fredag 12 juni 2015

Lite tankar

Ju mer jag funderar på detta med hundavel ju intressantare blir det. Hur ska man tänka? Hur tänker vi uppfödare? Försöka behålla rasers ursprung? Eller avla fram nåt slags skönhetsideal? Ja vad jag förstår så tänker vi i varje fall väldigt olika! Det här gäller inte bara "min" ras.

Bl.a så står det så här i rasstandarden " Irish softcoated wheaten terrier användes av småbrukare till allehanda göromål på gårdarna, inte minst för att hålla efter skadedjur. Rasen användes under lång tid till den svåra jakten på grävling och utter. Rasen skall vara livlig och sportig med bra temperament. Den är synnerligen tillgiven och trogen och mycket intelligent. Den är en pålitlig vän som försvarar utan aggressivitet.
Pälsen skall vara enkel, endast på öronen får underull förekomma. Diskvalificerande fel: - matt, tjock, ullig eller bomullslik pälsstruktur! " Källa: Rasstandard enl FCI

Är det så här våra hundar är och ser ut? Ja säkert en hel del av dom men långt ifrån alla. Hur tänker vi i vår avel? Ja den frågan är väldigt svår att få svar på. Jag vet ju hur jag tänker i varje fall. Jag vill avla fram hundar med en bra arbetsförmåga. Hundar som klarar att jobba i alla möjliga och omöjliga väder. Hundar med en bra och rastypisk exteriör. Hundar med den "rätta" pälskvaliteten, alltså utan underull, hundar med en tunn silkig, glänsande vetefärgad päls med öron i samma färg. Hundar med bra mentalitet. Hundar som kan koppla av och ändå snabbt komma in i "arbetsmood", ja ni vet on/off. Hundar med stor lek och kamplust. Hundar för aktiv fritid, hundar för träning och tävling. Att aldrig avla på hundar med C-höfter.
Jag väljer dessutom de valpköpare som jag tror passar just den valpen. Jag har mycket hellre kvar valparna lite längre bara för att de ska få komma till ett hem som passar dem bäst. Jag har verkligen haft tur med valpköparna också. Både Signe och Hilding har fått fantastiska familjer.
Ja visst nu har jag ju bara haft en valpkull med endast tre valpar. Men den har i varje fall hittills varit väldigt lyckad! Ja jag kan nog säga att jag är STOLT över min egna uppfödning!

Sigge som jag behållit här hemma kommer att bli en riktigt snygg kille bara han får växa på sig lite till. Hans päls kommer att ta lite tid på sig men det gör rakt inte nåt. För den kommer att bli superfin när den är klar.
Det jag faktiskt är gladast för vad det gäller den killen är hans vilja till arbete. Han liksom tröttnar aldrig. Han är duktig i skogen. I spåret går han som tåget, både personspår och viltspår. I söket är han riktigt bra!
Så nu gäller det väl att komma igång med lydnaden också.



Ja runt det här har jag väldigt många tankar. Allt skriver jag inte här. Det skulle kanske bli en hel roman.

Har vi gjort nåt annat sen sist då?

Ja just nu gör vi det jag orkar med. Blir lite lydnad hemma på tomten. Walle utvecklas riktigt bra. Målet är i varje fall att få en uppflytt till lägre detta år. Men som sagt var vi får se. Vi får hoppas på nån tävling i sena hösten. Innan kommer det tyvärr inte att funka hur än gärna jag skulle vilja!
Men vi fortsätter att träna på det vi orkar med.

Med Sigge får jag ta det pö om pö även om jag önskade att jag skulle åtminstone haft lydnaden till Lkl 1 klar till sommaren som kommer.
Men det finns andra önskningar som står högre på min önskelista just nu.....

Ha en trevlig helg!



Inga kommentarer: