök det upp en liten svårighet. Lite surrande i en vinkel. Först på väg åt rätt håll sen fel sen så satt jag henne lugnt och stilla en stund. Tänkte lite. Vad är det som ställer till det nu? Jo antagligen pejlhunden. Den hade nog passerat där. Då åt fel håll för den kom ju därifrån då vi mötte den. Undra om klöven då ligger kvar på rätt ställe? Startar spårandet igen. Då tar hon vinkeln fin och fortsätter fint i spåret. Innan spårslutet så ska det ju också skjutas. Inga som helst problem. Lugn fin och tyst i skottet. Släpper på för den sista biten och se där är den, klöven. Lyckan är total för mig och för Hilda.
750 m 20 min. Bra jobbat!

Hilda med sin klöv

Idag blir det föreläsning av Per Jensen. Annelis Hundtjänst ärt det som har ordnat med den här föreläsningen. Ska bli spännande.

Träningsdags

Ni som följer oss här vet ju att jag var väldigt uppgiven efter att vi varit på jaktlägret tidigare i höst. Då funkade i princip inget alls. Hunden hade ju ändå tagit ett första pris på inoff jaktprov ett par månader tidigare. Jo då hon var på väg in i löp men det brukar ju inte påverka henne nämnvärt så jag vet verkligen inte om det var det eller situationen med alla hundar som stod på rad under träning som helt enkelt blev för mycket för henne? Ja det har vi lämnat bakom oss och spekulerar inte mer i det. Ja sen dess har vi knapp tittat på en dummie.

Igår när jag kom hem från jobbet hade jag iaf en plan på att åka och lägga ut lite dummies i skogen. Sagt och gjort. Vi drog iväg till skogs.
La ut ett sök. Värmde hundarna med en promenad på en tio minuter. Dags för själva uppgiften då. Laddad hund, men inte överladdad. Jobbade med verktygen för att komma i rätt arbetsmood. Se idag gick det snabbt att "landa". Dags att jobba då. Alltså den hunden. Plockade dummie efter dummie. Bra grepp. Leverans in i handen. Inte en enda slarvig avlämning eller nåt slarv på vägen in med dummien.

Sigges tur då. Han är verkligen en fena på detta. Samma sak med honom. Fint "upplet", fina leveranser och avlämningar.

Dags att utmana labben lite då. Nytt sökområde. Nu ska jag testa av att dirigera henne. Först rakt ut sen lägger vi till stopp, lite hö+vä dirigeringar samt närsökssignal. Kan väl inte skryta med att vi tränat på det här. Men ibland kanske man kan vila sig i form? 😉
Hur gick det då? Alltså, Hilda vilken brud. Hon fixade all med bravur. Så fin lugn och arbetsam hon är min hund.

Idag dags för träning på klubben. Där har vi inte heller varit på hur länge som helst. Gjorde en rallybana i nybörjarklass. Wow. Hilda vilken tjej. Lugn och fin. Gick banan nästan lika bra på höger som på vänster. Lite saker har vi att träna på i högerhandlingen. Så dags att lägga på en rem med det.
Fram med pallen. Träna backa och sen är det väl dags för start i avancerad klass.

Det känns som att hon mognat efter det senaste löpet.

Sigge fick köra NW med röd kong. Alltså den hunden nos. Det tog inte många sekunder att markera de två gömmorna. Efter det rallybana för honom också. Han är nog klar för start den lille mannen. Få se om vi anmäler till vårt KM i november.

Tjing!

Lite nyheter från oss

Länge sedan jag skrev nåt här. Jag antar att folk inte längre läser så mycket bloggar numera? Men jag kör på. Det är ju också en slags dokumentation av mitt hundliv. Kul tycker jag som vill läsa mera hundbloggar. Det är ju också ett sätt att hålla en hemsida levande.

Vi tränar iaf på med rally och nosework. Regelbunden träning, 2ggr/vecka. Det är väl vad jag hinner med just nu. Att träningen är regelbunden ger ju en massa bra resultat hos hundarna.

Sigge är nog klar för rallyns nybörjarklass och kanske fortsättning också. Hilda börjar bli klar för avanceradklass. Några få moment som måste nötas lite mera. Med henne är också tanken att börja köra lite mera lydnadsmoment också. Det kommer att förbättra övningarna i rallyn också.

Idag har vi tränat en avancerad bana. Det gick väl si så där med Hilda. Första varvet bara en massa strul. Andra varvet då gick hon super,. Med hjälp av en massa belöningar. Därefter drog vi faktiskt ett 3e varv också. Då gick det toppenbra. Ett par skyltar behöver vi plocka ur dagens bana och träna mera på. Men det tar sig. Hilda har också efter det senaste löpet mognat massor. Nu känns hon som en vuxen hund helt plötsligt. En helt underbar liten tik är hon.

Sigge fick köra samma bana med vid de avancerade skyltarna improviserade vi lite och körde på med fortsättning- eller nybörjarklass momenten. Han har utvecklats enormt den senaste tiden. Kanske vågar vi oss på att tävla i november på vårt KM? Vi får se 😱

Med Sigge kör jag också på med NW. På det är han superduktig. Men just med NW så har jag lite funderingar. Sigge har ju gått kurs för att lära sig finna doften av eukalyptus. So far so good. Den är han en fena på att hitta. För att göra ett eget litet test placerade vi ut lagerblad i ett sökområde utan att nån av hundarna tränat på den doften. Dom hittade den lika lätt som dom hittade doften av eukalyptus. Det där var rätt intressant att se. Är det helt enkelt så att materialet är "smittat"av människodoft (min)?    eller har nån annan nån teori om hur detta kan vara möjligt?
Testet går vidare.
SBKs nästa tävlingsgren kommer förmodligen att heta specialsök och etiketten (doftämnet) kommer att vara röd kong (orginal). Så idag var det dags att prova söka efter den doften. Kollade av om hundarna markerade pizzakartong med kong i. Nä inte direkt i varje fall. La då dit en godis med kongen. Jo då markerade dom. La ut ett sök i en ändå lite krånglig miljö med en massa fordon och en gallergång. Inledde söket med en "smeller". Sen gick hunden som tåget. Ingen rädsla eller annat stök i miljön. Sen fann han efter ett rätt ivrigt sök båda gömmorna. Intressant eftersom att doften inte var tränad på mer än den korta övningen vi gjorde innan.
Lite funderingar har jag ju efter det här men ffa funderar jag på om man kan får bort den mänskliga doften helt på dessa preparat? Eller var det helt enkelt tur att hundarna hittade de dofter som de inte var tränade på?
Det här får jag klura vidare på 😉