söndag 15 december 2019

Träningspass(ivitet)

Nu var det ju ett tag sen sist. Livet löper på som vanligt och julen närmar sig med stormsteg. Det mesta börjar väl bli klart och den här sista veckan lägger vi in en slutspurt med pynt och mat.

Hund då? Jo då vi tränar på även om det åtminstone fram till februari är lågsäsong för vår del. Att få återhämta sig är också viktigt. Vi planerar iaf för fullt. Jag har iaf kommit fram till att ska man komma nånstans med sin hund så ska man inte har mer än EN som man tränar aktivt till tävling. Ja jag orkar iaf inte med mer än så i nuläget. Så två kommer att få träna sporadiskt. Då menar jag förstås på tävlingsmoment inte dagliga promenader för det får dom efter de förutsättningar som finns.

I vinter så tränar vi i travets totohall som vanligt. Alltså vilken lyx det är att få träna inomhus när det är såna dagar som det var igår. Regnet fullkomligt öste ner och isgatorna var ett faktum. I totohallen är det dessutom nya mattor denna vinter. Visst det är ingen uppvärmd hall men det blir aldrig nånsin minusgrader iaf.

Har förresten börjat läsa en ny bok om fågelhundsträning. Ska ni köpa er första spaniel eller retriever så kan denna bok varmt rekommenderas. Önska att jag själv haft den när jag köpte Hilda. Dessutom så önskar jag att jag inte tänkt bruks med henne. För utifrån det så har vi fått en hel del olater att jobba med och har nu en hel del att jobba med under vår lågsäsong. Men skam den som ger sig. Det här med jaktträning är ju bara så himla kul så vi kör på med det och rallyn förstås. Just nu går det mesta faktiskt åt till att dämpa hennes förväntan på jobb. Tack gode Gud för den nya boken och att hon är lugn och koncentrerad i jaktträningen i varje fall.

Så gårdagens träningspass började med att försöka ta det lugnt. Så fort hon börjar komma in i sin jobbajobbajobba bubbla med för hög aktivitetsnivå fick hon inte göra nåt överhuvudtaget. Sen så blev fokus på att bara gå slalom och så hade jag ställt upp kavalettin. Tog efter en stund fram en dummy. Promenerade med den i handen och hunden på andra sidan. När hon var i rätt sinnesstämning fick hon hämta dummyn. Leveranserna och avlämningarna börjar bli riktigt fina nu. Gripandet inomhus har mer att önska kan man säga. Men det funkar ju bra ute så det lägger jag inte så mycket fokus på faktiskt. Träningen avslutades med en mysstund. Ja tanken var så i varje fall. Jag satte mig på golvet och bara väntade på att se vad damen tog sig till att göra. Hon var kopplad så att hon inte kunde hitta på nåt på avstånd i varje fall. Hon nosade runt en hel del. Se satt hon sig och funderade vad vi skulle göra. Jag satt lugnt och stilla. Till slut så hjälpte jag henne att lägga sig ner. Fick sen vända henne på sidan och hjälpa henne att slappna av. Till slut så "gav" hon upp och slappnade av så himla bra.

En helt avslappnad hund

Nästa gång hoppas jag att det går lite snabbare att komma i denna sinnesstämning för henne. Då och där mitt i allt det tråkiga så avslutades träningspasset. Vad är då tanken med det här tänker ni säkert. Jo tanken är att se om hennes förväntan på platsen minskar då vi avslutar med att ha riktigt tråkigt. Hoppas att det funkar.
Kan tillägga att hon var sopslut efter gårdagens träningspass(ivitet). Hon snarkade hela kvällen 💤💤

Jag måste också lära mig att andas på träningarna ja iaf när jag kör Hilda. Hon är superkänslig för signaler. Så att tänka till lite på kroppshållning, händer och röst är nåt jag behöver tänka på.

Sigge då. Jo vi körde lite lattjoträning bara. Korta små lydnadsövningar med mycket bus och lek. Han är så balanserad i träning med en tydlig av- och påknapp.

Ja så jag läser vidare i boken om fågelhundsträning och hoppas att vinterträningen kommer att ge en hel del.
hon är ju bara så underbar min Hilda. Jag ser fram emot nästa tävlingssäsong med tillförsikt. Då blir det avancerad rally och åtminstone ett "riktigt" B-prov i NKL. Jag tror att 2020 kommer att bli ett riktigt bra hundår.

Trevlig söndag.

måndag 25 november 2019

Lediga dagar

Lediga dagar. Vad gör man då? Jo sånt man gillar och en del måsten förstås. Lördag skogen med Hilda, Sigge och mannen i mitt liv 💖💋
Vi tog en för mig ny promenadväg. Ja vi bor ju nästan i skogen så det är ju egentligen rätt så lätt att hitta nya ställen att gå på. Men jag vill helst inte gå ensam i skogen 🐺🐻 Sträckan vi gick var väl inte så lång precis men hundarna sprang väl 3 gånger så långt som vi gick. Dessutom fanns det efter allt regnande denna höst en hel del vattenhål som tilltalade hundarna en hel del. Så, ja båda hade badat innan vi var tillbaka vid punkt A. En härlig tur trots regn, dimma och dis.
Efter promenaden så var det dags att träna lite. Söka dummies var det länge sen vi gjorde. Söka ja det kan hon ju labben så vi riktade in oss på att träna avlämningar. Se lite vila kan visst ibland göra så att polletten ramlar ner. Dessutom gick hon ut så himla djupt och fint denna dag.
Sigge fick också söka dummies. Lika duktig han med. Ja kanske tog han lite längre tid på sig än raketen Hilda. Men han fick in alla, hade ett fint grepp och väldigt fina avlämningar.



Lördagen avslutades med tacomiddag för en stor del av familjen. Bara äldsta sonen och han sambo som saknades.

Söndagen då? Den startade med hundträning på totohallen. Rallybana för Sigge och Hilda. Den gick så bra för dom båda två. På det körde jag lite lydnad. Har bestämt mig för att "börja om" med grundövningar. Detta pga att det dykt upp en hel del slarv i det som ska sitta som en smäck. Dessutom är labben rätt så signalkänslig eller vad man ska kalla det. Hela hon har liksom bråttom att komma vidare och har dessutom fått ett ganska stressigt sätt i träningssammanhang. Tror att jag själv gått på den mina som heter "tro på allt en duktig instruktör säger". Jo då man kan ju själv välja i vilken stämning man vill ha sin hund när man tränar. Jag skyller inte heller på nån utan endast på mig själv. Att man ens kan vara så korkad som jag varit. Det är jag också väldigt ledsen över. Tack och lov har jag varit noga med rätt sinnesstämning i jaktträningen iaf.
Så nu startar jag om i ett försök att få henne att ta det lugnare och försöka få henne att förstå att det inte kommer att hända nåt som är speciellt kul så länge hon inte är i rätt stämning.
Grunder så som sitt, ligg, stå osv ska shejpas och klickas. Det kan tilläggas att det gick riktig bra. Avslutade passet med passivitet för Hilda. Hon landade riktigt snabbt och magkänslan var bra då vi tränat klart.


Sigge han fick avsluta sitt träningspass med aktiv stadga. Att ligga stilla och vänta på en externbelöning det är hans grej det.


Sen drog vi till skogs. Korvgrillning stod på dagens schema. Hela familjen och min lillasyster följde med. Idag hade vi med oss Walle och Loppan som är hemma på besök. En promenad med hundarna, en brasa, grillad korv och familj. Kan en helg avslutas på ett bättre sätt? Om du frågar mig, Så nej det kan den inte.
Laddad med energi för veckan som kommer det känns skönt.










söndag 13 oktober 2019

Spårlördag

Äntligen dags för spår! Till skogen med Sigge och Hilda. Viltspår till Hilda och bruksspår till Sigge. Hildas spår med klöv och blod, ca 700 m med återgång och oblodade sträckor. Sigge fick ett appellspår, ca 300 m med två "vanliga" pinnar, en skogspinne och IKEA-råtta som spårslut.
La spåren. Sen dags för FIKA. Det är nästan det bästa med spårskogen. Att få fika medans spåren kallnar.

Utrustad för att lägga viltspår.

Så dags att gå spåret med Sigge då. Hade lagt spåret så att han fick söka upp det själv. Första gången för hans del. Det gick hur fint som helst, inget bakspårande där. Startade så himla fint, plockade första pinnen utan problem. Fortsatte fint i spåret. Kom fram till en stig som vi skulle korsa. Helt plötsligt drog han iväg till höger på stigen. Där stod den då en bayersk viltspårhund med pejl. Den blev nog lika stöss (förvånad på hälsingemål) som mig. Jag blev förstås rätt orolig också. Sigge är en snäll hund som aldrig bråkar med andra hundar så jag var inte ett dugg orolig att han skull dra igång nåt tjfs. Men den andra hunden visste jag ju såklart inte ett dugg om. Försökte få den att gå ifrån oss. Men den var lika nyfiken på Sigge som Sigge var på den. Till slut drog den iväg, i MITT spår. Irrade runt där. Stod kvar och tittade en stund men den plockade i varje fall inte några pinnar. Där bröt vi iaf vårt spårande. Suck. Precis när Sigge spårade som en GUD händer detta. Nästa fråga var, var finns jägaren? I det område vi var har det aldrig jagats förr så vi tänkte ju att där är det väl jaktfritt som vanligt? Hunden drog i varje fall vidare. Så började den skälla, Hade det´n en älg i nosen? Inget skjutande i varje fall.
Så jag tänkte, dags att utmana min egen hund  som var ordentligt upphetsad efter hundmötet. Skulle han klara av att gå klart spåret? Släppte på strax efter där hundmötet skedde. Han tog upp spåret så himla fint. Spårade fint i kärnan, plockade nästa pinne, missade skogspinnen, hittade spårslutet och lyckan var total hos både mig och Sigge. För honom över IKEA-råttan och för mig att han klarade av den störningen i spåret var ju helt fantastiskt. Så otroligt stolt över min lilla vovve. Han som är så otroligt störningskänslig för just andra hundar.

Under tiden vi spårade sköts det en hel del en bra bit bort. Sköt dom en sån massa skott måste det vara rätt dåliga skyttar. Hoppas dom har bra kulfång bara 😱 Ivriga att börja jakten redan första dagen, då de flesta andra jaktlag börjar på måndag.

Sen agerade jag skytt till min kompis hundar. Dom gick varsitt bruksspår och jag sköt några skott under tiden dom gick spåren. Inga som helst reaktioner på skotten.

Så dags för Hilda att gå sitt spår då. Ca 700 m med ca 2,5 timmars liggetid. Innan jag startade funderade jag lite över hur mycket pejlhunden hade "surrat" runt i hennes spår som ju också var blodat? Ja man får väl se det som en störning. Startade med vår "lugn och fin" ritual. Den är det alltid numera innan hon får starta nåt jobb överhuvudtaget. Det har verkligen gett resultat. Hon vet också att det inte blir nåt jobb förrän hon är i rätt sinnesstämning. Så där landade hon rätt så snabbt.
Hon tog upp spåret fint. På med bromsen, hon har en aning bråttom från början. Som hon spårade. Fint i kärnan. Fina vinklar helt utan ringande idag. En svår återgång hade jag gjort. Den fixade hon så fint. Sen dök det upp en liten svårighet. Lite surrande i en vinkel. Först på väg åt rätt håll sen fel sen så satt jag henne lugnt och stilla en stund. Tänkte lite. Vad är det som ställer till det nu? Jo antagligen pejlhunden. Den hade nog passerat där. Då åt fel håll för den kom ju därifrån då vi mötte den. Undra om klöven då ligger kvar på rätt ställe? Startar spårandet igen. Då tar hon vinkeln fin och fortsätter fint i spåret. Innan spårslutet så ska det ju också skjutas. Inga som helst problem. Lugn fin och tyst i skottet. Släpper på för den sista biten och se där är den, klöven. Lyckan är total för mig och för Hilda.
750 m 20 min. Bra jobbat!

Hilda med sin klöv
Idag blir det föreläsning av Per Jensen. Annelis Hundtjänst ärt det som har ordnat med den här föreläsningen. Ska bli spännande.

torsdag 10 oktober 2019

Träningsdags

Ni som följer oss här vet ju att jag var väldigt uppgiven efter att vi varit på jaktlägret tidigare i höst. Då funkade i princip inget alls. Hunden hade ju ändå tagit ett första pris på inoff jaktprov ett par månader tidigare. Jo då hon var på väg in i löp men det brukar ju inte påverka henne nämnvärt så jag vet verkligen inte om det var det eller situationen med alla hundar som stod på rad under träning som helt enkelt blev för mycket för henne? Ja det har vi lämnat bakom oss och spekulerar inte mer i det. Ja sen dess har vi knapp tittat på en dummie.

Igår när jag kom hem från jobbet hade jag iaf en plan på att åka och lägga ut lite dummies i skogen. Sagt och gjort. Vi drog iväg till skogs.
La ut ett sök. Värmde hundarna med en promenad på en tio minuter. Dags för själva uppgiften då. Laddad hund, men inte överladdad. Jobbade med verktygen för att komma i rätt arbetsmood. Se idag gick det snabbt att "landa". Dags att jobba då. Alltså den hunden. Plockade dummie efter dummie. Bra grepp. Leverans in i handen. Inte en enda slarvig avlämning eller nåt slarv på vägen in med dummien.
Sigges tur då. Han är verkligen en fena på detta. Samma sak med honom. Fint "upplet", fina leveranser och avlämningar.

Dags att utmana labben lite då. Nytt sökområde. Nu ska jag testa av att dirigera henne. Först rakt ut sen lägger vi till stopp, lite hö+vä dirigeringar samt närsökssignal. Kan väl inte skryta med att vi tränat på det här. Men ibland kanske man kan vila sig i form? 😉
Hur gick det då? Alltså, Hilda vilken brud. Hon fixade all med bravur. Så fin lugn och arbetsam hon är min hund.

Idag dags för träning på klubben. Där har vi inte heller varit på hur länge som helst. Gjorde en rallybana i nybörjarklass. Wow. Hilda vilken tjej. Lugn och fin. Gick banan nästan lika bra på höger som på vänster. Lite saker har vi att träna på i högerhandlingen. Så dags att lägga på en rem med det.
Fram med pallen. Träna backa och sen är det väl dags för start i avancerad klass.

Det känns som att hon mognat efter det senaste löpet.

Sigge fick köra NW med röd kong. Alltså den hunden nos. Det tog inte många sekunder att markera de två gömmorna. Efter det rallybana för honom också. Han är nog klar för start den lille mannen. Få se om vi anmäler till vårt KM i november.

Tjing!

söndag 6 oktober 2019

Lite nyheter från oss

Länge sedan jag skrev nåt här. Jag antar att folk inte längre läser så mycket bloggar numera? Men jag kör på. Det är ju också en slags dokumentation av mitt hundliv. Kul tycker jag som vill läsa mera hundbloggar. Det är ju också ett sätt att hålla en hemsida levande.

Vi tränar iaf på med rally och nosework. Regelbunden träning, 2ggr/vecka. Det är väl vad jag hinner med just nu. Att träningen är regelbunden ger ju en massa bra resultat hos hundarna.

Sigge är nog klar för rallyns nybörjarklass och kanske fortsättning också. Hilda börjar bli klar för avanceradklass. Några få moment som måste nötas lite mera. Med henne är också tanken att börja köra lite mera lydnadsmoment också. Det kommer att förbättra övningarna i rallyn också.

Idag har vi tränat en avancerad bana. Det gick väl si så där med Hilda. Första varvet bara en massa strul. Andra varvet då gick hon super,. Med hjälp av en massa belöningar. Därefter drog vi faktiskt ett 3e varv också. Då gick det toppenbra. Ett par skyltar behöver vi plocka ur dagens bana och träna mera på. Men det tar sig. Hilda har också efter det senaste löpet mognat massor. Nu känns hon som en vuxen hund helt plötsligt. En helt underbar liten tik är hon.

Sigge fick köra samma bana med vid de avancerade skyltarna improviserade vi lite och körde på med fortsättning- eller nybörjarklass momenten. Han har utvecklats enormt den senaste tiden. Kanske vågar vi oss på att tävla i november på vårt KM? Vi får se 😱

Med Sigge kör jag också på med NW. På det är han superduktig. Men just med NW så har jag lite funderingar. Sigge har ju gått kurs för att lära sig finna doften av eukalyptus. So far so good. Den är han en fena på att hitta. För att göra ett eget litet test placerade vi ut lagerblad i ett sökområde utan att nån av hundarna tränat på den doften. Dom hittade den lika lätt som dom hittade doften av eukalyptus. Det där var rätt intressant att se. Är det helt enkelt så att materialet är "smittat"av människodoft (min)?    eller har nån annan nån teori om hur detta kan vara möjligt?
Testet går vidare.
SBKs nästa tävlingsgren kommer förmodligen att heta specialsök och etiketten (doftämnet) kommer att vara röd kong (orginal). Så idag var det dags att prova söka efter den doften. Kollade av om hundarna markerade pizzakartong med kong i. Nä inte direkt i varje fall. La då dit en godis med kongen. Jo då markerade dom. La ut ett sök i en ändå lite krånglig miljö med en massa fordon och en gallergång. Inledde söket med en "smeller". Sen gick hunden som tåget. Ingen rädsla eller annat stök i miljön. Sen fann han efter ett rätt ivrigt sök båda gömmorna. Intressant eftersom att doften inte var tränad på mer än den korta övningen vi gjorde innan.
Lite funderingar har jag ju efter det här men ffa funderar jag på om man kan får bort den mänskliga doften helt på dessa preparat? Eller var det helt enkelt tur att hundarna hittade de dofter som de inte var tränade på?
Det här får jag klura vidare på 😉

onsdag 11 september 2019

Rallylydnad

Helgen som gått fylldes av en kurs i rallylydnad. Vi kursade för Anna Larsson 3vallare. Ni vet hon som skrivit den bästa rallylydnadsboken. Föreläsning på fredagen, kurs på lö-sön. Vilken kurs sen. Fem 🌟🌟🌟🌟🌟 av fem möjliga.
Så himla bra föreläsning om "Nycklar till framgång och Effektivare belöningar. En massa nyttiga tips och en underbar humor levererades denna fredag.

Så till själva kursen med hund då. Den riktades till oss som kommit en bit på väg i rallyn. Avancerad/mästare var kursens målgrupp.

Lördagen inleddes med teori då vi gick igenom de moment vi skulle träna. Sidbyten och vändningar stod först på agendan. Herregud, hur svårt kan det vara? 😂😂😂😂😂 Så det blir till att torrgå massor, samt att gå med en kompis istället för hund. Men så himla kul och givande träning.
Förresten dags att göra en lista på de kommandon och handtecken som tillhör varje skylt. Kan säga att vi alla var otroligt oklara mot våra hundar.

Vi fick tips om tematräning. Vi övade 8ans frestelse på längden och tvären. Vi fick träna störningar och vi fick vara störningar.

Vi fick lista saker vi som HF behöver träna på, Vi fick lista saker H behöver träna på.

Vi fick gå bana och vi fick lära oss en bra banvandring.

Vi tränade back och sändande till kon.

Vi fick tips om hur vi kan träna vidare.Vi fick tips hur man alltid kan tänka i sin hundträning.

En hundkurs av högsta klass kan man säga. Hittar jag nån gång en kurs i  bruks som är upplagd med färdiga övningar för de olika momenten så LOVAR jag att då ska jag både träna och tävla i brukset. Det borde faktiskt inte vara så svårt för en duktig instruktör att lägga upp en kurs på det sättet. Appell/lägre och högre/elit borde väl funka? Visst det kräver ju lite mera planering såklart. Men kurserna är ju rätt så dyra så den tiden borde man väl kunna lägga ner som instruktör?

Så nu har jag en plan för rallyt med min Hilda. Sigge han får hänga med på ett hörn han också.



Tjing!

söndag 1 september 2019

Jaktkurs

Förra helgen var jag och Hilda på jaktkurs. Vi tränade för Anna Londré, Kennel Crosstrails. Superbra och kul träning. Som också visade att vi har massor att träna på.
Jag har ju en het hund. En hund som väldigt lätt går upp i stress då hon fått en otroligt stor förväntan på arbete. Med tanke på hur vi tränat, vilka vi tränat för och vilka mål vi hade tidigare så är jag inte ett dugg förvånad över hennes beteende. Jag skyller inte alls på nån överhuvudtaget. Eftersom mitt mål var brukset och inte jakten så är det nu som det är. Jag hade nog också för liten raskunskap för att förstå hur man kan nå fina resultat med en jaktlabbe utan att  "dra upp den". så fine. Det är mitt eget fel! Just nu känns det så jäkla trist. 😢

Vid apportering i vatten funkar allt så himla bra


Nu har vi ju aldrig tränat jakt på det sättet som denna kvinna tränade sina hundar utan mest på vårt eget lilla sätt utifrån det jag lärt mig av andra med andra träningsmetoder. Finns ju inget rätt eller fel. Det är ju upp till mig att ta till mig godbitarna från varje instruktör. Alltså det som jag tror passar min hund. Suck! När man fasen inte kan nåt om det här är det inte så lätt!
Vi har ju inte heller tränat på linje med fyra andra hundar. Svårt sa Hilda som vill jobba, jobba ,jobba och inte vääääänta. Trist sa hon.

Ja vi har ju iaf fått verktyg att använda i vår träning. Men att starta på jaktprov denna höst det kommer vi inte att göra.

En riktigt bra kurs och superbra anordnat av Hildas uppfödare.
Men att halva dagarna vara åhörare på "öppenklass" hundarna gav inte mycket. De tränade ju lååångt från oss som var åhörare då. Knappt ett ord eller nån förklaring till nåt de gjorde under sin del av träningen fanns att få. Så upplägget borde kanske vara annorlunda?

Ja nu funderar vi i vinter på vad vi ska pyssla med. Ni som känner mig vet ju att tålamod inte är min starkaste sida.

Vi kanske gör en större satsning på viltspår och rally istället?

Men en sak är då säker att Hilda är den underbaraste och vackraste av alla hundar

fredag 23 augusti 2019

Gamla hundar

Alla åldras vi olika. Både till kropp, knopp och själ. Hundarna likaså.
Min Walle han har jobbat rätt så hårt med sin kropp. ED 0 och HD C. Egentligen finns det väl inget att säga om den saken. Han har varit otroligt välmusklad hela sitt liv och är fortfarande ok muskelmässigt för sin ålder. Mår fortfarande rätt så bra. Ja kanske inte alla dagar. För ibland har han nog ont men detfinns ju smärtis att ge v.b.
Walle har tränat räddningssök under många år, han har tränat bruksets sök under ungefär lika många år. Det sliter väl en del på kroppen antar jag.
Lite intressant är det ändå med hans HD index. Det är 84. Sigge min egna uppfödning har 110.
Nu kan man ju egentligen inte titta på en enskild individs index. Men det ger ju ändå en hint om att hans kull inte har så högt index i beräkning för parning. Beräknat HD index för den kullen är alltså 91. För Sigges kull är beräknat index 100. Alltså betydligt bättre.
Är det i höfterna Walle har ont när han visar tecken på smärta? Eller är det nån annanstans i kroppen? Hur tänker man i wheatenterrierklubben kring HD index?
Här är ett utdrag ur labbens RAS (Rasspecifik avelsstrategi).

"Vad uttrycker indexet? Indexet uttrycker hundens uppskattade avelsvärde för HD eller ED i förhållande till genomsnittet i rasen, eller mer exakt: i förhållande till rasens referenspopulation. Ofta definieras detta genomsnitt som ett index på 100. Eftersom den genomsnittliga HD-/EDstatusen inte är densamma i olika raser motsvarar ett index på 100 olika HD-/ED-status beroende på ras. Gemensamt är dock att hundar med ett index över 100 förväntas lämna avkommor med bättre HD-/ED-status än genomsnittet i rasen (referenspopulationen) och hundar med ett index under 100 förväntas lämna avkommor med en HD-/ED-status som är sämre än genomsnittet"

Med det har jag inte sagt att HD index behövs i rasen men man kanske ändå på nåt sätt ska titta på det och förstå att det kan var ett utmärkt redskap att använda i sitt avelsarbete när det nu finns för de flesta raser.

I sommar har jag väl varit rätt så lat när det gäller hundarnas dagliga motion. Men dom får iaf alla komma ut på nån lite tur dagligen (dom yngre aktiveras flitigt).
Det som märks på honom att han blivit äldre är att han sover massor. Inte är så sugen på att hänga med när vi ska nånstans, gillar inte längre att åka bil. Kanske blir han stel av att åka i bilburen. Borde kanske skaffa bältessele och låta honom åka i baksätet. Nä för mig känns det inte särskilt säkert. Så han får helt sonika stanna hemma så ofta det går. Av förklarliga själ så är han numera en pensionär. Bitvis väldigt självvalt av honom.
Det som verkligen är hans stora problem är hans skottberördhet. Eller numera kallar vi det skotträdsla. Han är dessutom inte bara rädd utan han får PANIK!!! Ni som vet ni vet. Ni andra som saknar empati i frågan borde själva få prova på att ha en ljudrädd hund. Ja för där är vi nu. Han är rädd för så många ljud. Han får panik när åskan dundrar utanför. Dessutom bor vi så att ljuden från en närliggande skjutbana hörs väldigt väl om vinden ligger på häråt. Ibland önskar jag att han kunde få nedsatt hörsel åtminstone. Eskalerar det ännu mera får man väl fundera på vad man ska göra. Inget värdigt hundliv att leva med en så stark rädsla. Är vi hemma så funkar det ju. Men man måste ju tyvärr jobba. Hunddagis är inte ett alternativ för honom. Det av olika orsaker. Ljuden bl.a.
Stackars Walle. Mattes bästa vän 💖

Walle för nåt år sedan
TIM (Tjong i medaljongen)

tisdag 20 augusti 2019

Funderingar

Just nu cirkulerar det en hel massa funderingar i mitt huvud.
Läser kanske för mycket böcker om hundträning. Det känns ibland som att jag hamnat i nåt slags "snillen spekulerar" mood. Nu menar jag inte att jag är nåt snille och inte heller alla som skriver hundböcker är det. Utan jag känner mig alltså stundtals förvirrad.
Hur tränar man egentligen sin hund på bästa sätt?
Behöver man sätt upp specifika mål för sin träning? Delmål? Slutmål? Sikta mot stjärnorna?
Vilka/vilken metod är bäst för mina hundar?
Så en massa andra frågor också förstås.
Frågorna är många och svaren kanske få?

För det första så känns det som att jag behöver tänka fysträning. Ja alltså nåt extra för Hilda. Hon är ju en väldigt explosiv hund som dessutom har en uthållighet som är få förunnat. En sån hund kanske inte alltid förstår sitt bästa och slutar när den egentligen inte orkar mera? Därför behöver man träna mera fys med henne än med Sigge.
Den gamle hunden Walle han får sin beskärda del han med, promenader är det han gillar bäst just nu. Min älskade trogne kompis börjar bli gammal han.

Så tillbaka till träningen då. Måndagen kommer framöver att vara träningsfri dag för hundarna. För då ska jag träna mig själv lite mera.

Rallyträningen löper på rätt så fint. Vi är inte riktigt startklara i avancerad klass än med iaf på G. Så kanske blir det nån tävling i höst i varje fall. Ska försöka träna 3 skyltar om dagen 3 dagar i veckan.

I jakten kommer jag att träna vidare på sånt som jag vet att vi behöver. Avlämningar är en sån sak. Träna med vilt och stoppsignal är också sånt vi behöver träna vidare på. Så den förbaskade jaktfoten förstås. Så markeringar. Va fan tar det aldrig slut?
Men nu har jag iaf en plan för träningen. Det ska bli väldigt intressant att se hur vi lyckas med den 😉

Bra redskap för markeringsträning.
En för korta kast och en för långa.

Ja numera tränar jag för att utvecklas tillsammans med mina hundar och kanske blir det framöver nåt prov och nån tävling. Livet är iaf gött att leva🌻
Till helgen är det iaf det efterlängtade jaktlägret hos Hildas uppfödare.

Ses och hörs/C










tisdag 23 juli 2019

Dellenbanan

Igår drog vi på tur. Till Delsbo för cykling, dressin alltså på Dellenbanan. En tur som vi bokat och vi drog alltså iväg trots regn och rusk. Det här var en födelsedagspresent till Anton (förra året). Åtta timmar hade vi bokat och två tandemdressiner. På en sån kan man åka tre vuxna. Nu var vi ju fem  + en wheaten, Loppan som var den som fick följa med på denna tur. Det var så himla bra att man fick låna en hundkorg med ett härligt fårskinn i till hunden. Korgen spändes fast på dressinen och i den fick hunden sitta.
Den placerades på dressin nr 2. Men vi fick efter några hundra meter byta plats på korgen då hunden inte var särskilt nöjd med att åk som nr 2. Nä först ska man vara. Efter den omflyttningen så satt hon så nöjd där i sin korg. Tokfian 😛
Bra genomgång av säkerhetsföreskrifter innan avfärd.
Planen var att åka från Delsbo till Forsa station, ca 2,6 mil enkel resa. På vägen dit så var det en del nerför och alltså uppför på vägen hem. Absolut inget att oroa sig för då det knappt kändes att det var uppför på vägen tillbaka ( en del nerför också) till Delsbo. Nu pratar vi inte om stora upp- och nerförsbackar. Utan det är väl för det mesta som att åka på platten med lätta lutningar. Av dom ca 5 milen så trampade jag minst 4. En prestation av mig. Ja iaf om jag får säga det själv. Jo jag orkade och överlevde. Det gick snabbt och lätt. Förmodligen för att det var väldigt kul.
Otroligt imponerande bygge denna järnväg. Att  banvallen är helt intakt och att tunnlarna är så fantastiska. Järnvägen invigdes 1860 och är alltså byggd med handkraft av den tidens rallare. Har ni möjlighet så ta och hyr en dressin och trampa öster- eller västerut mot Hudiksvall eller Hybo.

Vi hade också köpt picknickkorg hos Stationskaféet. Alltså så värt priset, 95 spänn. Då fick vi salami och briemacka (surdegsbröd), kaffe, Loka, kaka och banan. Grymt god var mackan. Själva hade vi med vatten till hunden och till oss. Mätta och belåtna blev vi. Vi åt vår matsäck vid Forsa kyrka. En fin plats.
Här kommer lite bilder från dagen.
























































Ni som inte cyklat dressin på Dellenbanan  måste bara göra det. Så kul. Semester hemma med dagturer till såna saker man inte sett eller gjort är fantastiskt. Det är så vackert i vårt landskap. Hälsingland är verkligen landskapet i mitt 💖
Ett litet minus är att landskapet tyvärr inte är så öppet som det en gång i tiden var. Det behövs helt klart mera betesdjur. 🐂🐑

Att det regnade en stor del av vår tripp gjorde inte ett endaste dugg. Att cykla denna tur en väldigt varm och solig dag är säkert supermysigt med bad i Dellen  och fika längs banan.
Men med bra regnkläder och ett gott humör kommer man långt. Ja iaf till Forsa på dressin.

Det här är sista semesterveckan så vi chillar vidare.