tisdag 30 augusti 2016

Wheatensök del I

Årets wheatensök gick av stapeln to-sön v 33. Åtta förväntansfulla mattar och hundar möttes upp vid Glysisvallen och på torsdags eftermiddagen. Vi började med en promenad runt Lillfjärden för att flocka ihop oss. Spännande att se om hundarna skulle funka ihop. Vi skulle ju bo i två stugor, alltså fyra ekipage i varje stuga. Efter promenaden så for vi på en av stadens matställen och käkade. Mätta och belåtna for vi sedan på ICA för att fylla på vårt matförråd. Sen äntligen till stugorna för att installera oss.
Efter det så blev det faktiskt hopp i säng. För på fredagen skulle vi upp i ottan för att åka till Bruksviljan för att träna lydnad.

Fredag då och ÖSREGN!!! Kl 09:00 skulle vi vara i Edsbyn och restiden dit från vårt boende är minst 2 timmar. Vi var nästan framme i tid! Väl framme där så fick vi presentera oss, vår hund och vad vi ville träna på. Tyvärr så drog den delen ut på tiden alldeles för länge. Så träningstiden kortades ner rejält. Ja nu klandrar jag egentligen ingen. Alla ville väl berätta om sin hund. Men nåt att tänka på till nästa gång man åker på kurs är väl att alla kortar ner sin del. Vill man ha hjälp med tex framåtsändandet eller koppelträningen, ja då säger man det. Jag förstår att man också vill berätta massor om sin hund men i ett sånt läge finns inte tiden. Max några minuter/ekipage.

Ja så kom då träningen igång. En del vill ha hjälp med vardagslydnad, andra tävlingslydnad. De flesta var i varje fall nöjda med dagen. Alla hundar gjorde framsteg och det var verkligen kul att se.
De hundar som är vana att träna med sin förare fattar kanske fortare än de som inte är vana att träna med sin. Det syns också rätt så tydligt i såna här sammanhang om man är van att samarbeta med varandra, om man är i konflikt med sin hund och om man brukar går på "olika promenader" ;)
Många är också ovana att belöna sin hund. Så träningen kanske först och främst måste gå ut på att hitta rätt belöning för sin egna hund? Att få till ett samarbete, att nu är det du och jag. Att jag är den absolut bästa som finns för min hund.
Där är inte jag och Hilda, inte än i varje fall. Men vi är på gång!

Vi ta Walle som ett exempel i ämnet att belöna. Den hunden leker verkligen inte. Han är en riktig godishund. Varför ska jag då ödsla tid på att få igång honom i nån lek som han inte alls gillar? Jag har verkligen försökt att leka med honom, alla möjliga och omöjliga leksaker har vi testat. Jag har försökt vara rolig på alla sätt och vis. Men inte hittat nåt som han direkt jublar över. Men så hittade jag en grej som han verkligen gillar mer än nåt annat. Kan väl tillägga att han helst inte leker med andra hundar heller.

Walle BÄSTA belöning, ett "rör" med godis är den sak han jobbar bäst för

Man får också komma ihåg alla träningsmetoder passar inte alla. En del saker kan man såga direkt, andra är väl värda att prova. Sånt händer för mig hela tiden. Jag brukar resonera så att man lär sig nåt så länge man lever. Alla instruktörer passar inte alla så enkelt är det. En sån erfaren instruktör "läser" i varje fall av en hund (och dess samarbete med föraren) rätt så lätt. Det har då i varje fall jag fått erfara.
Jag trodde verkligen att Sigge var en hund som tog åt sig lätt av "tillsägelse", att han rent av tyckte det var läskigt men se så är inte fallet. Han behöver sägas till rätt ordentligt innan han överhuvudtaget lyssnar. Han är en rätt så "tuff" kille. Det blev jag varse på en kurs jag var på tidigare i år. Så ibland får man faktiskt tänka om vad det gäller sin hund.
Inget är dessutom lätt vad det gäller hundar och inte heller är det alltid som man tror. Det är ju det som är så spännande med hundträning.
Jag var iaf supernöjd med den hjälp jag fick för att fortsätta på framåtsändandet och för att få mera stadga i krypet. Alla fick iaf med sig "verktyg" för att träna vidare där hemma med sin hund. Hoppas hoppas att alla håller i sin träning. Gör man det så kommer också framstegen så småningom.

Nåt som man också kan tänka på när man är på olika kurser och läger det är att i möjligaste mån kolla på alla de andra ekipagen. Det lär man sig massor av :)

Här kommer i varje fall några bilder från en regnig dag i Edsbyn.

Marita och Wall-E

Att lägga leksaker på en osynlig hylla är toppen.

Johanna och Izzie

Vår instruktör Emelie

Elin och Loka

Cattis och Mila

Agneta och Bubbly

Catherine och Messi

Agneta och Buster

Jag nån bild på mig och Walle blev det inte. Men oss har ni ju sett här på bloggen förr?
Kul hade vi i varje fall och man märkte knappat att regnet verkligen öste ner. Håll nu koll här på bloggen för snart kommer fortsättningen på den här härliga helgen. Då kommer det att handla om sökskogen!


2 kommentarer:

Therese sa...

Det där lät riktigt roligt!! På tal om belöningar, om man har en hund som varken leker eller tar något ätbart då? xD

Christina sa...

Ja då är det kanske inte så lätt. Men ibland går det i varje fall träna upp nån slags "belöning" Det brukar ju finnas nåt som hunden gillar att göra? Det kan ju tex vara att få nosa lite extra ;)