onsdag 16 mars 2016

Varför?

Den förföljer mig. Dag som natt, en ständig följeslagare. Nån som man inte alls vill ha i bakhasorna.
Sjukdomshelvetet!!!!
Numera räknar jag tiden före och efter att jag fick min diagnos.
Jag vet att livet aldrig kommer att bli detsamma igen. Helvetes jävla skit.
Jag sover dåligt, jag har massor med ångest.
Varför? Ja varför frågar sig nog alla som drabbats av svår sjukdom.
När ska livet återvända? När ska man få känna sig pigg? Denna förbannade trötthet tar snart ner mig till avgrunden.
Jag vet att jag måste kämpa emot. Trotsa hela skiten. Men vissa dagar går det bara inte.

Men livet går vidare och jag har BESTÄMT mig för att försöka uppfylla mina drömmar. Bestämt mig för att bli pigg.
Livet är för kort för att längta och drömma efter nåt man verkligen vill!

Ja nu ser det ju ut som det gör! Jag söker det jag vill ha och jag vet verkligen vad jag vill ha. Har lagt ut lite krokar och får hoppas att det nappar nånstans.

Nu till nåt annat.
Hundarna!
Det är ju dom som verkligen håller mig uppe. Som gör att jag går ut varje dag. Som får mig att komma på andra tankar. Som får mig att orka vara aktiv. Som får mig att vilja utvecklas som hundtränare. Älskar mitt hundliv.

Jag tränar ju rätt så aktivt med Walle och Sigge.  Vi har nött lydnad ett par gånger/vecka i totohallen. Nu är mattorna utplockade och hallen städad för travet börjar ju till helgen. Här blir det ett litet glapp. Planen på klubben är än så länge fylld av snö. Dessutom pågår det ett grävjobb där. Så jag antar att där kommer det att var typ lervälling om nån vecka. Surt. Medans vi väntar får vi väl träna runt omkring i stan på lite olika parkeringar. Det går ju det med.
Sök kör vi i snöiga skogen. Till Sigge blir det nåt hårt spår emellanåt.
Men snart så blir det barmark i skogen. Då blir det sök och spår på "riktigt".


Dom andra två är ju pensionärer och har det mest bara bra. Visst Loppan har ju inte pensionsåldern inne än. Men hon gillar ju det här livet hon. Fast hon ligger ju inte bara på sofflocket hon heller.

Den gamle mannen håller på att bli rätt så skröpplig, ja iaf vissa dagar. Ibland skuttar han omkring som en unghund. Fast de gångerna blir det mer och mer sällan av. Han fyller ju 12 år om nån vecka och det är ju en rätt ansenlig ålder för en hund. Jag hoppas ju få ha honom kvar ett tag till. Så håll en tumme att han får fortsätta att vara skapligt pigg.

Nu siktar jag in mig på att utveckla mitt intresse för retriever, apportering, dummies och jaktprov. Hoppas bara att jag så småningom får tag i den där vovven jag också längtar efter.

Idag fick jag iaf en bra start på dagen. Signes matte har varit och röntgat hennes höfter. Resultatet var lysande! :) Grattis!!! :)



fredag 11 mars 2016

Hipp hipp HURRA!

Ojojoj, nu var det länge sen igen.

Här händer det i varje fall en hel del. Vi har firat två födelsedagar! Walle fyllde 8 år den 29 februari och Loppan fyllde 7 år den 10 mars. Så hipp hipp hurra för dessa två fantastiska individer.

Loppan

Walle 

Sen så tränar vi förstås vidare. Vi söker i snöiga skogen, vi tränar lydnad på totohallen och i köket, vi simmar hos Utomskogens Hundcenter och vi är ute i skog och mark.

Sök i snöig skog är väl inte det som passar oss precis. Jag blir fruktansvärt trött eftersom jag inte alls återhämtat mig så snabbt som jag hoppats på. Walle han får snöklumpar i pälsen som irriterar honom en hel del.
Sist så hade jag overall på honom men den tror jag nästan besvärade honom mera än snön. Fast han gör ju sitt jobb ändå. För övrigt så gick overallen sönder då han fastnande med den i nån gren i skogen. Sen så tycker jag att risken att hunden ska skada sig då det är så pass djup snö är väldigt stor. De tar ju full fart och ser inte vad som döljer sig under snön. Så hädanefter så kommer jag att backa tillbaka till att bädda ut figgen så att det blir bättre förhållanden för min hund. Ja i varje fall så länge det är snö i skogen. Men kul är det ju i vilket fall som helst.

Lill-Sigge börjar förstå att det är matte man ska vara med, inte alla andra hundar som tränar i närheten. Visst han har fortfarande svårigheter då hundar skäller och springer snabbt i närheten av honom. Han tror att alla vill leka med honom han. Men vi tränar vidare på kontakten. Där emellan kör vi ju också momentträning. Vilket börjar bli riktigt skoj då han visat sig fatta rätt så snabbt vad jag vill att han ska göra. Så vi nöter vidare och hoppas på start i brukset 2017 då med de nya reglerna.

Sugen på att gå kurs börjar jag att bli. Ska ju visserligen gå en viltspårkurs med Sigge men det är ju liksom inte detsamma som att gå en lydnadskurs det. Ska nog kolla va Emelie på Bruksviljans Hundtjänst och Kennel har att erbjuda framöver. Antingen en hel kursdag eller så nån privatlektion. 

Så är det väl dags att kolla efter nån söktävling för Walle framöver. Ska förresten köra spår också. Ja i varje fall som det ser ut just nu. Så då blir det till att träna på det också :)

Tjing på er!