fredag 24 april 2015

The Deer Hunter

Nä inte filmen, utan det är  Mawerick Stars Sigfrid gjort entré i jaktvärlden.
På en van jägare skull nog snålvattnet rinna ordentligt. Men det här var en jakt som dock inte var meningen. Arg och samtidigt lite skadeglad. Hehe ;)

Den killen har ju haft ett så fint intresse för nosarbete sen väldigt tidig ålder. Hans första viltspår vid 8 v ålder var nåt utöver det vanliga. Han gillar ju dessutom jaktlek bättre än kamplek eller kanske man ska säga lika bra! Han använder sin nos på ett alldeles utmärkt sätt. Han jobbar så fint i vinden, ringar in lukterna.
Alla tre valparna borde verkligen ha supertalang för att bli finfina jakthundar med tanke på deras föräldrar. Pappa Faxe som används till eftersök och även i jakt. Mamma Loppan som visserligen inte är en meriterad jakthund men en fena på viltspår och en arbetsmyra av stora mått. Kort och gott så har dessa valpar som nu är unghundar verkligen stora anlag för att jobba. Vad man sen väljer att jobba med är en annan sak.

Denna morgon valde Sigge själv.... Hoppa högt kan han dessutom.
Rådjuren har ju en viss förmåga att parkera precis utanför vårt staket för att äta sin morgon och kvällsmat den här tiden på året. De vuxna hundarna är ju vana vid det här och håller sig på sin sida av staketet som är nästan metern högt. För det mest så kör jag iväg rådjuren innan jag släpper ut några hundar på gården. Men alla människor i huset agerar inte på samma sätt. En del öppnar altandörren och släpper ut hundarna utan att kolla läget först. Det här var en sån morgon!

Det enda jag hör uppifrån sovrummet (ledig dag =sovmorgon) är ett skällande utan dess like. Jaja tänker jag de stannar väl kvar innanför staketet precis som de andra hundarna. Jo då Hilding stannar, springer fram och tillbaka efter staketet och skäller en hel del. Sen hör jag en mansröst som smått panikartat ropar "Men nu hoppade den fan över". Japp Sigge han drog på jakt han! Då dök den upp i mitt huvud filmtiteln, The Deer Hunter. Hmm undra varför?? Hehe :) Kanske borde man skaffa sig en bössa och en jägarexamen? För jakthund det har jag ju redan!

Med lösskägg och sotarmössa så blev jag nog en bra jägare!


Snabbt upp ur sängen då. Ner för trappen har väl sällan gått så fort på senare tid. Iförd t-shirt och trosor, letar snabbt reda på en visselpipa. Hade för en gångs skull koll på var de fanns. Snabbt ut på gården. Hann känna att det inte var så kallt. Kollade sedan efter byrackan. Jo då där nere i skogsdungen springer han runt och kollar vittringen samtidigt som han skäller rätt så intensivt. Rådjuren drog väl direkt när killarna började skälla så när Sigge hoppade över staketet så var de redan borta. Han blev iaf som uppslukad av dessa djur. Skällde, sprang runt, luktade, ringade in doften. Spanade, skällde, skällde och skällde. Ett par rådjur utanför utställningsringen så var nog både CK och certet i hamn. Snygg Sigge!

Dags att testa om denna visselpipa fungerar i skarpt läge då. Blåser den inlärda signalen. Han stannar upp, lyssnar och kommer tillbaka. Grejen är ju att det är ett staket mellan matte och hund. Pang in i staketet. blir lite stöss. Vart kom det ifrån? Vänder,tar upp jakten igen. Denna gång längre bort! Skithelvetesjävlar tänker jag då. Men visslar igen och denna gång är jag beredd. Han vänder kommer med fart och jag tar emot honom när han kommer. Lyfter honom över till "rätt" sida av staketet och dessutom in i huset. Pust.

Sigge - jakthunden

Båda grabbarna inne igen då. Japp då återstår bara det som var tänkt från början. Rastningen. Törs vi släppa ut dom lösa på gården igen? Rådjuren är ju borta men doften ligger ju tung utanför knuten. Tuffa som vi är så testar vi. Skällandet startar direkt. Men de lugnar sig rätt snabbt. Så uträttar de båda sina behov och kommer lugnt med in. Somnar om direkt vi kommer upp i sovrummet tillbaka. Så nu har de en skön sovmorgon innan frukost medans jag är helt klarvaken efter att ha kommit ut på gården i en fart utan dess like. Barfota iförd endast trosor och t-shrit, håret på ända. Kallt? Nä då en rätt skön morgon i april! En vacker syn var det nog inte och hela byn vaknade väl.Tur att det inte snöade i varje fall.
Till dom som såg mig säger jag att "Jag bjuder lite på mig själv så här på fredagsmorgonen".
Konstaterar dessutom att Sigge skulle blivit en mycket bra jakthund och att Hilding tar det lugnare. Precis som jag verkligen trodde redan när de var nån vecka gammal.

Jag vet att hundarna SKA vara kopplade denna tid på året men de befann sig på inhägnat område, rådjuren i ett rätt tätbebyggt bostadsområde. Han kom i varje fall på inkallning. Så bespara mig kommentarer om det. Tack!

Ha en trevlig fredag! För oss blir det en spännande fredag återkommer om det framöver!

Inga kommentarer: