söndag 5 maj 2019

Tröttsamt

Lägg ner eller inte. Ja nu undrar jag ju om nån överhuvudtaget läser bloggar numera? Funderar skarpt på att lägga ner min blogg. För vem är det intressant det jag skriver. Det vore kanske bättre att skriva en riktigt bra träningsdagbok? Fram till att jag funderar klart så skriver jag iaf ett nytt inlägg.

WT kursen i Dalarna var rätt så bra. Fast ett lite annorlunda kursupplägg än det man är van vid från bruks- och lydnadskurser. Fjorton!!! ekipage. Lite väl många för att åtminstone jag ska vara nöjd. 
Dag 1 ägnades åt teorigenomgång av hur ett WT går till. Vad man får poängavdrag för mm. Efter lunchen så var det dags att visa hur en "ruta" kan gå till. Fyra ekipage blev visningshundar. Lärde mig väl lite där om hur det kan går till. Kände också inför dag 2 som skulle bestå av ett "prova-på" WT att vi inte riktigt var där. Ja eftersom vi knapp tränat nåt och inte heller vet hur vi ska träna utan gick den här kursen för att få veta hur vi ska träna vidare. Jo då lite tips fick vi allt men så där supernöjd var jag inte. 
Söndagens Wt gick utifrån våra förutsättningar riktigt bra. 0-4-18-20-16 blev våra poäng. En 6e plats av 14 ekipage gör ju att jag iaf är nöjd med hundens arbete. Sopslut när jag på söndagskvällen landade här hemma.




Onsdag dags för nästa kurs. Lydnadskurs för  Game on Puppy. Inte så taggad för den typen av kurs numera då jag verkligen inte tänker träna eller tävla den typen av hundsport. Ja nåt lärde vi väl oss i alla fall. Dag 2 blev det dessutom vinter igen vilket inte var särskilt kul! 



Igår lite jaktträning för Hilda. Husse ställde upp som kastare. Träningen gick riktigt bra. Eller ja rätt så bra.
Idag lydnads och rallyträning för Hilda. Finns en hel del att önska där just nu. Het hund kan man säga. På både gott och ont. Hon är duktig på rallyn. Vi behöver träna mera på att ta det lugnt. Eller iaf hunden behöver tränas på det.
Den lydnad vi tränar på behöver vi ha för rallyn och jakten.




Sigge han har fått träna NW och kontakt/följsamhet. Ja han fick gå en rallybana med. Fortsättningsklass. Gick riktig bra för honom idag. Han börjar få en riktigt snygg frysmarkering i NW. Nu ska jag lägga om hans träning till kongsök istället för dofterna som ingår i NW. Så vi kör mot specialsöket vi.

Tjing :)

söndag 7 april 2019

Snart så

Snart så ska Hilda och jag åka på WT läger i Dalarna. Ska bli så skoj (hoppas jag). Sen så får vi se om vi tränar vidare mot jaktprov eller bara kör på med jaktträningen mot prov eller för skojs skull.

Tragglar vidare med jägarexamen. Teoridel check! Glad och stolt över att ha klarat den. Det var inte ett helt lätt prov. 70 frågor, max 10 fel. Hur många fel jag hade låter jag vara osagt. Men inte 10 i varje fall.


Sen är ju skjutningen kvar innan jag kan lägga till titeln jägarexamen i mitt CV.  Eller det ska man kanske inte en stoltsera med? Min förhoppning är väl iaf att få delta med Hilda på praktiskt jakt. Antingen som eftersöksekipage eller som markerande/apporterande fågelhund.
Hoppas vi får börja skjuta på skjutbanan snart. För mig kommer det nog att behövas massor med träningstimmar.

Sen så tragglar vi vidare på rallymomenten. Startklar i fortsättningsklass är vi i varje fall. Avancerad påbörjad. Siktet är inställt på fortsättning och avancerad denna säsong. Hinner vi med nån start i mästarklass så är jag glad för det.

Så det är väl dags att anmäla till nån tävling snart nog.

Tjing!

måndag 11 mars 2019

En del funderingar

Tänk att jag numera har ett par rallyhundar. Jag som för några år sedan dissade rallyn. Men man är väl inte sämre än att man kan ändra sig. Eller hur?

Hur som helst så är det här vi kommer att pyssla med i framtiden, ja och jakten förstås.
Det här har verkligen fått mig att tänka till både vad det gäller olika hundsporter och hur/vad man lär sig på hundkurser. Alltså rent generellt om att träna hund.
Är alla instruktörer bra på att läsa hund? Kan hen nåt om många olika raser? Är man bara inriktad på bruksraser då man är den som instruerar mest i brukset? Känner man sig själv? Har man god självkritisk förmåga? Kan man ta att de som går kursen har andra kanske nyare/andra kunskaper?

Så till den som går kursen. Känner man sin hund? Är man inläst på den egna rasen? Vet man vad man vill med sitt kursande? "Köper" man allt instruktören säger? Vad gör man om kursen känns fel för just mig?
Frågorna är många och kurserna lika så. Har man som HF lite eller inga kunskaper alls då man går sin första valpkurs då kan allt verkligen gå fel om instruktören är oerfaren. Därför tycker jag att man på hundklubbar runt om i landet ska vara noga med VEM som får ha valpkurser. Den mest erfarna instruktören kanske det borde vara? För som nybliven förstagångs hundägare kan man i princip inget om hundar och hundträning.

Själv har jag gott massor med hundkurser för en hel del olika instruktörer. Många riktig superbra och några inte riktig så bra. Men ingen klappkass ska man väl tillägga.
Men en gemensam tråd genom alla kurser utom en har varit att hunden ska "dras" upp till nån slags maxad energi/stress för att den ska kunna prestera och ha kul. Det ska vara yviga högljudda (helst) belöningar. Visst man kan ju själv välja. Men som nybörjare eller för den delen erfaren hundägare så är det inte så lätt att säga ifrån där och just då.

Med min Walle har det varit superlätt att säga ifrån såna belöningar. Han gillar inte att leka så hans belöning har varit och är godis och en del socialbelöning. Att få äta lugnt och stilla. För honom så har också själva arbetet varit belönande. En lätt hund att läsa och dessutom lätt för att lära. Skulle jag dragit upp honom med yviga rörelser och falsett liknande tjoande då hade jag nog inte fått honom att uträtta nåt vettig arbete utan han skulle direkt blivit låg.

Den enda kurs jag gått där man inte skulle dra upp hunden i nån slags stresstillstånd har nog varit en Canisklickerkurs som jag gick med Walle då han var unghund. Spännande och intressant kurs och de grundfärdigheter som vi lärde in där sitter otroligt bra än idag, 10 år senare.

Men nu ska jag inte alls såga nån. Utan tanken med inlägget är att påminna oss om att tänka till då vi går kurs. Hur är min egna hund. Behöver den dras upp till max? Eller vill jag ha en lugn och fin hund som ändå med energi går in för sin uppgift? Kanske just din hund behöver dras upp medan min inte alls behöver det? Utan dras upp i nåt himla jobbigt stresstillstånd som blir svårt att ta sig ur under resten av träningspasset? Ja inte vet jag. Det enda jag vet är väl att mina hundar är olika alla tre.

Walle kan man inte dra upp för då får man en osäker hund att träna med. Han vill vara med matte och bryr sig inte särsklt mycket om andra hundar.

Sigge kan dras upp med rätt så häftig lek för han finner sitt träningsmood rätt snabbt igen. Med honom är svårigheten störningar. Av alla sorter kan man säga. Så där har man lite att jobba med.

Hilda har jag dragit upp alldeles för mycket så här gäller det att på nåt sätt börja om. Hon behöver kanske lite av varje men mest lunga belöningar och att komma i rätt sinnesstämning inför träning. Alltså att vara helt lugn innan vi ens startar med nån aktivitet. Så det tränar vi på.

Med åren har jag blivit rätt så bra på att läsa hund och att hålla mun. Ja att ge råd till nån som inte vill ha några är ju svårt. Så det försöker jag undvika nu för tiden. Jag har ju en förmåga att vara alldeles för rak i mitt sätt att kommunicera. Det passar ju inte alla.

Sen måste jag höja alla mina träningskompisar till skyarna för utan er skulle jag inte vara där jag är idag. Att vi tar och ger varandra så mycket på våra träningspass är ovärderligt. Tack 💖

Här kommer iaf en filmsnutt från ett träningspass med en jaktlabbe som ska användas i jakt. så här gillar jag att man tränar med sina valpar. Den hunden kommer ändå att ha den energi den behöver för det den ska gör och är avlad för.



måndag 4 mars 2019

Lite svar om träning och belöning

Ni som följer min blogg vet att jag i förra inlägget funderade lite över om jag stör hundarna med mina belöningar. Gör jag det?

Jag är inte mycket för att föra träningsdagbok (vilket iofs är lite dumt ). Hade jag gjort det så hade jag kanske haft ett facit på frågan tidigare. Men nu har jag iaf ett svar på den. JA jag stör, iaf den ena hunden med att belöna "för ofta".
Eftersom Hilda är VÄLDIGT "het" på godis så tappar hon lätt koncentrationen så fort godis åker fram. Jaha tänker nog en del. Omvänt lockande då? Jo då det tränar vi på så ofta vi hinner. Men hon har så svårt med det då belöningen är just godis. Med leksak fungerar omvänt lockande riktigt bra.
Men ibland vill man ju belöna ofta och med godis. Hur går jag då vidare? Jo det klurar jag lite vidare på. En del i det här blir att plocka isär allt rätt så mycket. Sen när allt är klart och ihopsatt så blir det så himla mycket lättare. Men som sagt jag har en plan och vi jobbar vidare på den.
Att hon är en het hund gör ju inte saken bättre.....

Sigge och Walle störs inte alls av godisbelöningar på samma sätt som Hilda gör. Så med dom känns det så mycket lättare. Men dom är ju inte heller heta hundar. Utan mera balanserade.

Nu har vi iaf en plan för fortsättning på startad träning. Vi kör på med rally för alla tre. Sen så kommer jag att köra igång jaktträningen på allvar med Hilda. Varför slösa med den talangen? Ja det undrar jag själv också. Hon är ju superduktig. Bara jag som behöver fylla på kunskapsbanken lite mera, eller mycket kanske man ska säga.
Har läst på i boken "Apportering till vardag och fest". Fått massor av bra tips och inspiration. Så nu känner jag att jag har lite bättre underlag för att komma vidare.

Nu inväntar vi sol, vår och barmark 🌞

söndag 17 februari 2019

Tankar om träning

Har numera kommit in en bubbla av härliga träningspass med min bästa vän och våra hundar.
Vi har förstås lite olika mål. Men för att ta oss dit så hjälper vi varandra på ett väldigt bra sätt och vi tränar regelbundet. Just det här med regelbundenheten har för oss båda gett framgångsfaktorer. Hundarna blir sakta men säkert bättre på det mesta. Som jag skrivit i tidigare inlägg så är det inte hundens fel om den inte förstår vad jag vill att den ska utföra utan MITT fel. Då får jag ändra strategi i mitt sätt att träna och ffa bli tydligare i vad jag vill att hunden ska göra.

En fundering jag har haft de senaste träningarna är OM jag stör mina hundar med min belöning?
Kan man ens det?
Hittade så påpassligt en artikel i Brukshunden från nr 6 2018 som handlade precis om det.
Där kan man bl.a läsa ett rätt så slående exempel;

" Tänk om du när du precis kommit in ett jäkla flyt i en arbetsuppgift på jobbet. Precis då så kommer chefen in med en Trisslott till dig. Den ska du skrapa nu på studs. Självklart blir du glad över Trisslotten. Men vad händer med din koncentration. Samma sak kan också hända då det plingar till i din inkorg för mailen. Har koncentrationen förstärkt eller distraherats?"

Det här är för mig absolut nåt att tänka på i min hundträning.
Har man då som jag en hund som är godisgalen så känner jag att då vore det läge att testa att köra på lite till innan belöningen kommer. Ska iaf testa att göra så på nästa träning.

Ni som vet nåt om min Hilda vet kanske att hon är en rätt så het hund. Inte har det blivit bättre med tiden heller. Hellre tvärtom faktiskt.
Dags då att rannsaka sig själv. Vad ska JAG tänka på i vår träning?
Först och främst är väl att hitta rätt sinnesstämning innan träningspasset. Tråkfotgående kanske?
Måste väl också lasta mig själv lite i det här. På många av de kurser jag gått har rådet rent generellt till alla ekipage varit att gasa hunden. Alltså dra upp den till max, eller kanske nära max i varje fall. Tok gjorde som tok sa kan man väl säga i det här sammanhanget? Min hund behöver inte på nåt endaste sätt dras upp. Hon är redan i gasen som det är. Så nu gäller det att försöka bromsa innan varje träningspass startar. Ibland lyckas man och ibland inte. Där gäller det också att inte känna att man har bråttom eller nån tid att passa när man ska träna.

Sigge han är  i det hänseendet en mera balanserad hund. Men han har istället svårt med att träna nära andra ekipage. Om det beror på ren nyfikenhet, viljan att kontrollera omgivningen eller olika rädslor, ja det kan man ju fundera på. Om han i det läget inte vill ta belöning eller ens delta i en intensiv lek, ja då är det nog inte ens läge att träna alls just då.

Går det en framåt med nån av hundarna undrar ni säkert?
Jo då båda två gör massor av framsteg. Hilda fixar nog en fortsättningsbanan i rallyn  och Sigge en nybörjarbana. Sigge kanske tom fixar en appelltävling i spår snart. Jo det gör nog Hilda också, både i sök och spår. Men som jag skrivit tidigare så ska Hilda inte tävla i brukset utan vi ska satsa på jakten. Så Sigge får bli "brukshunden" i familjen.
I nuläget tränar vi för att det är så himla kul, inte för att tävla. Jag har precis hittat tillbaka till glädjen med att träna hund och det karamellen fortsätter jag att suga på ett tag in på 2019 😃





lördag 16 februari 2019

Sök

Sök har ända fram till för några dagar sedan varit min favoritgren inom brukset. Men inte nu längre.
Tyvärr.
Anledningen tänker jag inte alls gå in på här. Men jag tänker skriva hur jag tänker omkring sök och markeringssätt.  Om sök i allmänhet och om sök när det är som bäst. Det här är alltså MINA egna tankar och åsikter. Andra får tycka annorlunda utan att jag samlar ihop en "mobb" på Fb och andra socialamedier mot den som inte håller med mig.

Alla hundar kan/ska inte bli skallhundar! Precis som alla hundar inte passar för att bli rullehund. En del hundar passar inte som sökhundar. Precis som att andra inte alls passar som spårhundar. Ja ni som vet ni vet.

Att vara sökfigge är också en konst. Inget som man bara blir i en hast. Det tar rätt lång tid att bli en bra figge. Att anpassa sig efter den hund som man ska figga för där på träningarna.

En del hundar gör sig också bäst genom att bli belönade av sin förare. Då främst för att undvika att det blir några incidenter i sökskogen. När man tränat sök i många år som jag gjort så blir man ändå rätt så bra på att läsa hund. Vem kan man dra upp i leken, vem ska man leka mera försiktigt med osv. Men Gud nåde om du tycker nåt eller har en annan idé för en hund som inte är din (ja om du inte är nån som folk ser upp till då förstås). Så många gånger är man tyst för att slippa få irriterade människor omkring sig. Ja det här gäller ju förstås inte alla utan kanske nån enstaka. Men man lär sig snabbt vem man kan tipsa och när man ska håll truten ;)

En hund som med förkärlek är brutal och väldig på figuranterna kanske inte alls ska vara skallhund eller ska den inte vara rullehund? Är ens en sån hund en bra sökhund?

Hur som helst så har jag under mina dagar som söknörd figgat för många olika hundar. Dom allra flesta riktigt trevliga.
Jag har figgat för skyddshundar med korg, alltså skyddshundar som dessutom tävlat på SM.
Jag har figgat för SM hundar i brukssök.
Jag har figgat för allt från riktiga nybörjare till SM-vinnare. Detta under 10-års tid.
Så ja, jag anser mig vara en ERFAREN figge.
Jag har gått sökkurser för en hel del VÄLDIGT meriterade sökhundsförare. Jag har tom tränat för en väldsmästare i IPO-R.
ALLA som har/haft hundar som gärna är på figgen har varit väldigt noga med instruktioner hur man gör om hunden är på. Ingen har nånsin tolererat att hunden är på figgen. Är den det så tränas det bort och innan startar man inte på tävling. Rätt så enkel ekvation. Eller hur?
ALDRIG nånsin har jag fått höra att jag varit en kass figge av nån enda HF eller instruktör. Tvärtom har jag nog upplevt att många uppskattat mitt "figurantarbete". Man lyssnar väl alltid in instruktioner från HF, eller hur?

Nästan alla jag tränat med är mycket kloka människor som kan läsa sina och andras hundar väldigt bra. Man sågar inte den som "bara" vill träna och inte tävla. Alla i mitt sökgäng är lika värdefulla. Även de hundraser som är representerade.

Visst jag har också i vissa sammanhang upplevt att det är svårare att berömma en icke bruksras. Det har förstås gjort mig väldigt ledsen. Men eftersom jag själv ser mina hundars kvaliteter så kan jag lätt släppa sånt. Dom är alla tre ena jävlar på att jobba och i söket är dom suveränt duktiga.

Jag har också figgat på tävling. För det mesta för mycket trevliga ekipage. Ja egentligen på de tävlingar jag figgat så har alla ekipage varit trevliga. På tävling är det ju också spännande att se vilken hund som kommer. Hittar den mig? Är det en skall- eller rullehund. Är den trevlig eller inte. Är den bra tränad?  Blir jag hittad? Några gånger har hundar kilat förbi på kanske ett par meters håll och inte alls fått vittring.
Det är lika spännande att ligga där i skogen varje jävla fucking gång. Det är ju en sak man gör för att människor som vill ska få chansen att tävla i det roligaste som finns (fanns), SÖK! Naturligtvis också för att man själv ska få chansen att träna/tävla sök.
Man skiter väl i allt som finns där i skogen. Ormar, fästingar, jordgetingar, spindlar myror och andra allehanda kryp. Ni som vet ni vet :)

När söket är som bäst. Då har alla inblandade kul!
Hundarna kör på med svansen i topp. Förarna ler och alla ha skoj. Alla figgar blir hittade och hundarna får fina belöningar. Alltså den bästa belöningen den hunden vet. Med fördel grillas det korv på aftersöket. Man pratar igenom alla hundar och om när man ska ha nästa träning.

Alltså måste verkligen säga att jag under många år haft turen att få träna med det klart bästa sökgänget.

Kram 💓

Jag och Yris

Walle, min klar bästa sökhund
Hilda snabbare än blixten






lördag 12 januari 2019

2019

Ser fram emot det här året med tillförsikt.
Det finns planer. Det ser ljust och spännande ut. Men det finns också orosmoln som kan grusa våra planer. Men just nu struntar vi i dom och blickar framåt.
Hur går tankarna om framtiden?

Det finns inplanerade kurser för mig och hundarna.

Jag har precis börjat jägarskolan. Det känns som en riktigt bra kurs. Nu kanske jag inte tänker jaga. Men definitivt bra kunskaper att ha för alla. För mig känns det som att jag vill lära mig mera om det här med fågeljakt och eftersök. Jag äger ju trots allt en jakthund (fågelapportör) och två riktigt bra viltspårhundar. Ja det återstår ju att se om man fixar hela kursen och får sin jägarexamen.



I april åker Hilda och jag på kurs hos Work in Team i Smedjebacken. WT (Working Test för retriever) är inriktningen på den kursen. Det ska bli riktigt skoj att få lära sig mera om jaktträningen. Om regler och hur det går till på tävling.


När vi kommer hem därifrån är det dags för nästa kurs. Lydnad för Jessica från Game on Puppy. Där kommer jag ev. att varva träningen med Sigge och Hilda.


Så långt finns det kursplaner.
Skulle vilja hitta en bra kurs i rallylydnad också. Nån som har nåt bra tips?

Sen har vi förstås andra planer också. Det ska fystränas ordentligt med hundarna så att jag vet att dom orkar med en ev tävlingssäsong. För retriverproven är ju rätt så tuffa rent fysiskt för hundarna.
Vi planerar lite rallytävlingar för Sigge och Hilda. Så retrieverjaktprov för Hilda. Så vi håller utkik på SBK tävling för att se om det finns nåt som passar.

Jo sen tränar vi ju på med bruksets sök också. Men det ser jag numera som en ren aktivering. Då vi släppt det där med tävlingsbiten i bruks.
Det känns faktiskt skönt att ha kommit till insikt att man inte hinner med allt.

Efter hand som vi fyller på i vår kalender så kommer vi förstås att hålla er uppdaterade.




söndag 6 januari 2019

Inomhussök

Då var det dags för inomhussök för Hilda och mig. Ni som följt oss länge vet ju att jag brunnit för räddningssök tidigare i livet. Sen så slutade vi med det av olika anledningar.
Men att träna hundarna i sök på det sättet som man gör där gör ju så att hunden blir bättre på att hitta och söka vittring. Ja så upplever jag det iaf.
Vittringen tar ju en massa underliga vägar inomhus. Ni som vet ni vet. Ja golvdrag, ventiler, fönsterdrag, fläktar osv ställer ju till det en hel del med hur vittringen drar.
Spännande är det i varje fall och spännande skulle det bli att se hur fröken Hilda skulle fixa detta. Miljön var ju helt ny. Nu vet jag ju att nåt problem med den skulle hon inte ha då hon hittills varit helt orädd, ja fast inte heller dumdristig. Utan hon tänker sig för mer och mer ju äldre hon blir.

En annan utmaning denna dag var ju att alla hundar skulle bindas upp i en sidokorridor. Elva hundar uppbundna. Visst med bra avstånd från varandra. Men de flesta var för varandra helt okända. Under dagen passerade ju alla hundar varandra till och från arbetet. Ligga tyst och stilla, sen jobba och sen tillbaka till passivitet. Jo då det fixade damen galant = stolt matte.

Rozzo först sen hilda och efter henne resten av hundarna



Så till jobbet då. På fm ett lite lättare sök. Fyra figgar. Den första utplacerad lite undanskymd i en lång kulvert. Där gick det precis som jag trodde. Full fart i korridoren. Den riktigt inbjuder ju till det. Vände iaf om och då fick hon figgen i nosen. Så 1:an hittad.
Sen gick det som på räls. Alla figgar hittade. Hon sköter sig exemplariskt hos figgarna. Inget krångel vid belöningarna. MVG fick Hilda denna dag.

Så har det gått en vecka till.
Nyår har passerat. Sigge, Hilda och Loppan har ju inga som helst problem med raketer och smällare så för dom passerade nyårsaftonen utan några som helst problem. För Walle är det värre. Han får ju liksom panik när det smäller. Men med medicin i kroppen så funkade detta nyår riktigt bra. Tänker på dom stackars hundar som inte får den hjälp dom behöver. Nä inför lasershower överallt är min önskan.

Igår var det åter dags för inomhussök. Ny miljö, en del nya ekipage också. Miljön var inte ny för mig men för Hilda. Själv började jag träna här när Walle och jag gick räddningskurs, året var 2010. Men nu är det några år sedan vi tränade här. Skulle bli så kul att se hur Hilda fungerar i den miljön. Skitig, kallt och väldigt annorlunda än skogen kan man säga.

Hur gick det då?
Jo, det gick toppen. Ingen stress, inga ljud, ingen miljörädsla. Superfina sök och alla figgar hittade. Premiär för höjdfigge var det också. Lite stök med vittringen. Men till slut så satt den också. Duktig tjej.
Hon är fin hos figgarna och belöningarna funkar bra. Visst det syns att hon är en rookie på inomhussök. Men hon lär sig snabbt att hitta vittringen. Men den är ju inte alltid precis där figgen är. Men hon blir väl mer och mer rutinerad för varje gång vi träna på det här. Så himla kul träning. Bra att dessutom kunna träna inomhus då vintern är här. Visserligen inte så kalla och nästan ingen snö. Men ser det som en bonus att kunna träna inne.
Här kommer lite bilder från dagen träning.

Högt där uppe satt den ju.


Här sitter jag figge på höjden.
 Längtar redan till nästa gång. Hoppas det blir snart.
Nä nu ska vi iväg och träna rally.
Ha en fin söndag.