Tre veckor

Ja det blev dom förra veckan, valparna alltså. Om nån skulle missat att vi har valpar här i huset. Nu börjar dom bli riktigt med på noterna. Spännande att se hur snabbt de utvecklas. Hur de upptäcker världen och hur vi lär oss massor här i huset. De är redan väldigt olika personligheter.
Det man kan se är att i nuläget är det trean som är mest nyfiken och framåt men också rätt full av energi och "omöjlig" tror jag Loppan skulle ha sagt!
Tvåan är lite lugnare, känns cool och väldigt nöjd med tillvaron
Ettan hon är en envis böna, men också rätt så lugn.
Alla tre får damp på kvällen. Undra om de har det efter sin morfar?? Han skulle ni sett på kvällarna när han var lite valp..... Säger bara ojojoj ;)

Ettan, tik.
Till salu med bibehållen avelsrätt.

Tvåan, hane
Till salu!

Trean. hane
Till salu. Eller??

Inte undra på att man är kär? Dom ser alla tre riktigt fina ut.
Hoppas på att kunna göra SBKs valptest då de är 4 veckor.

Nu till nåt helt annat. Sökträning! Alltid lika skoj med sök. Fast hunden Walle han har inte alls gått särskilt bra på de senaste två träningarna. Trist att liksom inte veta vad som felas?? Har han ont, är han less, hormoner? Får testa att backa i träningen först och främst. Sen ska jag ta mig en ordentlig funderare på om jag ändå inte ska kastrera honom?
Tränade ett bra lydnadspass med honom förra veckan. Då var han baske mig med på noterna. Duktiga killen!

Den här vecka så törs man sig kanske ut i skogen för ett par spår i varje fall. Måste väl jobba på med viltspårandet. För nån jäkla arbetsmerit på ett papper ska de väl få, hundarna.
Sen så ska jag dra igång Walle på det där trökiga "pinnspårandet" också utifall det inte funkar med söket framöver!

Nä nu lite städ, plugg och sen ett spinningpass!

Tiden går

Ojojoj vad tiden går. Veckorna rinner iväg. Valparna växer och frodas. De ökar i vikt som de ska. De är avmaskade en första gång. Ögonen har öppnat sig och alla tre är uppe på benen. Ja inte går de några längre sträckor. Men rackarns vad de tränar.
En av dom använder sin nos på ett annat sätt än de andra. En sökhund kanske?
Han började att använda den så mycket tidigare än de andra. Så häftigt!
För första gången på länge så önskar jag att huset inte var så fullt med hundar. Då skulle åtminstone en valp få stanna kvar här hemma. Jag har nog en favorit fast ändå inte. Kan säga att favoritskapet varierar från dag till dag ;)
Visst är dom väl enormt söta?

Ett öga har öppnat sig

Känns lite frustrerande att inte hinna med hundträningen som man vill. Men vi försöker så gott som vi kan. I lördags så var det dags för sökträning i varje fall. Älgjakten är igång här nu så M som har kontakter där hade tagit reda på var de jagade denna morgon. Vi for då till den andra änden av JVO. Så vi kunde känna oss trygga. Tänk om jaktområdena kunde ha en hemsida där de uppdaterade dagligen vart de är och jagar! Önskedrömmar kan man väl få ha?

Numera kör jag bara sök med Walle. Satsningen går mot tävling och vi hoppas på att kunna komma till start snart igen. Lite dåligt med söktävlingar så här på senhösten. Kanske borde jag köra en spårtävling ändå? Ähh vi väntar tills det dyker upp en tävling.

Hur gick träningen då?
Det gick riktigt jäkla bra! Walle är en riktigt bra sökhund han. Absolut klar för lägre sök kan man säga! Så stolt över min vetehund är jag.Nästa träning så ska jag köra hittaövningar varvat med lösrulle. Kanske målbildsträning eller vittringsövningar. Vi får se.

Det jag kan se är att hans ork kan ta slut.Tror inte det är koncentrationen utan snarare konditionen. Så det får vi ta tag i. Det behöver ju jag med. Så det bli ju bra det.

Att utbilda en bra sökhund med fina markeringar tar lång tid.Man brukar säga att det tar 1-1,5 år. Med regelbunden träning. Det är så lätt att gå för fort fram. Jag tycker det är superviktigt att köra samma övningar flera träningar efter varandra.
Jag har efter sommarens sökläger en idé om hur jag fortsättningsvis ska utbilda mina hundar i söket.
Skapa målbilder, vittringsövningar, träna markeringar separat till de sitter som en smäck sedan införa dem i söket.
Man ska inte tro att det efter ett par träningar att det är bara att skicka ut sin hund för att söka efter figge. Tyvärr så ser man alldeles för ofta att man gör så. Hur blir det då? Det kan bli så att hunden inte kopplar på sin nos utan bara springer runt i rutan och vi tror att den letar vind och vittring. Men ack så vi bedrar oss många gånger.
Som sagt var att utbilda en sökhund tar massor av tid. Men vad gör det när det är det roligaste som finns.
I morgon är det dags igen!

Att

Tänk att ha förmånen att få ha en valpkull.
Att se dessa ljuvliga små liv födas.
Att se att Loppan fixar allt det här.
Att ha förmånen att se dem i början av sitt liv.
Att få ta dem i sin hand känna värmen från deras små kroppar, en värme som på nåt sätt har en direktväg till mitt hjärta.
Att försiktigt stryka med fingret över den lilla valpen, känna den mjuka fina pälsen.
Att höra ljudet då de smaskar och äter.
Att sitta i valplådan och bara njuta av det man ser.
Att höra dem då de är missnöjda, då maten kanske inte kommer tillräckligt fort.
Att se Loppan buffa lite på dem så de lättare ska komma åt att äta.
Att se att hon är en sån duktig förstagångsmamma.
Att känna all den kärlek som dessa små liv verkligen ger.
Att se deras olika temperament, för det har de verkligen.
Att kunna älska några varelser så urskiljningslöst.
Att aldrig kunna se sig mätt.

Listan skulle kunnat bli hur lång som helst. Det här var bara nåt som"poppade" upp så här på morgonkvisten.

Jag som dessutom har som specialintresse att lära mig att läsa hund och försöka mig på att tolka signaler rätt. Jag som gärna grottar ner mig i allt som finns att läsa i ämnet jag har verkligen hamnat i himmelriket. Att se att de här små har olika så olika temperament. Som säkert kommer att ändras under den här korta tiden som de bor hos oss. Fast det som är själva grunden i deras personligheter kommer nog alltid att finnas där. Så himla spännande.

Nu en ny dag. Bilder från valplådan kommer under dagen. Både här och på FB.

Oj vad tiden går.

Två hela veckor har det gått sedan de små liven kom. Kan man göra annat än att svämma över i sitt hjärta. Så fina, underbara ljuvliga små varelser. Man kan sitta länge i valplådan och bara titta. Olika personligheter.

Ettan hon är liten och lite otålig. Hade den lägsta födelsevikten. Kommer inte mjölken tillräckligt fort så blir det rätt högljudda protester. Ökar fint i vikt.

Tvåan han var den som var störst redan från början. Hade svårt att suga och behövde en hel del amningshjälp.Men sen så, bara han kommit på hur det skulle går till då jäklar. Han äter när han äter och är STÖRST och TYNGST.

Trean, mitt mirakel. Han som kom som en riktig eftersläntrare 16,5 timme efter tvåan. Han är den som är på G. Snart på benen. Rätt så ivrig och förbaskat envis.

Loppan är en underbar mamma, rädd om sina små. Snart så kommer hon att ha massor att göra. För det står inte på förrän de är på benen alla 3.
För mig är det som en stor förmån att få vara med dessa tre i sin start på livet. Hoppas att jag kan lägga en fin grund för dem så att de blir fina vuxna individer. Att de kommer till ägare som förvaltar dem väl på deras resa genom livet.

De andra hundarna får stå tillbaka lite just nu. Men förra helgen så var jag och Walle i varje fall på sökträning. Så länge sedan han gjorde ett sånt jäkla bra träningspass. Raka fina skick så klockrent alltihop!
Min bästa träningskompis är han!

Nu plugga, sen hundträning!

Redan 1 vecka

Man säger att tiden går fort när man har skoj. Det stämmer det minsann. Valparna växer som ogräs dom har så gott som fördubblat sin vikt. Ja förutom nr 2 som har mer an fördubblat sin.
Dom utvecklas som dom ska och nu väntar vi med spänning på att ögonen ska öppnas och att hörseln ska komma. Då öppnas det en helt ny värld för de små kan man tänka.
Här kommer lite 1 veckas selfies ;)

Valp nr 2 hane
Till salu

Valp nr 3 hane
Till salu

Valp nr 1 tik
Hon kommer att säljas med bibehållen avelsrätt-

Ja så en bild på hela ligan också. Tiken hon ligger närmast mamman och "tjockisen" ligger lite i vägen han ;)

Ja det är verkligen rätt stor skillnad på dem rent storleksmässig, ja även temperamentsmässigt också. Helt fantastiskt att se att de redan då de föds är små personligheter. Gobebisarna! Hungriga är de också! Rackarns va de äter.
För mig som är intresserad av hundars språk och utveckling känns det här som den högsta vinsten. Känner att jag kommer att lära mig massor om det här!
Här kan ni läsa lite om kullens pappa Faxe!

Igår kväll tog jag lite barnledigt. Skönt att åka iväg och träna lite hund. Walle var med mig på torsdagscafé utan café på klubben. Halvskapligt med folk. Inget kaffe!
Men en bra träning för Walle som är sitt rätta jag igen. Inget ont och allt fungerar som vanligt.
Vi får försöka hitta en appellsök innan snön och i vinter ska vi träna lägre och högre brukslydnad. Det ni!
Så i vinter köper vi in oss i klubbens vinterträningshall, totohallen på Hagmyrens travbana. Ska bli skönt att kunna träna lydnad inomhus!
Walle är förresten KÄR i en malletik. Min nya träningskompis Marias hund, fina trevliga Jina.

Imorgon sökträning. Det ska bli så kul för nu var det ett par veckor sen senast!
Ja så är det ju kanelbullensdag också!