onsdag 11 september 2019

Rallylydnad

Helgen som gått fylldes av en kurs i rallylydnad. Vi kursade för Anna Larsson 3vallare. Ni vet hon som skrivit den bästa rallylydnadsboken. Föreläsning på fredagen, kurs på lö-sön. Vilken kurs sen. Fem 🌟🌟🌟🌟🌟 av fem möjliga.
Så himla bra föreläsning om "Nycklar till framgång och Effektivare belöningar. En massa nyttiga tips och en underbar humor levererades denna fredag.

Så till själva kursen med hund då. Den riktades till oss som kommit en bit på väg i rallyn. Avancerad/mästare var kursens målgrupp.

Lördagen inleddes med teori då vi gick igenom de moment vi skulle träna. Sidbyten och vändningar stod först på agendan. Herregud, hur svårt kan det vara? 😂😂😂😂😂 Så det blir till att torrgå massor, samt att gå med en kompis istället för hund. Men så himla kul och givande träning.
Förresten dags att göra en lista på de kommandon och handtecken som tillhör varje skylt. Kan säga att vi alla var otroligt oklara mot våra hundar.

Vi fick tips om tematräning. Vi övade 8ans frestelse på längden och tvären. Vi fick träna störningar och vi fick vara störningar.

Vi fick lista saker vi som HF behöver träna på, Vi fick lista saker H behöver träna på.

Vi fick gå bana och vi fick lära oss en bra banvandring.

Vi tränade back och sändande till kon.

Vi fick tips om hur vi kan träna vidare.Vi fick tips hur man alltid kan tänka i sin hundträning.

En hundkurs av högsta klass kan man säga. Hittar jag nån gång en kurs i  bruks som är upplagd med färdiga övningar för de olika momenten så LOVAR jag att då ska jag både träna och tävla i brukset. Det borde faktiskt inte vara så svårt för en duktig instruktör att lägga upp en kurs på det sättet. Appell/lägre och högre/elit borde väl funka? Visst det kräver ju lite mera planering såklart. Men kurserna är ju rätt så dyra så den tiden borde man väl kunna lägga ner som instruktör?

Så nu har jag en plan för rallyt med min Hilda. Sigge han får hänga med på ett hörn han också.



Tjing!

söndag 1 september 2019

Jaktkurs

Förra helgen var jag och Hilda på jaktkurs. Vi tränade för Anna Londré, Kennel Crosstrails. Superbra och kul träning. Som också visade att vi har massor att träna på.
Jag har ju en het hund. En hund som väldigt lätt går upp i stress då hon fått en otroligt stor förväntan på arbete. Med tanke på hur vi tränat, vilka vi tränat för och vilka mål vi hade tidigare så är jag inte ett dugg förvånad över hennes beteende. Jag skyller inte alls på nån överhuvudtaget. Eftersom mitt mål var brukset och inte jakten så är det nu som det är. Jag hade nog också för liten raskunskap för att förstå hur man kan nå fina resultat med en jaktlabbe utan att  "dra upp den". så fine. Det är mitt eget fel! Just nu känns det så jäkla trist. 😢

Vid apportering i vatten funkar allt så himla bra


Nu har vi ju aldrig tränat jakt på det sättet som denna kvinna tränade sina hundar utan mest på vårt eget lilla sätt utifrån det jag lärt mig av andra med andra träningsmetoder. Finns ju inget rätt eller fel. Det är ju upp till mig att ta till mig godbitarna från varje instruktör. Alltså det som jag tror passar min hund. Suck! När man fasen inte kan nåt om det här är det inte så lätt!
Vi har ju inte heller tränat på linje med fyra andra hundar. Svårt sa Hilda som vill jobba, jobba ,jobba och inte vääääänta. Trist sa hon.

Ja vi har ju iaf fått verktyg att använda i vår träning. Men att starta på jaktprov denna höst det kommer vi inte att göra.

En riktigt bra kurs och superbra anordnat av Hildas uppfödare.
Men att halva dagarna vara åhörare på "öppenklass" hundarna gav inte mycket. De tränade ju lååångt från oss som var åhörare då. Knappt ett ord eller nån förklaring till nåt de gjorde under sin del av träningen fanns att få. Så upplägget borde kanske vara annorlunda?

Ja nu funderar vi i vinter på vad vi ska pyssla med. Ni som känner mig vet ju att tålamod inte är min starkaste sida.

Vi kanske gör en större satsning på viltspår och rally istället?

Men en sak är då säker att Hilda är den underbaraste och vackraste av alla hundar

fredag 23 augusti 2019

Gamla hundar

Alla åldras vi olika. Både till kropp, knopp och själ. Hundarna likaså.
Min Walle han har jobbat rätt så hårt med sin kropp. ED 0 och HD C. Egentligen finns det väl inget att säga om den saken. Han har varit otroligt välmusklad hela sitt liv och är fortfarande ok muskelmässigt för sin ålder. Mår fortfarande rätt så bra. Ja kanske inte alla dagar. För ibland har han nog ont men detfinns ju smärtis att ge v.b.
Walle har tränat räddningssök under många år, han har tränat bruksets sök under ungefär lika många år. Det sliter väl en del på kroppen antar jag.
Lite intressant är det ändå med hans HD index. Det är 84. Sigge min egna uppfödning har 110.
Nu kan man ju egentligen inte titta på en enskild individs index. Men det ger ju ändå en hint om att hans kull inte har så högt index i beräkning för parning. Beräknat HD index för den kullen är alltså 91. För Sigges kull är beräknat index 100. Alltså betydligt bättre.
Är det i höfterna Walle har ont när han visar tecken på smärta? Eller är det nån annanstans i kroppen? Hur tänker man i wheatenterrierklubben kring HD index?
Här är ett utdrag ur labbens RAS (Rasspecifik avelsstrategi).

"Vad uttrycker indexet? Indexet uttrycker hundens uppskattade avelsvärde för HD eller ED i förhållande till genomsnittet i rasen, eller mer exakt: i förhållande till rasens referenspopulation. Ofta definieras detta genomsnitt som ett index på 100. Eftersom den genomsnittliga HD-/EDstatusen inte är densamma i olika raser motsvarar ett index på 100 olika HD-/ED-status beroende på ras. Gemensamt är dock att hundar med ett index över 100 förväntas lämna avkommor med bättre HD-/ED-status än genomsnittet i rasen (referenspopulationen) och hundar med ett index under 100 förväntas lämna avkommor med en HD-/ED-status som är sämre än genomsnittet"

Med det har jag inte sagt att HD index behövs i rasen men man kanske ändå på nåt sätt ska titta på det och förstå att det kan var ett utmärkt redskap att använda i sitt avelsarbete när det nu finns för de flesta raser.

I sommar har jag väl varit rätt så lat när det gäller hundarnas dagliga motion. Men dom får iaf alla komma ut på nån lite tur dagligen (dom yngre aktiveras flitigt).
Det som märks på honom att han blivit äldre är att han sover massor. Inte är så sugen på att hänga med när vi ska nånstans, gillar inte längre att åka bil. Kanske blir han stel av att åka i bilburen. Borde kanske skaffa bältessele och låta honom åka i baksätet. Nä för mig känns det inte särskilt säkert. Så han får helt sonika stanna hemma så ofta det går. Av förklarliga själ så är han numera en pensionär. Bitvis väldigt självvalt av honom.
Det som verkligen är hans stora problem är hans skottberördhet. Eller numera kallar vi det skotträdsla. Han är dessutom inte bara rädd utan han får PANIK!!! Ni som vet ni vet. Ni andra som saknar empati i frågan borde själva få prova på att ha en ljudrädd hund. Ja för där är vi nu. Han är rädd för så många ljud. Han får panik när åskan dundrar utanför. Dessutom bor vi så att ljuden från en närliggande skjutbana hörs väldigt väl om vinden ligger på häråt. Ibland önskar jag att han kunde få nedsatt hörsel åtminstone. Eskalerar det ännu mera får man väl fundera på vad man ska göra. Inget värdigt hundliv att leva med en så stark rädsla. Är vi hemma så funkar det ju. Men man måste ju tyvärr jobba. Hunddagis är inte ett alternativ för honom. Det av olika orsaker. Ljuden bl.a.
Stackars Walle. Mattes bästa vän 💖

Walle för nåt år sedan
TIM (Tjong i medaljongen)

tisdag 20 augusti 2019

Funderingar

Just nu cirkulerar det en hel massa funderingar i mitt huvud.
Läser kanske för mycket böcker om hundträning. Det känns ibland som att jag hamnat i nåt slags "snillen spekulerar" mood. Nu menar jag inte att jag är nåt snille och inte heller alla som skriver hundböcker är det. Utan jag känner mig alltså stundtals förvirrad.
Hur tränar man egentligen sin hund på bästa sätt?
Behöver man sätt upp specifika mål för sin träning? Delmål? Slutmål? Sikta mot stjärnorna?
Vilka/vilken metod är bäst för mina hundar?
Så en massa andra frågor också förstås.
Frågorna är många och svaren kanske få?

För det första så känns det som att jag behöver tänka fysträning. Ja alltså nåt extra för Hilda. Hon är ju en väldigt explosiv hund som dessutom har en uthållighet som är få förunnat. En sån hund kanske inte alltid förstår sitt bästa och slutar när den egentligen inte orkar mera? Därför behöver man träna mera fys med henne än med Sigge.
Den gamle hunden Walle han får sin beskärda del han med, promenader är det han gillar bäst just nu. Min älskade trogne kompis börjar bli gammal han.

Så tillbaka till träningen då. Måndagen kommer framöver att vara träningsfri dag för hundarna. För då ska jag träna mig själv lite mera.

Rallyträningen löper på rätt så fint. Vi är inte riktigt startklara i avancerad klass än med iaf på G. Så kanske blir det nån tävling i höst i varje fall. Ska försöka träna 3 skyltar om dagen 3 dagar i veckan.

I jakten kommer jag att träna vidare på sånt som jag vet att vi behöver. Avlämningar är en sån sak. Träna med vilt och stoppsignal är också sånt vi behöver träna vidare på. Så den förbaskade jaktfoten förstås. Så markeringar. Va fan tar det aldrig slut?
Men nu har jag iaf en plan för träningen. Det ska bli väldigt intressant att se hur vi lyckas med den 😉

Bra redskap för markeringsträning.
En för korta kast och en för långa.

Ja numera tränar jag för att utvecklas tillsammans med mina hundar och kanske blir det framöver nåt prov och nån tävling. Livet är iaf gött att leva🌻
Till helgen är det iaf det efterlängtade jaktlägret hos Hildas uppfödare.

Ses och hörs/C










tisdag 23 juli 2019

Dellenbanan

Igår drog vi på tur. Till Delsbo för cykling, dressin alltså på Dellenbanan. En tur som vi bokat och vi drog alltså iväg trots regn och rusk. Det här var en födelsedagspresent till Anton (förra året). Åtta timmar hade vi bokat och två tandemdressiner. På en sån kan man åka tre vuxna. Nu var vi ju fem  + en wheaten, Loppan som var den som fick följa med på denna tur. Det var så himla bra att man fick låna en hundkorg med ett härligt fårskinn i till hunden. Korgen spändes fast på dressinen och i den fick hunden sitta.
Den placerades på dressin nr 2. Men vi fick efter några hundra meter byta plats på korgen då hunden inte var särskilt nöjd med att åk som nr 2. Nä först ska man vara. Efter den omflyttningen så satt hon så nöjd där i sin korg. Tokfian 😛
Bra genomgång av säkerhetsföreskrifter innan avfärd.
Planen var att åka från Delsbo till Forsa station, ca 2,6 mil enkel resa. På vägen dit så var det en del nerför och alltså uppför på vägen hem. Absolut inget att oroa sig för då det knappt kändes att det var uppför på vägen tillbaka ( en del nerför också) till Delsbo. Nu pratar vi inte om stora upp- och nerförsbackar. Utan det är väl för det mesta som att åka på platten med lätta lutningar. Av dom ca 5 milen så trampade jag minst 4. En prestation av mig. Ja iaf om jag får säga det själv. Jo jag orkade och överlevde. Det gick snabbt och lätt. Förmodligen för att det var väldigt kul.
Otroligt imponerande bygge denna järnväg. Att  banvallen är helt intakt och att tunnlarna är så fantastiska. Järnvägen invigdes 1860 och är alltså byggd med handkraft av den tidens rallare. Har ni möjlighet så ta och hyr en dressin och trampa öster- eller västerut mot Hudiksvall eller Hybo.

Vi hade också köpt picknickkorg hos Stationskaféet. Alltså så värt priset, 95 spänn. Då fick vi salami och briemacka (surdegsbröd), kaffe, Loka, kaka och banan. Grymt god var mackan. Själva hade vi med vatten till hunden och till oss. Mätta och belåtna blev vi. Vi åt vår matsäck vid Forsa kyrka. En fin plats.
Här kommer lite bilder från dagen.
























































Ni som inte cyklat dressin på Dellenbanan  måste bara göra det. Så kul. Semester hemma med dagturer till såna saker man inte sett eller gjort är fantastiskt. Det är så vackert i vårt landskap. Hälsingland är verkligen landskapet i mitt 💖
Ett litet minus är att landskapet tyvärr inte är så öppet som det en gång i tiden var. Det behövs helt klart mera betesdjur. 🐂🐑

Att det regnade en stor del av vår tripp gjorde inte ett endaste dugg. Att cykla denna tur en väldigt varm och solig dag är säkert supermysigt med bad i Dellen  och fika längs banan.
Men med bra regnkläder och ett gott humör kommer man långt. Ja iaf till Forsa på dressin.

Det här är sista semesterveckan så vi chillar vidare.