fredag 19 juli 2019

Privat lektion

Igår em drog jag och en kompis till Bruksviljans Hundtjänst för en privatlektion.

Lydnad stod på dagens agenda. Länge sen jag tränade lydnad med tanke på moment för tävling. Nu har jag ju inte längre fokus på att tävla lydnad eller bruks. Men lydnad behövs ju också i de grenar vi siktar på. Alltså rallylydnad och jakten. Jag har ju en väldigt utåtriktad hund, precis som en jakthund ska vara så då finns det en del mer saker att tänka på än om du har en hund som inte är utåtriktad. Hilda intresserar sig för det mesta som finns på en lydnadsplan, så som tex koner. Sen så är hon också rätt så nyfiken av sig och det gör ju inte saken lättare.
I fotgåendet håller hon en väldigt fin position. Jag kräver inte att hon ska titta på mig under fotgåendet. Om man läser reglerna så behövs det inte heller. Så det ska alltså inte dra ner på betyget om hunden inte kollar på sin förare under det momentet. Utan hunden ska hålla sin position under hela momentet. Hos en del hundar så ger det (tittandet) också en mycket märklig och onaturlig gång. Så målet är att min hund ska hålla fin position, sen att hon kollar på mig emellanåt har jag inget problem med.
Vi tränade också på en för mig ny metod för att få hunden att titta upp under fotgåendet. Den metoden funkade fint på Hilda och vi hade så kul under den träningen.
Vi ska också tänka på att placera ut lite koner och andra saker då vi tränar fotgåendet. Så att hon får träna på att hålla position då hon blir nyfiken.

Vi har också börjat med momentet backa vid sidan. Vilket Hilda faktiskt fixade rätt bra. Där fick vi verkligen bra träningstips så att vi kan träna vidare mot ett fint backande i rallyn. Där använde vi också ett ridspö. Då för att styra hunden. Det funkade riktigt bra på min hund då hon inte är rädd för saker. Ridspöt används alltså för att styra hunden. Istället för att lära in backa vid tex en vägg eller på en plattform. Plattform passar tex inte till Hilda men utmärkt till Sigge.

Vi tittade också på att få till snabbare läggande. Inför läggande under gång i både rally och bruks förstås.

Krypet var också med på dagens agenda. Där har vi en del att jobba med. Vi siktar ju inte på att tävla i bruks just nu men kunskap är aldrig tungt att bära.

Stadga är nåt vi tränat dåligt på och jag ser på min hund att det behöver vi träna mera på. Nu "knallar" hon ju inte i jakten, än kanske man ska säga. Men jag ser ju verkligen hur "het" hon är i det jobbet. Så därför behöver vi idéer för att träna stadga. Nåt har jag väl med mig sen tidigare. Men där behövde det fyllas på och bra påfyllning fick jag. En metod som passade oss som handen i handsken.

Det var en perfekt kväll för hundträning. Solsken, ca 18 grader och så blåste det alldeles lagom för att hålla mygg och småsven borta.

På vägen hem stannade vi på en fin plats och åt vår medhavda matsäck.

Alltså vilken kväll. Emilie är verkligen en bra instruktör med massor av idéer. Bra såna som passar just min hund. Det var rätt länge sen vi var där och tränade men det kommer nog inte dröja lika länge innan jag åker dit igen.

I bilen hem babblade och skrattade vi som bara vänner kan göra.
En kväll som gjorde att energin fylls på ordentligt.
Nu ska här tränas hund och jag har fortfarande semester 🌞


tisdag 16 juli 2019

Vilken helg!

Wow, vilken fantastisk helg vi haft.
Kennelträff på lördagen och träningsjaktprov (inoff) på söndagen.

Gubben, Hilda och jag drog till Örnsköldsvik på lördagen för kennelträff. Så spännande och kul.
Vi tränade massor. Markeringar, dirigeringar, närsök, vattenarbete, stoppsignal, fotgående, stadga och ja sen har jag säkert glömt nåt. Det visade sig faktiskt att jag lagt en bra grund hos Hilda, trots avsaknad av jaktträning. Måste få säga att lydnad, personsök och rallylydnad lagt en bra grund och vi har också tack vare det fått ett bra samarbete.
Det är ändå rätt så intressant att se att de många olika hundsporterna ändå ligger väldigt nära varandra i olika moment. Hur då kanske ni undrar? Det kommer i ett annat inlägg framöver.

Nu till lördagens träning. Hur det gick? Jo då det mesta gick ju finfint. Det finns en hel del att träna på förstås. Både bättre grunder och mera finlir. Kanske mest finliret då. Men att se hunden i sitt rätta element är helt fantastiskt. Hilda är verkligen i sitt rätta element i jakten.


Hilda, Lexi och mamma Hedda

Koncentration

På väg mot målet

En del slarv vid avlämningarna

Ut till närsök

Närsök


Stadga vid vatten

Inleverans

Alltid full fat

Hon är stark

Fina marker i kuperad terräng. Vi är ju i Höga Kusten land

Hundarna har tydligen sikte på nåt annat än mattarna :)

Snillen spekulerar
Ett STORT TACK till Ulrika med familj som så väl tog hand om oss denna dag. God lunch, superbra träning, fantastiska träningsmarker och vackert väder.
Om jag skulle välja att bo nån annanstans i detta land så ligger Örnsköldsvik högt upp på listan.

Så till söndagen då. Träningsjaktprov alltså ett inoffprov med dummies (riktigt prov i NKL körs med vilt) i Mäja. Det ligger ca 4 mil söder om Ö-vik. En fin liten fäbodvall invid en liten sjö. Ett perfekt ställe för jaktprov.
Jag hade inga förväntningar på nåt överhuvudtaget inför det här provet. Allt är nytt för mig och för Hilda. Med en sån het hund som Hilda så kan allt hända. Vi hade katalog nr 17, sist av nybörjarhundarna. Samling 12:30 efter funktionärernas lunch vilket gjorde att vi iaf fick en lite sovmorgon. Bra information innan provet av domaren Anders Hallgren. En den väntan blev det och då hade jag verkligen fjärilar i magen. Kollade på ett par hundar innan oss så jag visste lite om upplägget på provet.
När det sen blev vår tur och vi kom fram till provområdet så hade fjärilarna flugit sin kos. Hunden är duktig och hon kommer att prestera det bästa hon kan. Hon vet också att samarbete är lönsamt 😉 Så jag kände mig plötsligt väldigt lugn.

Det började med ett fotgående fram till vattenarbetet. Fick tack och lov välja om kopplet skulle vara av eller på. Puh, Då valde vi såklart av, för lös går hon bättre än i koppel. Så himla fint vattenarbete hon gjorde. Hennes passion för vatten är stor, ja hon är ingen badhund men älskar att jobba i vattnet. Fin avlämning innan "rusk". Yes!
Sen fotgående bakom skytten fram till fältet. Fem dummies skulle in. Fyra levererade med raketfart. Sen så fick hon jobba lääääänge. Jag var riktigt orolig att hon skulle bli trött och ge upp. Men det begreppet finns inte i Hildas värld. Så till slut levererade hon in nr 5 också.
Sen dags för markering på land. Skott, kast. Fin stadga där. där trodde jag verkligen att hon missade nedslagsplatsen. Men nää det gjorde hon inte. Snabbt ut, snabbt in och fin avlämning.
Sista delen var passivitet. Den fixade hon så fint. Satt tyst och stilla genom den delen.
Det bästa med att gå detta träningsprov var att vi fick en riktigt bra träning inför ev off prov och att man under provet fick fråga hur mycket man ville. En väldigt trevlig och tillmötesgående domare.

Hilda fick superfin kritik och ett 1a pris. Alltså jag blev så himla glad.
Älskade lilla hund vad du är bra.

Här kommer dagens sammanfattande kritik;
" En tik med stora förtjänster i det självständiga arbetet! Skolad i sin apportering och en utmärkt markör."

Fin jaktfot på väg till vattenarbete

Skott, kast och strax iväg. Fin stadga. Ni ser väl hunden?

På väg in

Upp ur vattnet, fin inleverans och avlämning.

Glad matte 

Välförtjänt belöning. Mjukost på tub.
Ja det här gav ju förstås mersmak. Så nu ska vi träna vidare mot off prov. Dags att tina lite vilt kanske.
Nu jobbar vi vidare mot vår mål.
Rallylydnad avancerad klass och start på jaktprov är nästa delmål.
Ett STORT TACK till min familj som gör allt detta möjligt.

Nu ny vecka. Jag har fortfarande semester så det blir nog en del hundträning under veckan.

Ha det fint !

söndag 14 juli 2019

Nyheter på gång

Snart så kommer ett nytt och spännande inlägg här på bloggen. Håll utkik!
Ni vet väl att ni an prenumerera på bloggen. I menyn till höger kan man skriva in sin mailadress och "klicka" på submit så kommer det ett mail då bloggen uppdaterats.


Vi har varit på jaktträning.

lördag 6 juli 2019

Träning

Så äntligen dags för lite träning i skogen. Viltspår samt lite apportering stod på dagens agenda.

I viltspåret behöver Sigge träna vinklar och för Hilda blev det fokus på återgångar. Bara klöv (alltså inget blod) och rådjur blev det denna gång. Inte så lång liggetid på spåren, ca 2 timmar.

Men innan spåren kallnat så var det dags för lite apporteringsövningar för Hilda. Eftersom jag har en hund som inte är så bra på markeringar så var det en sak som tränades denna dag. Placerade kompis med dummies en bit ut i skogen. Tränade på att gå jaktfot och ta det lugnt på vägen till platsen där jag skulle skicka hunden från. Imponerad av Hilda där idag. Den träning vi koncentrerat oss på i rallyn har givit resultat även här. Lugnt och fint fotgående. Idag fixade hon även markeringarna riktigt fint.
Efter markeringsövningarna så körde vi ett sök. Fem dummies var utlagda och hon tog in alla, snabb och säkert. Fina avlämningar dessutom. Nöjd med dagens jaktträning.

Sen så fikade vi och snackade hund förstås. Alltså vad vore hundträning utan dessa fikastunder? Halvgjort 😉 Ja iaf om ni frågar mig.

Så till spåren då.
Sigge först ut. Vette fasen hur den hunden hittar runt i spåret egentligen. Hög nos så gott som hela tiden. Fina vinklar och återgången fixade han superfint.
Så Hilda då. samma procedur fram till spårstarten. Ta det lugnt och gå ordentligt fot. Utan att hetsa upp sig det minsta. Det gick riktigt bra idag.
Hilda fixade alla sina återgångar ( 4 st) med bravur. Men det finns en hel del att fundera på ang hennes spårtempo. Måste ta tag i det innan vi bokar spårprov. Jag har iaf en idé om hur jag ska göra. funkar inte den så har jag en backup plan. Att kontakta en "spårexpert" som jag känner blir isf nästa steg.

Alltså på bra hundträning blir man ju riktigt "hög". Ja iaf så blir jag det.

Ha en trevlig helg.


tisdag 2 juli 2019

Semester

Äntligen semester! Jo då vi har en hel del som vi ska hinna med, en hel del måsten men det mest är faktiskt sånt jag verkligen vill göra. Som är riktig kul. Hundträning är väl en sån sak?
Vi har en del saker inplanerade även efter semestern.
Sista arbetspasset var torsdagskväll förra veckan.

Fredagskvällen ägnades åt att lyssna på en föreläsning "Rallylydnad ur en domares perspektiv". Alltså en riktigt bra föreläsning av domaren Carina Norberg. Att få lära sig mera om avdragen var verkligen nyttigt. Tips för att få mindre avdrag gillades verkligen.

På lördagen så var jag till Gävle för att gå rallylydnadsskrivareutb del 1, alltså teori samt "bakskriva" på ioff. Kul, men en lång dag och med tanke på söndagens tävling kanske det inte var så himla lyckat. Åkte iaf hemåt med lite mera kunskaper i bagaget. Så återstår det också att bakskriva 30 ekipage innan man får sin auktorisation.

Söndag och tävlingsdags. Två starter i RLD fortsättningsklass, domare Annette Wengelin. Måste säga att jag gillar hennes banor. Dom är verkligen utmanande. Hur gick det då? Jo då riktigt bra. 95 p på bana A och 97 p på bana B. Så nu kan Hilda titulera sig RLD N RLD F Loyal´s Star of Hope.




Då så då var målet med fortsättningsklassen uppfyllt. Tre tävlingar över 90 p så då fortsätter vi mot avancerad klass. Lite nya moment och högerhandling sa bli så himla skoj. Så måste jag väl leta nån tävling också.

Denna vecka så ska jag bara ta dagen som den kommer. Förutom ett par saker som är inplanerade.

Snart är det iaf dags för Kennelträff och så får vi väl se om jag provar på ett inoff B- prov i NKL. Alltså ett retrieverjaktprov 😱

Ha en bra dag :)

söndag 5 maj 2019

Tröttsamt

Lägg ner eller inte. Ja nu undrar jag ju om nån överhuvudtaget läser bloggar numera? Funderar skarpt på att lägga ner min blogg. För vem är det intressant det jag skriver. Det vore kanske bättre att skriva en riktigt bra träningsdagbok? Fram till att jag funderar klart så skriver jag iaf ett nytt inlägg.

WT kursen i Dalarna var rätt så bra. Fast ett lite annorlunda kursupplägg än det man är van vid från bruks- och lydnadskurser. Fjorton!!! ekipage. Lite väl många för att åtminstone jag ska vara nöjd. 
Dag 1 ägnades åt teorigenomgång av hur ett WT går till. Vad man får poängavdrag för mm. Efter lunchen så var det dags att visa hur en "ruta" kan gå till. Fyra ekipage blev visningshundar. Lärde mig väl lite där om hur det kan går till. Kände också inför dag 2 som skulle bestå av ett "prova-på" WT att vi inte riktigt var där. Ja eftersom vi knapp tränat nåt och inte heller vet hur vi ska träna utan gick den här kursen för att få veta hur vi ska träna vidare. Jo då lite tips fick vi allt men så där supernöjd var jag inte. 
Söndagens Wt gick utifrån våra förutsättningar riktigt bra. 0-4-18-20-16 blev våra poäng. En 6e plats av 14 ekipage gör ju att jag iaf är nöjd med hundens arbete. Sopslut när jag på söndagskvällen landade här hemma.




Onsdag dags för nästa kurs. Lydnadskurs för  Game on Puppy. Inte så taggad för den typen av kurs numera då jag verkligen inte tänker träna eller tävla den typen av hundsport. Ja nåt lärde vi väl oss i alla fall. Dag 2 blev det dessutom vinter igen vilket inte var särskilt kul! 



Igår lite jaktträning för Hilda. Husse ställde upp som kastare. Träningen gick riktigt bra. Eller ja rätt så bra.
Idag lydnads och rallyträning för Hilda. Finns en hel del att önska där just nu. Het hund kan man säga. På både gott och ont. Hon är duktig på rallyn. Vi behöver träna mera på att ta det lugnt. Eller iaf hunden behöver tränas på det.
Den lydnad vi tränar på behöver vi ha för rallyn och jakten.




Sigge han har fått träna NW och kontakt/följsamhet. Ja han fick gå en rallybana med. Fortsättningsklass. Gick riktig bra för honom idag. Han börjar få en riktigt snygg frysmarkering i NW. Nu ska jag lägga om hans träning till kongsök istället för dofterna som ingår i NW. Så vi kör mot specialsöket vi.

Tjing :)

söndag 7 april 2019

Snart så

Snart så ska Hilda och jag åka på WT läger i Dalarna. Ska bli så skoj (hoppas jag). Sen så får vi se om vi tränar vidare mot jaktprov eller bara kör på med jaktträningen mot prov eller för skojs skull.

Tragglar vidare med jägarexamen. Teoridel check! Glad och stolt över att ha klarat den. Det var inte ett helt lätt prov. 70 frågor, max 10 fel. Hur många fel jag hade låter jag vara osagt. Men inte 10 i varje fall.


Sen är ju skjutningen kvar innan jag kan lägga till titeln jägarexamen i mitt CV.  Eller det ska man kanske inte en stoltsera med? Min förhoppning är väl iaf att få delta med Hilda på praktiskt jakt. Antingen som eftersöksekipage eller som markerande/apporterande fågelhund.
Hoppas vi får börja skjuta på skjutbanan snart. För mig kommer det nog att behövas massor med träningstimmar.

Sen så tragglar vi vidare på rallymomenten. Startklar i fortsättningsklass är vi i varje fall. Avancerad påbörjad. Siktet är inställt på fortsättning och avancerad denna säsong. Hinner vi med nån start i mästarklass så är jag glad för det.

Så det är väl dags att anmäla till nån tävling snart nog.

Tjing!

måndag 11 mars 2019

En del funderingar

Tänk att jag numera har ett par rallyhundar. Jag som för några år sedan dissade rallyn. Men man är väl inte sämre än att man kan ändra sig. Eller hur?

Hur som helst så är det här vi kommer att pyssla med i framtiden, ja och jakten förstås.
Det här har verkligen fått mig att tänka till både vad det gäller olika hundsporter och hur/vad man lär sig på hundkurser. Alltså rent generellt om att träna hund.
Är alla instruktörer bra på att läsa hund? Kan hen nåt om många olika raser? Är man bara inriktad på bruksraser då man är den som instruerar mest i brukset? Känner man sig själv? Har man god självkritisk förmåga? Kan man ta att de som går kursen har andra kanske nyare/andra kunskaper?

Så till den som går kursen. Känner man sin hund? Är man inläst på den egna rasen? Vet man vad man vill med sitt kursande? "Köper" man allt instruktören säger? Vad gör man om kursen känns fel för just mig?
Frågorna är många och kurserna lika så. Har man som HF lite eller inga kunskaper alls då man går sin första valpkurs då kan allt verkligen gå fel om instruktören är oerfaren. Därför tycker jag att man på hundklubbar runt om i landet ska vara noga med VEM som får ha valpkurser. Den mest erfarna instruktören kanske det borde vara? För som nybliven förstagångs hundägare kan man i princip inget om hundar och hundträning.

Själv har jag gott massor med hundkurser för en hel del olika instruktörer. Många riktig superbra och några inte riktig så bra. Men ingen klappkass ska man väl tillägga.
Men en gemensam tråd genom alla kurser utom en har varit att hunden ska "dras" upp till nån slags maxad energi/stress för att den ska kunna prestera och ha kul. Det ska vara yviga högljudda (helst) belöningar. Visst man kan ju själv välja. Men som nybörjare eller för den delen erfaren hundägare så är det inte så lätt att säga ifrån där och just då.

Med min Walle har det varit superlätt att säga ifrån såna belöningar. Han gillar inte att leka så hans belöning har varit och är godis och en del socialbelöning. Att få äta lugnt och stilla. För honom så har också själva arbetet varit belönande. En lätt hund att läsa och dessutom lätt för att lära. Skulle jag dragit upp honom med yviga rörelser och falsett liknande tjoande då hade jag nog inte fått honom att uträtta nåt vettig arbete utan han skulle direkt blivit låg.

Den enda kurs jag gått där man inte skulle dra upp hunden i nån slags stresstillstånd har nog varit en Canisklickerkurs som jag gick med Walle då han var unghund. Spännande och intressant kurs och de grundfärdigheter som vi lärde in där sitter otroligt bra än idag, 10 år senare.

Men nu ska jag inte alls såga nån. Utan tanken med inlägget är att påminna oss om att tänka till då vi går kurs. Hur är min egna hund. Behöver den dras upp till max? Eller vill jag ha en lugn och fin hund som ändå med energi går in för sin uppgift? Kanske just din hund behöver dras upp medan min inte alls behöver det? Utan dras upp i nåt himla jobbigt stresstillstånd som blir svårt att ta sig ur under resten av träningspasset? Ja inte vet jag. Det enda jag vet är väl att mina hundar är olika alla tre.

Walle kan man inte dra upp för då får man en osäker hund att träna med. Han vill vara med matte och bryr sig inte särsklt mycket om andra hundar.

Sigge kan dras upp med rätt så häftig lek för han finner sitt träningsmood rätt snabbt igen. Med honom är svårigheten störningar. Av alla sorter kan man säga. Så där har man lite att jobba med.

Hilda har jag dragit upp alldeles för mycket så här gäller det att på nåt sätt börja om. Hon behöver kanske lite av varje men mest lunga belöningar och att komma i rätt sinnesstämning inför träning. Alltså att vara helt lugn innan vi ens startar med nån aktivitet. Så det tränar vi på.

Med åren har jag blivit rätt så bra på att läsa hund och att hålla mun. Ja att ge råd till nån som inte vill ha några är ju svårt. Så det försöker jag undvika nu för tiden. Jag har ju en förmåga att vara alldeles för rak i mitt sätt att kommunicera. Det passar ju inte alla.

Sen måste jag höja alla mina träningskompisar till skyarna för utan er skulle jag inte vara där jag är idag. Att vi tar och ger varandra så mycket på våra träningspass är ovärderligt. Tack 💖

Här kommer iaf en filmsnutt från ett träningspass med en jaktlabbe som ska användas i jakt. så här gillar jag att man tränar med sina valpar. Den hunden kommer ändå att ha den energi den behöver för det den ska gör och är avlad för.



måndag 4 mars 2019

Lite svar om träning och belöning

Ni som följer min blogg vet att jag i förra inlägget funderade lite över om jag stör hundarna med mina belöningar. Gör jag det?

Jag är inte mycket för att föra träningsdagbok (vilket iofs är lite dumt ). Hade jag gjort det så hade jag kanske haft ett facit på frågan tidigare. Men nu har jag iaf ett svar på den. JA jag stör, iaf den ena hunden med att belöna "för ofta".
Eftersom Hilda är VÄLDIGT "het" på godis så tappar hon lätt koncentrationen så fort godis åker fram. Jaha tänker nog en del. Omvänt lockande då? Jo då det tränar vi på så ofta vi hinner. Men hon har så svårt med det då belöningen är just godis. Med leksak fungerar omvänt lockande riktigt bra.
Men ibland vill man ju belöna ofta och med godis. Hur går jag då vidare? Jo det klurar jag lite vidare på. En del i det här blir att plocka isär allt rätt så mycket. Sen när allt är klart och ihopsatt så blir det så himla mycket lättare. Men som sagt jag har en plan och vi jobbar vidare på den.
Att hon är en het hund gör ju inte saken bättre.....

Sigge och Walle störs inte alls av godisbelöningar på samma sätt som Hilda gör. Så med dom känns det så mycket lättare. Men dom är ju inte heller heta hundar. Utan mera balanserade.

Nu har vi iaf en plan för fortsättning på startad träning. Vi kör på med rally för alla tre. Sen så kommer jag att köra igång jaktträningen på allvar med Hilda. Varför slösa med den talangen? Ja det undrar jag själv också. Hon är ju superduktig. Bara jag som behöver fylla på kunskapsbanken lite mera, eller mycket kanske man ska säga.
Har läst på i boken "Apportering till vardag och fest". Fått massor av bra tips och inspiration. Så nu känner jag att jag har lite bättre underlag för att komma vidare.

Nu inväntar vi sol, vår och barmark 🌞

söndag 17 februari 2019

Tankar om träning

Har numera kommit in en bubbla av härliga träningspass med min bästa vän och våra hundar.
Vi har förstås lite olika mål. Men för att ta oss dit så hjälper vi varandra på ett väldigt bra sätt och vi tränar regelbundet. Just det här med regelbundenheten har för oss båda gett framgångsfaktorer. Hundarna blir sakta men säkert bättre på det mesta. Som jag skrivit i tidigare inlägg så är det inte hundens fel om den inte förstår vad jag vill att den ska utföra utan MITT fel. Då får jag ändra strategi i mitt sätt att träna och ffa bli tydligare i vad jag vill att hunden ska göra.

En fundering jag har haft de senaste träningarna är OM jag stör mina hundar med min belöning?
Kan man ens det?
Hittade så påpassligt en artikel i Brukshunden från nr 6 2018 som handlade precis om det.
Där kan man bl.a läsa ett rätt så slående exempel;

" Tänk om du när du precis kommit in ett jäkla flyt i en arbetsuppgift på jobbet. Precis då så kommer chefen in med en Trisslott till dig. Den ska du skrapa nu på studs. Självklart blir du glad över Trisslotten. Men vad händer med din koncentration. Samma sak kan också hända då det plingar till i din inkorg för mailen. Har koncentrationen förstärkt eller distraherats?"

Det här är för mig absolut nåt att tänka på i min hundträning.
Har man då som jag en hund som är godisgalen så känner jag att då vore det läge att testa att köra på lite till innan belöningen kommer. Ska iaf testa att göra så på nästa träning.

Ni som vet nåt om min Hilda vet kanske att hon är en rätt så het hund. Inte har det blivit bättre med tiden heller. Hellre tvärtom faktiskt.
Dags då att rannsaka sig själv. Vad ska JAG tänka på i vår träning?
Först och främst är väl att hitta rätt sinnesstämning innan träningspasset. Tråkfotgående kanske?
Måste väl också lasta mig själv lite i det här. På många av de kurser jag gått har rådet rent generellt till alla ekipage varit att gasa hunden. Alltså dra upp den till max, eller kanske nära max i varje fall. Tok gjorde som tok sa kan man väl säga i det här sammanhanget? Min hund behöver inte på nåt endaste sätt dras upp. Hon är redan i gasen som det är. Så nu gäller det att försöka bromsa innan varje träningspass startar. Ibland lyckas man och ibland inte. Där gäller det också att inte känna att man har bråttom eller nån tid att passa när man ska träna.

Sigge han är  i det hänseendet en mera balanserad hund. Men han har istället svårt med att träna nära andra ekipage. Om det beror på ren nyfikenhet, viljan att kontrollera omgivningen eller olika rädslor, ja det kan man ju fundera på. Om han i det läget inte vill ta belöning eller ens delta i en intensiv lek, ja då är det nog inte ens läge att träna alls just då.

Går det en framåt med nån av hundarna undrar ni säkert?
Jo då båda två gör massor av framsteg. Hilda fixar nog en fortsättningsbanan i rallyn  och Sigge en nybörjarbana. Sigge kanske tom fixar en appelltävling i spår snart. Jo det gör nog Hilda också, både i sök och spår. Men som jag skrivit tidigare så ska Hilda inte tävla i brukset utan vi ska satsa på jakten. Så Sigge får bli "brukshunden" i familjen.
I nuläget tränar vi för att det är så himla kul, inte för att tävla. Jag har precis hittat tillbaka till glädjen med att träna hund och det karamellen fortsätter jag att suga på ett tag in på 2019 😃





lördag 16 februari 2019

Sök

Sök har ända fram till för några dagar sedan varit min favoritgren inom brukset. Men inte nu längre.
Tyvärr.
Anledningen tänker jag inte alls gå in på här. Men jag tänker skriva hur jag tänker omkring sök och markeringssätt.  Om sök i allmänhet och om sök när det är som bäst. Det här är alltså MINA egna tankar och åsikter. Andra får tycka annorlunda utan att jag samlar ihop en "mobb" på Fb och andra socialamedier mot den som inte håller med mig.

Alla hundar kan/ska inte bli skallhundar! Precis som alla hundar inte passar för att bli rullehund. En del hundar passar inte som sökhundar. Precis som att andra inte alls passar som spårhundar. Ja ni som vet ni vet.

Att vara sökfigge är också en konst. Inget som man bara blir i en hast. Det tar rätt lång tid att bli en bra figge. Att anpassa sig efter den hund som man ska figga för där på träningarna.

En del hundar gör sig också bäst genom att bli belönade av sin förare. Då främst för att undvika att det blir några incidenter i sökskogen. När man tränat sök i många år som jag gjort så blir man ändå rätt så bra på att läsa hund. Vem kan man dra upp i leken, vem ska man leka mera försiktigt med osv. Men Gud nåde om du tycker nåt eller har en annan idé för en hund som inte är din (ja om du inte är nån som folk ser upp till då förstås). Så många gånger är man tyst för att slippa få irriterade människor omkring sig. Ja det här gäller ju förstås inte alla utan kanske nån enstaka. Men man lär sig snabbt vem man kan tipsa och när man ska håll truten ;)

En hund som med förkärlek är brutal och väldig på figuranterna kanske inte alls ska vara skallhund eller ska den inte vara rullehund? Är ens en sån hund en bra sökhund?

Hur som helst så har jag under mina dagar som söknörd figgat för många olika hundar. Dom allra flesta riktigt trevliga.
Jag har figgat för skyddshundar med korg, alltså skyddshundar som dessutom tävlat på SM.
Jag har figgat för SM hundar i brukssök.
Jag har figgat för allt från riktiga nybörjare till SM-vinnare. Detta under 10-års tid.
Så ja, jag anser mig vara en ERFAREN figge.
Jag har gått sökkurser för en hel del VÄLDIGT meriterade sökhundsförare. Jag har tom tränat för en väldsmästare i IPO-R.
ALLA som har/haft hundar som gärna är på figgen har varit väldigt noga med instruktioner hur man gör om hunden är på. Ingen har nånsin tolererat att hunden är på figgen. Är den det så tränas det bort och innan startar man inte på tävling. Rätt så enkel ekvation. Eller hur?
ALDRIG nånsin har jag fått höra att jag varit en kass figge av nån enda HF eller instruktör. Tvärtom har jag nog upplevt att många uppskattat mitt "figurantarbete". Man lyssnar väl alltid in instruktioner från HF, eller hur?

Nästan alla jag tränat med är mycket kloka människor som kan läsa sina och andras hundar väldigt bra. Man sågar inte den som "bara" vill träna och inte tävla. Alla i mitt sökgäng är lika värdefulla. Även de hundraser som är representerade.

Visst jag har också i vissa sammanhang upplevt att det är svårare att berömma en icke bruksras. Det har förstås gjort mig väldigt ledsen. Men eftersom jag själv ser mina hundars kvaliteter så kan jag lätt släppa sånt. Dom är alla tre ena jävlar på att jobba och i söket är dom suveränt duktiga.

Jag har också figgat på tävling. För det mesta för mycket trevliga ekipage. Ja egentligen på de tävlingar jag figgat så har alla ekipage varit trevliga. På tävling är det ju också spännande att se vilken hund som kommer. Hittar den mig? Är det en skall- eller rullehund. Är den trevlig eller inte. Är den bra tränad?  Blir jag hittad? Några gånger har hundar kilat förbi på kanske ett par meters håll och inte alls fått vittring.
Det är lika spännande att ligga där i skogen varje jävla fucking gång. Det är ju en sak man gör för att människor som vill ska få chansen att tävla i det roligaste som finns (fanns), SÖK! Naturligtvis också för att man själv ska få chansen att träna/tävla sök.
Man skiter väl i allt som finns där i skogen. Ormar, fästingar, jordgetingar, spindlar myror och andra allehanda kryp. Ni som vet ni vet :)

När söket är som bäst. Då har alla inblandade kul!
Hundarna kör på med svansen i topp. Förarna ler och alla ha skoj. Alla figgar blir hittade och hundarna får fina belöningar. Alltså den bästa belöningen den hunden vet. Med fördel grillas det korv på aftersöket. Man pratar igenom alla hundar och om när man ska ha nästa träning.

Alltså måste verkligen säga att jag under många år haft turen att få träna med det klart bästa sökgänget.

Kram 💓

Jag och Yris

Walle, min klar bästa sökhund
Hilda snabbare än blixten






lördag 12 januari 2019

2019

Ser fram emot det här året med tillförsikt.
Det finns planer. Det ser ljust och spännande ut. Men det finns också orosmoln som kan grusa våra planer. Men just nu struntar vi i dom och blickar framåt.
Hur går tankarna om framtiden?

Det finns inplanerade kurser för mig och hundarna.

Jag har precis börjat jägarskolan. Det känns som en riktigt bra kurs. Nu kanske jag inte tänker jaga. Men definitivt bra kunskaper att ha för alla. För mig känns det som att jag vill lära mig mera om det här med fågeljakt och eftersök. Jag äger ju trots allt en jakthund (fågelapportör) och två riktigt bra viltspårhundar. Ja det återstår ju att se om man fixar hela kursen och får sin jägarexamen.



I april åker Hilda och jag på kurs hos Work in Team i Smedjebacken. WT (Working Test för retriever) är inriktningen på den kursen. Det ska bli riktigt skoj att få lära sig mera om jaktträningen. Om regler och hur det går till på tävling.


När vi kommer hem därifrån är det dags för nästa kurs. Lydnad för Jessica från Game on Puppy. Där kommer jag ev. att varva träningen med Sigge och Hilda.


Så långt finns det kursplaner.
Skulle vilja hitta en bra kurs i rallylydnad också. Nån som har nåt bra tips?

Sen har vi förstås andra planer också. Det ska fystränas ordentligt med hundarna så att jag vet att dom orkar med en ev tävlingssäsong. För retriverproven är ju rätt så tuffa rent fysiskt för hundarna.
Vi planerar lite rallytävlingar för Sigge och Hilda. Så retrieverjaktprov för Hilda. Så vi håller utkik på SBK tävling för att se om det finns nåt som passar.

Jo sen tränar vi ju på med bruksets sök också. Men det ser jag numera som en ren aktivering. Då vi släppt det där med tävlingsbiten i bruks.
Det känns faktiskt skönt att ha kommit till insikt att man inte hinner med allt.

Efter hand som vi fyller på i vår kalender så kommer vi förstås att hålla er uppdaterade.




söndag 6 januari 2019

Inomhussök

Då var det dags för inomhussök för Hilda och mig. Ni som följt oss länge vet ju att jag brunnit för räddningssök tidigare i livet. Sen så slutade vi med det av olika anledningar.
Men att träna hundarna i sök på det sättet som man gör där gör ju så att hunden blir bättre på att hitta och söka vittring. Ja så upplever jag det iaf.
Vittringen tar ju en massa underliga vägar inomhus. Ni som vet ni vet. Ja golvdrag, ventiler, fönsterdrag, fläktar osv ställer ju till det en hel del med hur vittringen drar.
Spännande är det i varje fall och spännande skulle det bli att se hur fröken Hilda skulle fixa detta. Miljön var ju helt ny. Nu vet jag ju att nåt problem med den skulle hon inte ha då hon hittills varit helt orädd, ja fast inte heller dumdristig. Utan hon tänker sig för mer och mer ju äldre hon blir.

En annan utmaning denna dag var ju att alla hundar skulle bindas upp i en sidokorridor. Elva hundar uppbundna. Visst med bra avstånd från varandra. Men de flesta var för varandra helt okända. Under dagen passerade ju alla hundar varandra till och från arbetet. Ligga tyst och stilla, sen jobba och sen tillbaka till passivitet. Jo då det fixade damen galant = stolt matte.

Rozzo först sen hilda och efter henne resten av hundarna



Så till jobbet då. På fm ett lite lättare sök. Fyra figgar. Den första utplacerad lite undanskymd i en lång kulvert. Där gick det precis som jag trodde. Full fart i korridoren. Den riktigt inbjuder ju till det. Vände iaf om och då fick hon figgen i nosen. Så 1:an hittad.
Sen gick det som på räls. Alla figgar hittade. Hon sköter sig exemplariskt hos figgarna. Inget krångel vid belöningarna. MVG fick Hilda denna dag.

Så har det gått en vecka till.
Nyår har passerat. Sigge, Hilda och Loppan har ju inga som helst problem med raketer och smällare så för dom passerade nyårsaftonen utan några som helst problem. För Walle är det värre. Han får ju liksom panik när det smäller. Men med medicin i kroppen så funkade detta nyår riktigt bra. Tänker på dom stackars hundar som inte får den hjälp dom behöver. Nä inför lasershower överallt är min önskan.

Igår var det åter dags för inomhussök. Ny miljö, en del nya ekipage också. Miljön var inte ny för mig men för Hilda. Själv började jag träna här när Walle och jag gick räddningskurs, året var 2010. Men nu är det några år sedan vi tränade här. Skulle bli så kul att se hur Hilda fungerar i den miljön. Skitig, kallt och väldigt annorlunda än skogen kan man säga.

Hur gick det då?
Jo, det gick toppen. Ingen stress, inga ljud, ingen miljörädsla. Superfina sök och alla figgar hittade. Premiär för höjdfigge var det också. Lite stök med vittringen. Men till slut så satt den också. Duktig tjej.
Hon är fin hos figgarna och belöningarna funkar bra. Visst det syns att hon är en rookie på inomhussök. Men hon lär sig snabbt att hitta vittringen. Men den är ju inte alltid precis där figgen är. Men hon blir väl mer och mer rutinerad för varje gång vi träna på det här. Så himla kul träning. Bra att dessutom kunna träna inomhus då vintern är här. Visserligen inte så kalla och nästan ingen snö. Men ser det som en bonus att kunna träna inne.
Här kommer lite bilder från dagen träning.

Högt där uppe satt den ju.


Här sitter jag figge på höjden.
 Längtar redan till nästa gång. Hoppas det blir snart.
Nä nu ska vi iväg och träna rally.
Ha en fin söndag.