tisdag 29 december 2015

Hund

Vad har hänt sen sist då?
Jo vi tränar vidare mot våra mål.
Walle utvecklas fantastiskt. Han är superduktig i söket och fixar nog både en lägre och en högre ruta. Han gör fina sökslag. Både där det finns figge och tomslag. Är säker på markeringarna. Det vi behöver träna på är väl återföringarna till stigen. Men det tar sig det med.
Superduktig vovve.



Just nu är det också väldigt kul att träna hund. Dels så börjar jag att återvända till livet. Dels så har jag underbara träningsvänner. Så har jag ju en fantastisk hund också. Eller jag har ju flera hundar. Men satsningen gör jag med Walle.
För att återkomma till mina träningsvänner så är de ju alla bara så härliga. Man får bra tips och råd, vi skrattar med varandra och åt varandra, vi fikar och vi grillar korv. Ja vi har det förbaskat bra på våra träningar och vi tränar varje vecka. Det ger resultat det.

Vi tränar ju vidare på lydnaden också. Finslipar detaljer och lär in nya moment. Det går framåt det också. Momenten i lägre är ju klara. Så vi kör vidare på de nya momenten som kommer i högre klass. Hoppas att vi får till det. Ja förr eller senare läre det väl funka. Walle är ju en läraktig vovve.

Sigge då. Just nu inser jag att han behöver massor med tid för att mogna. Så vi skyndar långsamt och satsningen på honom och målen för 2016 läggs tillfälligt på is. Sen får vi se när jag tar upp träningen med honom igen. Han kommer att få spåra en del och vi måste lägga en del krut på miljöträning också.

Funderingarna på en hund för träning och tävling går vidare. Just nu är det inte riktigt aktuellt då huset redan är fullt av alldeles för många hundar. Men jag spånar vidare. Vad, när och om det blir av får vi se. Men att det blir nån form av retriever i jaktmodell det vet jag. Ja om det finns nån därute som vill sälja en sån hund till mig då! ;) Jag jagar ju inte!

I nästa inlägg kommer ni att få en tillbakablick på året som gått!

Tjing!

lördag 12 december 2015

Grabbarna

Ja då har man genomfört några träningspass med grabbarna. Det tar sig minsann!
Skillnaden med träningen just nu är att jag PLANERAR mina träningspass så mycket bättre nu för tiden. Det har gett bra resultat på mycket kort tid.
Sen så har jag också gått tillbaka till att använda klicker istället för belöningsordet varsågod. Ja iaf till Walle. Det har gjort så att jag fått en så mycket piggare och alertare hund. Han gillar ju klickerträning den hunden. Jag tror faktiskt att han blev lite förvirrad av allt bytande. Men nu känns det som att vi hittat rätt igen.

Ja, jag är stolt över mina hundar. Stolt som en tupp skulle man kunna säga. Jag gillar också att berätta att dom är duktiga. Utan att för den skull tro att dom är bäst eller felfria. Men jag har beslutat mig för att skippa jante och sluta vara så förbaskat ödmjuk ;)
Jag vet att mina hundar inte nånsin kan nå samma klass som vissa bruks- och vallhundsraser. Men jag är en stolt terrierägare. Att träna en terrier är inte i alla lägen så lätt. ;)
Att de sen presterar bra på träning innebär ju inte heller att de kommer att prestera bra på tävling.

Vi har under veckan tränat tre lydnadspass. Vilka gått rätt bra.
Sigge har fått träna att vara i bubblan med matte. Går väl si så där när det är störningar inblandade.... Men skam den som ger sig. Sen så hade vi hela totohallen för oss själva igår. Då passade vi på att pyssla med lite "momentträning". Eller det som så småningom ska leda till färdiga moment. Sitt-stanna kvar, med belöning bakom. Det hade vi inte testat förr men det gick ju riktigt bra det. Bakombelöning har han ju fått förr då vi påbörjade träningen ställande under gång. Så det var ju inte nån nyhet. Sen så körde jag in nostarget för det kommer jag att ha nytta av framöver.
Linförighet/fria följet, suck och mega suck. Där behövs en hel massa träning av bakdelskontroll minsann. Men vi får väl nöta på med pallen här hemma. För övrigt så är han mest intresserad av det motsatta könet just nu!!!

Planen  för nästa år är att komma till start i appellspår. Hoppas vi fixar det.

Walle då? Vi nöter vidare på bra positioner i fria följet. Går rätt bra faktiskt. Sen jag bytte till klicker så blev han lite mera alert iaf. Så jag har goda förhoppningar om att detta ska bli bra!

Så håller vi ju på med det moment som typ allt bruksfolk snackar om. Framåtsändandet. Just nu pysslar vi med saktadelen och det går rätt bra. Ja iaf utan störningar både här hemma och på totohallen. So far so good.



Inkallning med ställande är också nåt vi tränar vidare på. Tror handsignal kommer att bli bra där. Då "grisnitar" han i varje fall.

Så har jag köpt 1 kgs hantlar på Rusta för att så smått börja träna inför tungapporten. Jo då han apporterar den fina rosa hanteln. Duktiga Walle. Den får han dessutom "fysträna" lite med, genom att bära omkring den lite då och då.

Krypet nöter vi också vidare på. Det går bättre och bättre. Men här skyndar jag långsamt.

Målet för nästa år med Walle är att fixa en uppflytt till högre. Sen så får vi se vad som händer.

Men under tiden så gör vi det som vi tycker är det skojigaste som finns. Vi tränar vidare :)


fredag 4 december 2015

Önskelista

Jag drömmer minsann vidare. Om allt möjligt. Mest om att må som "förr". Innan sjukdomen hoppade på mig. Kan inte tänka så men dom tankarna bara kommer dom. Att få tillbaka den mentala orken ligger högt på min önskelista. Mest av allt försöker jag verkligen prioritera det jag känner att jag verkligen vill göra i mitt liv. Att må så dåligt och vara så trött som jag varit denna sommar och under den tid jag behandlats trodde jag knappt var möjligt. Visst många tycker att jag sett pigg ut. Att jag orkat hänga med på sökträningar har väl många sett som att jag ändå mått rätt så bra. Men nu när jag ändå mår lite bättre så förstår jag själv hur jäkla dålig jag varit. Säger bara fy fan!
Jag är så trött på att ha ont, eller sån svår smärta i mina fötter att jag snart inte orkar med det. Igår var en riktig skitdag!!!

Men jag har också lärt mig massor under den här tiden. Den listan skulle bli rätt lång om jag skrev ner den här. Så det skiter jag i! Men en sak ska jag iaf skriva. Lev här och nu. Det är det som är själva livet.

Hundträning och att vara i skogen, ger mig massor med positiv energi just nu. Så det är väl vad jag pysslar med på dagarna. Ja lite andra saker också. Man kan ju säga att dammråttorna växt sig stora under dessa månader. Visst det är inte en sån viktig sak. Men att ha rent omkring sig gör ju att det iaf känns lite bättre. Så operation städning är påbörjad! Nä nu till nåt annat.

Walle han går framåt i lydnadsträningen. Visst han kommer nog aldrig att bli nån elithund han. Men han är verkligen duktig för att vara en hund av den ras som han är. Han är ju ingen brukshund och inte vill jag ha nån heller. På sin höjd får en retriever komma innanför min dörr ;)
Jag tycker det är så kul med alla hundraser som finns och alla gör ett eget aktivt val.
Ras, valp, vuxen hund? Spännande är det allt. Men att man glorifierar sin egen ras är inget som jag gillar. Alla raser har sina positiva och negativa sidor. Sen har ju dessutom alla individer sina positiva och negativa sidor också oavsett ras. Jag älskar mina hundar och antar att andra också älskar sina!

Det är otroligt spännande att kolla på när andra tränar. Att lära sig om andra raser. Att kunna se olika hundars för och nackdelar. Att lära sig sin egna hunds för och nackdelar. Att kunna "skryta" om sin hund och att kunna inse sin hunds begränsningar det är kunskaper som är värt en hel del.
Att kunna ta och ge konstruktiv kritik är också en konst som tyvärr inte alla behärskar ;)

Idag är jag iaf otroligt stolt över Sigge som inte hoppade över staketet efter rådjuren som sprang iväg mitt framför hans stora viltnos och verkligen väckte hans jaktintresse. Spännande var det också att höra hur hans skall förändrades då han var i sitt jaktmood. Han har normalt ett ganska ljust och gällt skall som i den här situationen förändrades till ett väldigt kraftfull skall. Samma som när han vaktar huset. Intressant iakttagelse. Nån som har kunskap om varför?




tisdag 1 december 2015

Totohallen

Vi i vårt sökgäng tränar ju också lydnaden som hör till brukset. På den varmare och ffa ljusare årstiden tränar vi förstås mest på klubben. Men den här årstiden i detta mörker så tränar vi som är medlemmar i Hudiksvalls BK på travets totohall till en billig peng. Perfekt. Visst lite kallt blir det ju på vintern men det är blås- och nederbördsfritt. Sen kan man ju bara trycka på en knapp så blir det ljust :)



Nu när jag börjar bli piggare så orkar jag också ta tag i Sigges träning på ett bättre sätt. Spännande är det ju att se vad denna pigga kille, min första egna uppfödning kan åstadkomma framöver.
För ett tag sen var jag och en kompis till Emelie för ett par timmars privatlektioner med våra småttingar. Där fick jag bra tips hur jag kan träna vidare på det vi behöver mest just nu. Att jobba ihop oss i en egen liten bubbla. Utan att han ska bry sig om nåt annat som händer runt omkring. När vi sen var på kurs för samma Emelie i helgen så fick jag också lite inspiration att jobba vidare. Trots att jag inte hade Sigge med mig. Man får ju en del med sig genom att titta på de andra också.

Men nu skulle jag ju skriva lite om Sigges träning till en början.
Vi i träningsgruppen har nu bestämt att hjälpa varandra mer vid lydnadsträningen. Vi "får" 10 minuter var, då de andra är observatörer eller medhjälpare. Så himla bra! Här kan man verkligen få ut så mycket mera av träningen. När vi sen gått igenom alla ekipage så tränar man själv om man känner för mera träning.
Eftersom jag har 2 hundar att träna så måste jag välja mina 10 minuter till den som behöver dom mest. Denna träning och flera kommande är det nog Sigge. För vi ska in i bubblan ;)

Det vi gör är att träna på att han ska kunna hålla kontakt, då helst ögonkontakt med mig trots att det rör sig människor runt omkring oss. Belönar ofta och måste lära mig att vara den skojigaste som finns. Till en början går "störningarna" bara omkring, sen kommer dom att få störa mer och mer för varje träning. När han fixar det läger man också till hundar i störningarna. Tror han snabbt kommer att lära sig att jobba med mig.

Testade också början på det som ska resultera i ett snyggt fritt följ. Mata med godis i rätt position för att skapa ett "muskelminne" hos hunden. Där var han med mig hela tiden. Kul att se att det kan funka utanför köket hemma också.

Fortsatte träningen med Sigge idag. Till skogen för att träna raka skick och början till det som ska bli en fin återföring tillbaka till stigen. Han är riktigt duktig på riktningsträningen och det tar sig också med att hålla sig nära matte vid återföringen. När vi gjort ca 3 skick då är hans skalle slut. Så det märks att han behöver öva upp sin koncentrationsförmåga mera. Så vi får nog lägga in en hel del spårträning också. För där tycker iaf jag att den övas upp snabbt.

Trist var det ju när vi kom till skogen. En fin sökruta har gått i graven. Två stora skogsmaskiner hade gjort skogen till ett hygge. Ja inte helt kalt men nästan. Trist. Men virkespriset är ju bra just nu så det här får vi nog se mycket mera av framöver.



Hemma i köket har vi börjat med att träna lite av varje. Sitt, ligg, fria följet, stanna kvar och apportering. Han går snabbt framåt och gillar verkligen att träna. Önskar just nu snabbare lägganden. Men det kommer nog det också.
Apporteringen gick ju som smort. Greppar fint på helt rätt ställe i munnen. Kommer till mig som ett skott. Då förväntade jag mig ju att han skulle släppa på vårt belöningsord. Men nope!! Skithund. Då var det alltså fel belöning. Bytte och se då gick det bättre.
Den här killen kommer att bli en superduktig en bara vi kör på nu. Det får mig att inse att jag tänkt rätt i mitt avelsarbete. Men jag tror inte att dessa valpar passat vem som helst. De har massor med fart precis som jag vill att det ska vara. Det är ju lättare att bromsa en hund med fart än att gasa en utan! ;)

Fortsättning kommer......

måndag 30 november 2015

En träningshelg!

Efter mitt förra inlägg är ni kanske några som undrar vad som händer? Jag tänker förstås inte ge upp söket fast det ibland känns så. Jag är ju faktiskt fullständigt medveten om varför jag mår som jag gör och att det kommer att bli bättre. Under tiden så gör jag så gott jag kan.

Vi tränar på med lydnaden på totohallen. Så skönt att kunna vara inomhus i skydd för regn, blåst och kanske även snö (den kommer väl den också).

Den här helgen har det varit en riktig hundhelg. Walle och jag har kursat för Emelie på Bruksviljans Hundtjänst. En heldagskurs i Kilafors Hundhall. Åtta olika ekipage, men bara fem olika raser där malle och boxer var överrepresenterade. Så var det tre terrriers också fast helt olika raser, en wheaten, en amstaff och en australiensisk. Lika söta alla tre. Men bara en med skägg ;)

Egentligen var jag inte alls så laddad för att åka på kurs. Jag fick ju en behandling i torsdags och den kan tyvärr ge en hel del biverkningar i form av smärta och det fick jag ju såklart.Visst den är ju övergående på några dagar men tyvärr så var det den värsta dagen i lördags. Men envis (eller dumdristig) som man är så åkte jag ju ändå! Hade inte ens en plan i huvudet vad jag ville träna på. Men sånt löser ju sig bara man är på plats.
Jag som verkligen gillar att kursa tyckte faktiskt att dagen var rätt så jobbigt. Man lär sig ju massor genom att titta på de andra ekipagen också. Men tyvärr så kan man inte koncentrera sig så bra när hela jävla kroppen värker, trots intag av smärtis. En hel dag blev alltså för mycket den här lördagen. Men vi lärde ju oss lite i varje fall och hunden var duktig.

Vad tränade vi på då? Positioner, skall, kryp, inkallning med ställande och lite tips om hur man belönar bra och om utebliven belöning. Sen så fick jag lite tips på det här med framåtsändandet också, som vi anammade.
Vi nöter vidare på fria följet och för att få fina positioner i det. Där måste jag också tänka på en del "hjälper" som jag rätt omedvetet ger. Vi ska träna vidare på stegförflyttningar, vändningar och halter.
Skallet då. Vet fan inte om jag ska skratta eller gråta. Hur får man en terrier som inte vill skälla att skälla. Den ni. Där har man nåt att bita i!! Fast jag har en idé och min målbild klar i skallen. Så detta ska vi pyssla med hemma inomhus i vinter.
Krypet, börjar han bli rätt bra på. Men att ligga tajt med armbågarna i ett 4 m kryp det fixar han inte i nuläget. men där tränar vi vidare på "godishand" = blir muskelminne och en hel massa halter.
Snabba ställanden vill man ju ha i inkallning med ställande så det har vi börjat träna på små korta steg som vanligt. Men här har jag nu ett bra verktyg som gillas av hunden så det kommer att gå rätt snabbt att få till.

Så jobbar vi vidare på det som ska bli ett förhoppningsvis snyggt framåtsändande. Fick lite tips där också även om det var ett moment som vi inte tränade denna lördag.

Nu har vi lite att träna på även denna vinter :)

Söndag och 1a advent. Skogen och sök. Skapligt bra mådde jag och skapligt väder var det också. Alldeles lagom temperatur faktiskt. Lagom vind för sökträning också. Denna söndag hade vi medvetet valt en rätt öppen ruta då vi var några som ville köra systemsök. Det är ju riktigt kul det och ger även en bra fysträning för hunden. Rätt bra för mig också då det inte är särskilt ansträngande för föraren.
Måste bara säga att jag har en hund som verkligen passar för det här med söket. Han går aldrig ut i ett tufft tempo som många andra hundar göra. Det här gör ju att han verkligen orkar så bra. Att hålla ett jämnt och stabilt tempo i varje skick gör ju att orken räcker längre. Tror faktiskt att det är rätt unikt. Han är ju en väldigt balanserad hund i praktiskt taget allt vi gör och han passar mig så jäkla bra.
Systemsöket gick ju bara så bra. När man kör sök i system så blir det ju också ett riktigt rejält fyspass för hunden. Så idag blir det bara en stillsam kort promenad för Walle. Ja lite lydnad också för det är ju lydnadsmåndag.

Så bra att vi gick den där sökkursen också. Man fastnar ju rätt lätt i "rutiner" när man tränat sök ett tag. Nä nu ska det varieras mera på sökträningarna. Då blir det ju lite skojigare för både folk och fä.
Efter söket så blev det adventsfika med glögg och pepparkaka. Så mysigt med fika ute i skogen.


I söket har vi ju en del att träna på också. Att inte få belöning hos figgen, påvis med matte släpande bakom i kopplet och återföringarna till stigen. Just med återföringarna har jag en idé om hur jag ska träna, jaktfot måste ju passa bra till det. Så nu har jag läst på om det och kollat en hel del filmer på Youtube. Så där finns en klar målbild och dessutom bra verktyg för att ta oss dit.
Så nog har vi lite att pyssla med framöver. Dessutom ska jag ju hinna med att jobba lite också.

Ha en bra vecka!




måndag 23 november 2015

Så nära

Efter gårdagens sökpass är jag så nära att ge upp mina mål.
Eller söket överhuvudtaget. Varför? Enkelt. Inte för att hunden är kass för han är verkligen superduktig. Fast idag hade han inte sin bästa dag. Utan för att JAG helt enkelt inte orkar mera just nu! Orken finns ju inte i min kropp.
Sen undrar jag ju, när ska den komma tillbaka, kommer den överhuvudtaget tillbaka? När försvinner nervsmärtan i fötterna? Nu? Om ett halvår? Om tre år eller aldrig?
Kommer jag överhuvudtaget att må bättre?
Nu när jag egentligen känner mig bättre så förstår jag också hur trött och slut jag egentligen varit och ÄR!
Efter dagens sökträning i en tuffare ruta än vanligt så värker fötterna värre än nånsin. Så därför funderar jag nu faktiskt helt allvarligt på att lägga ner det här med söket och brukset.
Så i framtiden så kanske mina hundar får bli rena sällskapshundar. Det kommer iaf att visa sig inom den närmaste framtiden. Blir inte fötterna bättre och kommer min ork inte tillbaka inom en rimlig tid då ger jag upp det här. Det roligaste som finns, sökträning. Så ledsamt men jag måste verkligen inse fakta!
Att inte känna sig tillräcklig när man ska figga åt de andra hundarna är också ett problem. Ja iaf för mig. Mina träningskompisar är UNDERBARA och jag har verkligen dom att tacka för att jag kunnat träna min fina Walle under hela min jävliga behandlingstid!

Älskade sökhunden min
Ja så här går mina tankar just nu. Sen får vi se hur jag gör. Inga beslut är tagna. Men jag är trött, min kropp är trött. Min hjärna är trött. Tror att hjärnan efter en sån sjukdom och behandling går att jämföra med utbrändhet för den orkar inte heller.
Hur som helst så är livet just nu rätt så tufft. Så ta hand om varandra lev inte i det förgångna, lev inte i framtiden. lev här och nu. Kom ihåg att dagen idag det är den som är själva livet. Kram.

torsdag 19 november 2015

Träning och tankar om en gammal vovve

Godmorgon alla bloggläsare!
Tänkte skriva lite kort om träning förstås men också lite tankar kring den åldrande hunden.

Vi tränar som sagt var vidare. Än går det ju sökträna i skogen för snön håller ju sig borta. Ja iaf ett tag till antar jag. Just nu är det Walle jag koncentrerar mig på i sökträningen. Han är ju riktigt duktig och med lite bättre kondition så tror jag minsann att han klarar ett högre sök. I vinter är ju tanken att vi ska prova på att bygga muskler och kondition i bassängen.
I söket går han ju så fint, hittar figgarna, fina tomslag och han ger aldrig upp så det tror jag att han fixar till vår/sommar. Men först ska vi ju tävla lägre och hoppas på att lydnaden håller för en uppflytt. Ha så smått börjat nosa lite på lydnaden i högre klass också. Målet är att få ett godkänt resultat där. För att kanske kunna tävla Nordic Style. Vi får se vad som händer framöver. Får vi hålla oss friska så kanske, kanske kommer det att gå.




Med Sigge nöter jag på med grunder. Sitt, ligg, fotposition, fotgående, bakdelskontroll. Ja allt det där som behövs för en lydnadshund. Han har tyvärr rätt lätt att gå upp i stress så jag får lägga lite tid på att träna passivitet också. En fäll ska inhandlas som han ska lära sig ligga på i alla möjliga och omöjliga miljöer och då är det lagt kort ligger som gäller. Han börjar i varje fall att fixa grunderna i lydnaden hemmavid och till viss del också i totohallen. Han jobbar i varje fall med mig. Eftersom jag inte riktigt litar på att han håller sig till mig då vi tränar där det är andra hundar så kommer jag hädanefter att ha hans koppel fast i ett midjebälte så jag slipper oroa mig för att jag tappar kopplet och han drar iväg för att lattja med nån annan hund. Som för den delen kanske inte alls vill som han vill.
I söket har jag liksom lagt ner. Där hinner man ju inte träna två hundar. Men vi nöter på lite med skallmarkeringsträningen. Det går väl si så där. Han backar i varje fall fint ut från figgen men är lite svår att få igång i skall. Men skam den som ger sig. Ska han bli sökhund så ska han bli skallmarkör.
Så hade jag tänkt mig att dra igång lite riktningsträning, för det kan man ju träna på egen hand.

Så till ett svårt och väldigt känsligt ämne. Den åldrande hunden.
Kungen, Gandalf, hunden med det största hjärtat av dem alla håller på att bli en gammal gubbe. Den finaste gamling jag mött.
Han är visserligen som en unghund till sinnet och kommer nog aldrig att bli nåt annat. Han tror att han fortfarande orkar vara som en man i sina bästa år. Men matte ser att han inte riktigt orkar leva upp till det.
Han sover mycket. En promenad på ett par kilometer är liksom nog. Det går i en väldigt sakta lunk då vi nästan är hemma. Han har tappat muskler på sin bakdel och då blir han ju lite vingligare där också. Men det verkar iaf som att han inte har ont nånstans. Skönt. Men däremot så börjar han få beteenden som tillhör den åldrande hunden. Han är kroniskt hungrig och han skäller en hel del ffa på kvällen.

En sak är då säker när man ser det här så värker det i mattehjärtat. Älskade Kung!



måndag 9 november 2015

Sökkurs

Så kom då lördagen med den efterlängtade sökkursen. Regn då såklart. Men det finns ju som bekant inget dåligt väder bara dåliga kläder. Om man dessutom sätter på sig regnkläderna i tid så slipper man bli blöt ;)
Sökkursen hålls av Erik Wiklund som driver Enmyra Hundcenter. Får ni möjlighet att kursa för honom nån gång så gör det! Så himla bra instruktör!

Teoridelen klarade vi ju av i onsdags och den var minst lika viktig som dagen i skogen. För att liksom få ihop alltihop och förstå tänket i själva inlärningen.

Walle och jag gick ut som ekipage nr 6. Så jag hann ju se alla hundar utom den som var precis före mig. En sak som är så himla bra med sökträning är ju att man lär sig massor genom att titta på de andra ekipagen. Den som tycker att det är jobbigt att ha hundarna i bilen i flera timmar i väntan på sin tur ska nog pyssla med nån annan hundsport. För sökträning är till stor del vänta på sin tur och figga åt de andra hundarna. Alla hade vi olika saker att träna på så den här dagen lärde jag mig massor. Det fick mig också att verkligen inse vilken duktig sökhund jag har i Walle. Dessutom klar för lägre sök ;)

Jag hade bestämt mig att vi denna dag skulle titta på tomslag, återföringen till stigen och utebliven belöning hos figurant. Allt för att träna mera tävlingsmässigt.
Oj vad duktig han var min kille. Gjorde superfina sök- och tomslag. Perfekta markeringar. Matte och hund jobbade bra tillsammans på stigen.
Vi har ju inte tränat nåt alls på utebliven belöning hos figgen. Men det gick ändå över förväntan. Vi återföringen var han minsann lite busig. Han tycker nämligen att nästa sökslag är det roligaste så dit har han liksom lite bråttom. Så vi ska jobba vidare med "skogslydnaden". Men det var så kul att höra att jag har en sån superduktig hund som absolut kommer att klara de klasser som kommer härnäst i bruksets sök! Ja iaf i söket. Det är ju en lydnadsdel också.

På eftermiddagen ägnade vi oss år att träna vidare på utebliven belöning och återföring till stigen. Då gjorde vi så att han fick träff på varje sökslag och ibland fick han belöning av figgen och ibland av mig. Då belönade jag direkt då figgen klev ur legan och vi vände upp och gick tillbaka mot stigen.
Vid dagens sista figge så fick jag skicka om Walle några gånger då vinden var totalt obefintlig. Då kan jag säga att han imponerade på alla som var med trots att jag skickat om honom flera gånger så gick han ut lika fint varje gång. Han gick ut på fullt djup, gjorde fina sökslag, jobbade riktigt bra. Inte alla hundar som går ut gång på gång på det sättet. De flesta ger nog upp i det läget. Men trägen vinner och vips så satt den där figgen i nosen. Fin markering och ett fint påvis på det. Då blev det belöning hos figgen såklart.

Sammanfattningen får bli att jag har en superduktig sökhund som går ut fint trots att han "redan" sökt av området. Han jobbar fint i både sök- och tomslag. Jag och han gör ett bra arbete på stigen. Han gör bra markeringar (rullehund) och fina påvis. Vi behöver träna mera tävlingsmässigt med utebliven belöning och återföringar.  Men nu har vi ju en plan för det och massor med mera kunskap att bära. Den bär jag såklart med stolthet.



Vad gör man då på söndagen när man lärt sig massor med nya saker om sökträning? Jo man tränar vidare förstås. Den här dagen ägnades åt Sigges sökträning. Eftersom jag fått massor med "nya verktyg" i min verktygslåda så känner jag verkligen att jag måste ge den här killen en chans på det jag gillar mest att träna med mina hundar. Alltså söket.
Vi jobbade med målbilder utifrån vad jag lärt mig igår. Lite kul att se hur snabbt en hund som är så pass lättlärd som Sigge är lär sig att gå ut på "fel" avstånd. Men vi måste ju tyvärr göra ett par skick med kortare avstånd eftersom han har lite svårt att behålla en minnesbild. Hundar som har den aktivitetsnivån som han har kan ha lite svårare att sortera nämligen. Men det här kommer nog att bli bra det med. Den sista figgen la vi ut på fullt djup och han löste det så fint. Så jobbar ni med målbilder så kom ihåg att alltid ha figgen på fullt djup. Så hunden lär sig att den ska ut minst 60 m.

Sen är ju tanken att den lille killen ska få bli skallmarkör om han nu ska bli sökhund. Så vi började med det som ska bli skall i söket. En hel del ljud fick vi ju fram och ett par skall också. Sen så backar han så naturligt ut från figgen. Det är alltså inget jag lärt honom. Han är ju rätt så duktig den lille skrutten. Vi belönade verkligen honom för det här. Leksaken kom från figgen på ett varsågod. Sen så fick han leken hos mig. Det ska verkligen bli kul att köra igång lite träning med den här killen. Så under vintern kommer jag att träna vidare på skallmarkering och riktiningsträning. Ja lydnaden också förstås. Det här kommer att bli så kul och jag ser fram emot att få påbörja Sigges träning också.


Ja det här sättet att träna in söket passar iaf mig och mina hundar superbra. Det blir inga onödiga hjälper i form av syn och ljudretningar som ju kan vara riktigt svåra att träna bort. Att träna markeringar separat till de sitter som en smäck i alla typer av legor och miljöer innan man tar in dem i söket är nog också riktigt bra. Har man en rullehund så kom ihåg att rullen i de allra flesta fall saknar värde, precis som en apport. Sen finns det ju alltid undantag från regler. En del hundar behöver ju få ha ett värde i rullen. Så inget är ju varken rätt eller fel.
Att jobba med målbilder och riktningsträning känns verkligen så rätt. Just målbildsträningen har ju fått Walle att göra fina superbra skick.
Ja sen så har ju alla en tro på sin metod och det är ju inget fel i det. Det gäller ju bara att hitta det som passar för sin hund och träna utifrån den metoden och just den hundens förutsättningar. Inget är väl just rätt eller fel. Men jag tycker att man ska komma ihåg att stora hjälper är svåra att jobba bort.

Hoppas att ni också hittar bra och erfarna instruktörer att träna för för det har jag gjort. Att ni plockar ut de godbitar som passar för just er hund och Lycka Till mer er hundträning. Kom ihåg att man ibland får ta två steg bakåt eller kanske tom börja om på ruta ett när man tränar hund.

Ha en bra vecka!

torsdag 5 november 2015

Hormoner.

Dags igen för ett blogginlägg. Ni är många som läser. Men tyvärr väldigt få som lämnar avtryck efter er, TRIST! Men det är ju som det är det.
Sen sist så har vi varit i spårskogen och i sökskogen. Vi nöter på med lydnaden och nu börjar inomhussäsongen för den biten. Skönt att kunna träna utan att frysa arslet av sig trots minusgrader. Skönt att inte snön kommit än så att vi kan fortsätta att vara i skogen och träna.

I spårskogen går det riktigt bra. Walle sköter sig exemplariskt. Spårar i kärnan och plockar alla pinnarna. Så det blir kanske nån spårtävling framöver också. I söket går han som tåget och där ska det på träningarna framöver läggas fokus på att tänka mera som tävling. Alltså lägga fokus på att jag ska uppföra mig "tävlingsmässigt" och dessutom ställa lite högre krav på hunden.
Under vintern så måste jag också lägga fokus på mig själv, att bygga upp mina muskler och min kondition ligger högt på priolistan. Annars kommer inte jag att orka.

Lydnaden för klasserna framåt kommer jag att lägga en hel del på under denna vinter. Tror nog att min hund fixar det bara matten har de rätta verktygen. Dom skaffar vi oss efter vägen. Har ju två kanoninstruktörer som jag numera tar en lektion lite då och då för!

Sigge har ju också varit i spårskogen och han är en duktig spårhund, som vet hur han ska använda sin nos. Men så var det ju det där med pinnarna. Ska man verkligen plocka upp dom? JA det SKA man! Men Sigge han bara markerar dom. Sen får vi se vad vi går vidare med. Just nu är han en lite väl stressad tonåring. Stressen är där pga HORMONER! Så det kanske blir ett litet chip under huden för att vi ska komma nån vart med träningen. Det är alltså inte ett evigt nosande som är problemet utan en stress som är lite svår att rå på. Så jag tror att vi kan vara hjälpta av att ta ner de där hormonerna lite.
Sigge och jag kommer framöver att rikta in oss på viltspårandet. Har anmält till en kurs i vår men står tyvärr bara på reservplats. Hoppas vi kommer med!

Det som är på tapeten just nu är en sökkurs bestående av teori (i går kväll) och sök på lördag. Intressant teori som också bekräftar att mitt tänk i det här också är rätt. Visst det finns massor med träningsmetoder i söket. Men den här överensstämmer med min filosofi i det ämnet. Kul!
För att en hund ska bli en bra sökhund behöver den alltså inte ha ett enormt intresse för människor. Den ska däremot gilla att jobba. En "för social" hund är inte så himla bra i söket! Intressant! Tycker i varje fall jag, som verkligen tänkt så väldigt länge.
Walle är ju en hund som jobbar som få. En riktigt jäkla bra sökhund. Men den som är minst social av mina hundar. Därför är jag också lite skeptisk till att utbilda Sigge i söket. Han är nämligen ûbersocial. Nåt att fundera på.

Ja hur som helst så var teorin superbra. Gav många aha upplevelser men också en hel del att tänka på. En riktigt bra och pedagogisk teoridel. Nu ser jag fram emot skogen på lördag.

Den här kursen väckte ju också upp mitt intresse för den där jaktlabben igen, SUCK! Att få äga en sån hoppas jag på. Jag är numera inne på att träna jakt också. För med den grunden så kommer man att få en hund som kommer att gå kanon i söket. Så vi hoppas att det blir min tur att få äga en sån inom en snar framtid.

Ikväll blir det äntligen damhockey. Kan ju inte missa att se Damkronorna när de är här i trakterna och spelar. Match ikväll mot Finland i Njurunda. Spännande!

tisdag 27 oktober 2015

Sigge

Nu var det ett tag sedan jag skrev nåt om Sigge.
Ja det är av förklarliga själ förstås. Jag har under min behandlingstid bara orkat att hålla igång en hund i lydnadsträningen. Men orken börjar så sakteliga återvända, ja verkligen sakta. Sen lever jag också med en ständig rätt tuff smärta som biverkning av de cellgifter jag fått. Det ska ju också bli bättre, men den och tröttheten kan det ta upp till 6 månader ja kanske längre innan man blir av med. Men jag försöker att inte tänka på det. Fast det går inte så bra. Symtomen finns ju där liksom rädslan att bli sjuk igen.....

Men nu till Sigge. Sigge är så otroligt snäll med alla hundar, vill helst bara leka med alla vi möter, han har massor med jakt i sig (på både gott och ont), han har massor med energi en riktigt högtempererad hund, han kampar och leker som få, älskar föremål och att jobba. Han har givetvis också en del negativa sidor (ja om vi kallar de ja just skrev om som positiva) men de är så få så de skriver jag inget om, inte än i varje fall. Visst de kan också komma att inverka på vår träning. Men jag tror att de egentligen saknar betydelse.

Igår hade jag och en kompis bokat privatlektioner hos Emelie på Bruksviljan. Tänkte ta med mig Walle för att få lite tips för att träna vidare på de moment som kommer i högre klass. För nu jäklar siktar vi framåt! Men precis när jag lastat in min packning i bilen så flög fan i mig. Det är ju Sigge som behöver det här just nu, inte Walle. Sagt och gjort Sigge fick hoppa in i bilen. Det här skulle verkligen bli spännande. Han kan ju inte så mycket mera än att jobba med nosen den killen!

Han är högenergisk och då menar jag verkligen HÖG!!! Dessutom är han en hund som det inte är så lätt att tala om för då han gör fel då han lätt blir låg i den situationen. Men han är en hund som fattar snabbt och så kul att jobba med.
Det vi gjorde igår vara att tala om för Sigge att man lyder kommando och att "lagt kort ligger". Vi pysslade också med belöningsträning, vilket är så himla skoj. Det tycker både Sigge och matte. Vi tränade också på att leka tillsammans, att Sigge ska komma in med leksaken, att loss betyder "släpp omedelbart det du har i munnen". Vi tränade kontakt-belöning. Vi tränade stanna kvar, sitt, ligg, stanna (ställande) och början till fotposition och fritt följ. Säkert nåt mera som jag redan glömt. Men framför allt hade vi så himla skoj.  Han lär sig snabbare än vinden. Vilken kille jag har! Min blivande bruksstjärna!

Visst vi har massor att jobba med men det kommer att vara så kul och säkert ge mig gråa hår också! Vi kommer att ta ett steg framåt och ibland två steg bakåt. För det är ju precis så hundträning är många gånger.
Tänk att du är född i mitt hus jag har följt dig från ditt första andetag, dina första stapplande steg och nu har vi börjat vår resa mot vårt mål. Efter vägen har vi såklart delmål att nå upp till. Men äntligen är vi på G. Älskade Mawerick Stars Sigfrid - Sigge! Vi ska visa att en wheaten är en hund som kan jobba, som älskar att jobba. Vi ska visa att den här rasen inte bara är en vänstervarvare och sällskapshund. Utan en ras som är som gjord för att jobba i skogen och på lydnadsplan!


fredag 23 oktober 2015

Bästa helgen på länge!

Nu är det ju faktiskt så att det här inlägget kommer att handla om nåt helt annat än jag skrev senast.
Det här kommer att handla om en helt fantastisk helg i hundens tecken förstås.

På lördagen så hade vi i sökgänget hyrt klubben och anlitat en instruktör. Inte vem som helst utan en av de bästa, Erik Wiklund som driver Enmyra Hundcenter.
Erik har tävlat flera SM med sina hundar. På senaste SMet så fick han högsta poäng på lydnaden av sökhundarna. Han har en stor erfarenhet av hundträning då han tidigare jobbat åt försvarsmakten och tränat hundar.

Jag hade med mig Walle och hade i förväg bestämt att jag skulle träna uthållighet i tävlingssituation, kryp och början på framåtsändandet.
Vi jobbade i 15 min pass. Alldeles lagom för både människa och hund. Så himla bra det här var. Alla hade ju sin saker de ville jobba med. Inte många som hade samma så den här dagen fick man ju verkligen lära sig massor.
Så nöjd med Walles och mitt eget jobb denna dag. Stora framsteg gjordes. Så nu har vi verkligen nya verktyg i vår verktygslåda :)
Dessutom fick jag en hel del med mig om hur jag kan jobba med Sigge!
Kort och gott så himla nöjd! Så om just er klubb tänker hyra in Erik för en kurs så försök verkligen att få en plats!

Söndagen ägnades åt sökträning. Gick väl si så där. Tror både jag och Walle var helt slut i skallen efter lördagen. Men jag ska väl inte klaga på Walles jobb. Han går ju ut på fullt djup och han går villigt ut på varje skick jag säger till honom att gå ut på. Han hittar alla figgar även om det tog lite längre tid denna söndag. Hittade dessutom ett så ovanför en framtass när vi kom hem. Kan det vara så att han gjorde sig illa där i skogen. Jan han är ju en tålig terrier så varför visa att man har ont. Dessutom kan det ju bli så att man får vila sig från söket och det vill han ju inte. ;)

Dessutom så hade vi ju också tur med vädret hela helgen!


Innan jobb är det bäst att pinka!



måndag 28 september 2015

Uppflyttade!!!

Underbara duktiga hund


Jag är så stolt över min prins Walle och över mig själv såklart! Tävlat appellsök i Järvsö, 289 p, klassvinst och uppflyttade till lägreklass då!
Lydnaden hade kunnat vara bättre, så mycket slarv av mig. Då får jag ju också en slarvig hund på köpet. Så vi har en hel del att "fila" vidare på om man säger så! Men en domare och den ena skrivaren tyckte att jag hade dagens charmigaste hund. Dessutom fick vi mycket beröm för vårt genomförande av huvudmomentet, söket! Det betydde nog mest denna söndag.
Det Tackar jag mina sökkompisar för! Utan er och vårar fantastiska träningar varenda helg i ur och skur hade detta aldrig gått!

Här är våra poäng.

MomentPoängKoefficientSumma
Linförighet6.25425.0
Framförgående7.25214.5
Platsläggande8.0216.0
Inkallande8.75217.5
Apportering9.5438.0
Hopp över hinder10.0440.0
Platsliggande10.0550.0
Poäng lydnad201.0
Budföring9.0218.0
Huvudmoment10.0770.0
Poäng special88.0
Poäng totalt289.0
ResultatUppflyttad

Ska väl säga att linförigheten är jag INTE nöjd med. Så det får vi slipa vidare på.
Fast om man nu ska tycka nåt så var upplägget av den inte så bra! Men nu vet jag att det också kan se ut på det viset. Så då får vi träna på att gå låååångaaaa raksträckor också!
Nåt mera som vi ska träna vidare på är momentförberedelserna!
På platsliggandet inträffade dessutom lite små incidenter. Hunden bredvid Walle kom glädjeskuttandes förbi mig då vi gått halvvägs från hundarna. Då gruvar man sig ju lite för hur det ska se ut då man gått ut på fullt avstånd och vänder sig om. Men Prinsen han låg kvar så fint han. Efter en stund reste sig en hund tog några steg framåt men blev sen kvar där, en annan kröp en liten bit men stannade sen där också. Ja på platsen kan det hända en hel del!


Men tanke på hur jag egentligen mår och har det med allt så är jag så STOLT över mig själv! Jag har ju denna sommar trots allt gått igenom en av de tuffaste behandlingar man kan få när man är sjuk. Jag har under denna tid insett att jag är rätt envis på ett bra sätt.
Prinsen han är bara så duktig och anpassar sig efter min dagsform han!
Nu tar vi sikte mot nya mål och jag har en plan.
Hoppas på en snabb återhämtning efter att jag om ca 3-4 veckor avslutar min behandling. Då gäller det för mig att ta tag i min egna form om man säger så!

Nä efter kraftansträngningen igår så läre det nog bli soffläge i ett par dagar!

Ser fram emot helgen då jag och Walle ska kursa med en av de bästa!

Nästa inlägg kommer att handla om att tävla om man inte är tävlingsmänniska!

lördag 26 september 2015

Lite tankar om en jaktlabbe!

När man är hemma så mycket som jag är har man tid och ibland ork för att läsa. Ja iaf de dagar den mentala biten av mig orkar. Inte ofta men det händer lite då och då.

I går kom tidningen Hundsport special hem i brevlådan. En hel del intressanta artiklar var det i den. Bl.a en artikel om funktionsbeskrivning av retrieverraser, FB-R.
Intressant att också läsa i artikeln om hur många procent av dessa raser som deltagit på jaktprov. Hela 2%!!! Det visar ju faktiskt att jag iaf har lite rätt i mina tankar. Visst det är säkert en hel del människor som är som jag. Som älskar att träna hund men inte vill tävla! Fast i det hänseendet håller jag ju på att ändra mig lite. Tävla kanske ändå är rätt skoj ;)

Så finns ju också den kategorin valpköpare som kanske inte har en tanke på jaktträning eller jaktprov. Men som efter ett tags hundägande blir nyfiken på den typen av hundsport och kanske blir den som verkligen meriterar sin hund? Det vet man ju faktiskt inte vilka det är som uppfödare.
Så kommer vi till den kategorin valpköpare som är som mig. Som vill köpa en hund för att träna bruks och viltspår med. Som vill köpa just en sorts ras för att utnyttja rasens specifika egenskaper för ett speciellt syfte/hundsport.
Så finns det ju dom som direkt hos uppfödaren drar en vals, klar vi ska träna och tävla jakt. Men aldrig nånsin ens har hunden till nåt annat än sällskap.

Vem man vill sälja valp till är ju upp till varje uppfödare. Jag har också valt och skäms inte alls för att säga nej till nån som jag inte tycker passar som terrierägare eller specifikt till den valp som kanske finns kvar.

Jag har full förståelse för om man i första hand vill sälja till de som tänker delta på jaktprov eller hålla på med den typen av träning. Men med tanke på hur få som verkligen deltar på jaktprov så är det nog en typ av valpköpare som man får leta efter. Kanske tom med ljus och lykta? Hur många som håller på med den träningen det vet man ju tyvärr inte.
Men en sak vet jag den dagen jag får äga en jaktlabbe så ska den få jobba med lite av varje. Bruksets sök och spår, lite räddningsträning, viltspår, lydnad, bus, bad och lek, slappa i soffan, delta på en hel del kurser och privatlektioner hos de bästa tränarna jag vet. Sikta mot stjärnorna i bruksets sök, kanske tävla Nordic Style. Sen så är jag ju också rätt nyfiken på jaktträningen. Ja planerna är många och målen likaså. Nu fattas bara den där rackarns hunden.

Det här var lite tankar efter att ha läst en mycket bra artikel om FB-R i Hundsport Special.

Ha en trevlig Helg!

måndag 21 september 2015

Lite tankar och veckan som gått.

Mental istid, med Ebba Grön? Ja så hette visst en låt som var poppis för läääängeeee sen. Men mental istid är rätt så aktuellt för egen del. Att hjärnan kunde bli så "död" i samband med denna sjukdom och behandling kunde jag inte ens i min vildaste fantasi föreställa mig. Men död är den baske mig! Typ härdsmälta. Får hoppas att den går att återuppväcka och att det går att återuppväcka en lika död kropp också. Undra när man ska orka fungera på jobbet igen?? Där knopp och kropp måste vara på topp. Många funderingar nu!

Men det finns också saker som lyser upp i mitt liv. Saker som gör att man orkar med att ha ont och en massa andra biverkningar av den behandling jag får. Familjen förstås, först och främst naturligtvis. Vad skulle jag göra utan dem. Sen så finns ju min terapi också. Hundarna, träningen och mina träningskompisar.

Vi tränar på efter ork och förmåga. Nöter vidare på lydnaden. Går bitvis rätt så bra. Nu när vi fått kontinuitet i träningen så ger det också resultat. Walle har blivit riktigt duktig minsann.
Vi har också söktränat förstås och där måste jag väl säga att han är en riktigt fena. Alltså jag har en sökhund som går från klarhet till klarhet.

Har så smått dragit igång med lite mera träning för Sigge. Men han ger mig en del huvudbry den killen. Han får snabbt sån stor förväntan på träningen som är lite svår att hantera så vi får se om jag har orken att gå vidare med det här i dagsläget. Kanske behöver han stå på "tillväxt"ett tag? Det känns som att han är nånstans mellan Nalle Puhs kompis Tiger och Bamses vän Lille Skutt ;)

Det här får nog bli bilden på hans tjänstetecken.


Igår var det i varje fall en väldigt händelserik dag på många sätt.
Till skogen med Sigge och Gandalf. Spårdags. Sigge sitter ju och laddar i bilen då vi väntar på att spåren ska kallna. Så idag blev det lägga spår och gå det direkt. Fem apporter och ca 200 m långt. Gick hur bra som helst. Duktiga Sigge!
Då vi gått spåret klart så tänkte jag släppa honom lös så han fick springa av sig lite energi. Men ändrade mig i sista stund. Hade honom kopplad. Gick tillbaka till bilen och satte in honom där.
Då hörde jag snabba travsteg. Vilken tur att jag hade hundarna i bilen då travhästen som brukar susa förbi nere på vägen kommer nu, hann jag tänka. Tittade ner mot vägen, såg ingen häst.

Då dök dom upp!!! Familjen älg i full fart. Dessutom ca 15-20 m från mig. Pappa älg, stor som ett hus med en fantastisk krona. Mamma älg stor och fin hon också, fast lite mindre förstås. Sist men inte minst kom årskalven. Så fina och ståtliga. I full fart. Vem har skrämt dom hann jag tänka.Kommer det en björn eller en varg i deras hasor??

Bild från nätet


När så den lille jägaren i bilen fick syn på älgarna blev han som förbytt. Ville dit och drog igång i skall direkt. Då tvärnitade pappa älg, tittade mot mig. Eller stirrade på mig kändes det som. Gjorde mig beredd att hoppa ini bilen om det skulle behövas. Men så fortsatte de i den riktning de var på väg i. Jag drog en lättnade suck. Inget rovdjur hade de i hasorna heller. Blev så himla stöss att jag inte ens fick upp mobilen för att ta nån bild eller kanske hinna filma en snutt. Snacka om älgfrossa. Lugnade ner mig lite innan jag la Gandalfs viltspår.
Så himla länge sen Kungen fick hänga med i spårskogen. Men han visade förstås att gammal är äldst. Han spårade som en Gud. Men det bästa med allt var att han blev så himla glad! Viltspår det är verkligen hans grej i livet.
Efter våra äventyr i skogen så var de båda grabbarna och jag TRÖTTA!
Hem för att sova ett par timmar på soffan. Ja nån kraftansträngning hade jag väl inte gjort precis. Ett par spår på ca 150-200 m kan väl egentligen inte kallas jobbiga. Men för mig är det faktiskt tufft just nu. Idag har jag en förbannad värk i mina fötter och ben. Så visst straffar det sig att göra det man verkligen vill. Det som ger energi att orka med vardagen.

Så har Walle och jag träningstävlat också. Genrep inför tävlingen kan man väl kalla det. Vi har kört appellklasssens lydnad. Med domare, tävlingsledare, skrivare och publik. Kul och nyttigt.
En miss av matte gjorde så att vi nollade framförgåendet. Av det lärde jag mig ju nåt också!
Här kommer våra betyg.

Linförighet - 7,5, pga DK i språngmarschen.
Framförgående - 0, klantig matte. Borde tagit ett DK!
Platsläggande - 8,5, något segt läggande.Kommer aldrig att bli snabbare ;)
Inkallande - 7. W bytte position, alltså la sig ner när jag gick ut från honom.
Apportering - 10!
Hopp över hinder - 9,5, slog i minimalt på återhoppet.
Platsliggande - 10 (borde fått dagen gullighetspoäng. Då W la ner hakan i marken så syntes han knappt i gräset).
Budföring  - 10.

Jag är verkligen supernöjd med dessa poäng. Jag vet dessutom att han kan bättre på linförigheten, inkallningen och framförgåendet (eller där kan matte bättre).
Söket det vet jag ju att han fixar med bra poäng om han går som han brukar gå på träning.
Hur som helst så är jag så nöjd med min Prins. Så vet jag också vad vi behöver träna mera på!

Ett stort TACK till mina träningskompisar som verkligen hjälpt mig framåt i det här. Tack till er som tar sån hänsyn till mig på våra sökträningar så att jag verkligen orkar hålla på med den hundsporten som jag brinner för trots svåra biverkningar av min behandling!
Bara älskar våra trevliga träningar med tillhörande gofika!

tisdag 15 september 2015

Gör ett litet försök igen!

Är ju inte så pigg som många tycks tro. Efter sökträningarna blir jag i regel LIGGANDE raklång i soffan i två hela förbannade dagar. Suck. Så jäkla trött på detta! Men jag vill ju verkligen träna med min Prins. Så jag får väl se det som att det är värt det. Tror iaf att man måste försöka hålla sig igång efter bästa förmåga.
Nu vet jag att sjukdomar och sjukdomars väggar inte går att jämför så därför gör jag inte heller det. Med det vill jag säga att jag är rätt trött på de som jämför...... Det är ju ingen mancold jag har drabbats av precis! Nog om det!

Ja som sagt så försöker jag träna Walle efter bästa förmåga och övning ger faktiskt färdighet. Han har verkligen blivit duktig på lydnaden nu när vi fått kontinuitet i träningen. Söket ska vi väl inte glömma. Där är han verkligen SÅ duktig!! Så jag ser verkligen fram emot att tävla och hoppas att jag orkar med hela biten. Både sök och lydnad.
Ska träna lite kedjor fram till tävlingen. Så blir det ju en träningstävling till helgen som jag också ser fram emot.
Den är det vi i sökgruppen som håller i. Det är lite glest med anmälningar men i dagsläget är det i varje fall 3 i appell och 2 i lägre. Det är brukslydnaden som ska köras. Sen ska det förstås fikas och grillas körv i bästa Zorroanda!
Där får man väl iaf ett mått på var man ligger till lydnadsmässigt också!
Det enda som egentligen betyder nåt just nu är att vi har kul Prinsen och jag. Ja det har vi också.

Sen så kommer jag bara jag blir piggare att köra igång lite lydnadsträning med Sigge också. Tror han kan bli riktigt bra faktiskt. Men vi kommer förstås att köra bruks och troligtvis spår. För det är han en fena på.

Kram och ta vara på varandra!






måndag 31 augusti 2015

Bloggpaus!!

Just nu finns inte kraften...... Saker och ting har liksom kommit ikapp mig!




Vi får se när jag kommer igen??!!

söndag 23 augusti 2015

En fin vecka

Ja det har varit en riktigt fin vecka. Både väder och hundmässigt. Kanske en aningens för varmt när man tyvärr inte kan åka på stranden och få lite svalka i havet. Jovisst kan jag om jag verkligen vill. Men vad ska man göra det för när man ändå ska undvika solen och bada det går ju inte med den där jäkla PICCLINEN i armen!!!



Tränat lydnad med Walle både måndag och torsdag. Måndagsträningen gjordes på klubben och torsdagsträningen på annan plats. Då det också är viktigt att se till att allt sitter i annan miljö än den invanda :) Se det gjorde det också. Där vi tränade är det dessutom massor med störningar som han fixade finfint! Till och med framförgåendet gick bara så bra. Snart dags att se till att det blir ett fint framåtsändande av det också. Men vi skyndar långsamt vi.

Fick behandling i torsdags, det gick bra det med. Blodproverna är bra.Ja förutom Hb som är LÅGT. Det känner jag också väldigt väl. Mjölksyran kommer fort i benen :( OGILLAS som fasiken. Nu är det i varje fall bara en cellgiftsbehandling kvar. Ja om allt går enligt planen då!?
Det får vi väl hoppas att det gör! Känner mig iaf pigg!

Fredag då. Spårdags för Walle och Nosework för Sigge.
La ett kort spår till Walle, ca 300 m och 8 apporter av varierande slag. Svårt spår i väldigt varierande terräng. Snårigt, risigt, genom vatten och till stor det direkt på berghällen. Liggetid nästan 2 timmar.

Under tiden som spåret låg till sig hann vi med att köra Nosework med några hundar.
Åtta doftpunkter (eukalyptus) utomhus. Punkterna placerades ut lite klurigt på/under olika byggnader här i byn på vår vackra Hembygdsgård. Klurigt med vinden blev det allt. En doftpunkt placerades ut på en gunga, det blev en bra utmaning för våra hundar.
När Sigge väl kom igång och fattade vad han skulle göra. Då gick det superbra. Han är så duktig med nosen den grabben. en fröjd att se faktiskt, Så nöjd med hans jobb denna dag.Ta mig tusan blev han inte lite trött också :)

Efter Noseworkandet så blev det gofika. Fika är ett måste numera när man tränar hund. Bra rutiner vi har i detta underbara träningsgäng! :)



Så dags för Walle att spåra då. Laddad var nog bara förnamnet denna dag. Spårupptaget fick han ha koll på alldeles själv och det fixade han fint. Sen så spårade han riktigt noga. Genom snårig skogen över ris och genom vatten. Mest imponerade han i en riktigt svår och väldigt kort spetsvinkel jag gjort och spårandet på berghällen icke att förglömma. Dessutom plockade han alla 8 pinnarna så jäkla snyggt!
Walle han bara levererar numera. Bästa hunden!

På vägen tillbaka till bilen och hembygdsgården så passade jag på att träna lite skogslydnad inför söktävlingen som komma skall. Han håller sig fint vid min sida. Men rätt som det är så kommer han en aningen före mig. Kommenderar STANNA och han stannar omedelbums. Då ser jag den!!! HUGGORMEN!!!! Ca 1 cm från Walles tass!!! En liten skit, brun med ett fantastiskt vackert sicksackmönster över hela ryggen. Jag blev inte ens rädd, antagligen för att ormfan var så liten. Hur gör jag nu då. Den låg ju het stilla. Ja i varje fall så länge hunden stod stilla. Sa till Walle att komma till mig. Då lyssnade han inte. tog då tag i selen och lyftade honom närmare mig, iväg från ormen. Som fortfarande låg kvar. Sen så provade jag att stampa lite i marken för att få den att flytta sig. Men nähä det ville den inte! Tog då en pinne och flyttade på den. Men se då vaknade den till liv. Fräste lite och högg mot pinnen. Efter lite krångel så fick jag iaf bort den från stigen så vi kunde komma förbi. Den här gången gick det bra. Men det hade nog med turen att göra än nåt annat.
Det märkliga i hela kråksången var väl att jag inte blev rädd, inte ett endaste dugg. Tror själv att det berodde på att ormen var så liten. En större huggis hade nog varit värre.

Den här helgen har vi vilat från hundträning. Vi har tagit reda på bär i trädgården och pysslat lite med pälsvård vilket var behövligt, ja båda delarna var det!!Så nu har jag iaf vinbärssaft att dricka i vinter och två kammade och nybadade hundar. Bara resten kvar då!

I möra hoppas jag på att vara piggelin för då blir det sökträning igen! :)

onsdag 19 augusti 2015

Hur får man en bra hund?

Bakom varje duktig hund ligger en ägare med ett gediget hundintresse. Men även ett gediget intresse för att träna hund. Att tro att en hund kommer ihåg allt den lärt sig utan att tränas vidare på de sakerna är att vara rätt novis? Eller kanske korkad?

Själv märker jag ju hur min Walle utvecklats så enormt det senaste året i både sök och lydnad. Men så tränar vi också regelbundet. Två dar i veckan tränar vi lydnad och en dag tränar vi sök. Där emellan så får jag ändå påminna om vilka regler som gäller här hemma och på promenader. Att ha hund är ett heltidsjobb. Eller nä det är det inte men det gäller iaf att vara medveten om att vill man ha riktigt bra och trevliga hundar så är det baske mig inte "gratis".
Får man problem som man själv inte kan lösa får man ta hjälp av träningskompisar eller kanske en erfaren instruktör. Att gå kurs är ju aldrig fel. 
Det är dessutom viktigt att hunden får chansen att få vara ifred och vila när den vill det. Annars så får man en hund som för alltid har lätt att gå upp i stress. 

Helgen som gått var i hundens tecken. 
Lördag då var det söktävling på klubben. Vi i sökgruppen vallade ruta och figgade. Då fick man dessutom chansen att vara med på sökstigen och åtminstone se nåt ekipage tävla. Där lärde man sig massor om tävling. Dessutom blev jag verkligen varse om vilken bra sökhund Walle ändå är!
Två elittävlande, en högre och två lägre var det med. Elithundarna var superduktiga båda två, högre hunden rätt kass, en lägre var superduktig och den andra hade inte mycket att hämta i söket. Ja det var mitt betyg och domarnas var ungefär likadant! 
Kollade på lydnaden sen och där var det väl ungefär detsamma. Det här sporrade mig rejält för att tävla. Så nu tränar Walle och jag för tävling! Det kommer att bli så skoj. 

På söndagen körde vi sök i tävlingsrutan och det var riktig skoj. Körde lite längre ruta än lägreklass. Men  med 3 figgar på samma sätt som en lägre ruta. En öppen figge, en halvdold i en grotta med kompostgaller och presenning över (som blev heldold) och en helt dold i en låda. 
Walle var som vanligt väldigt laddad för träning. Skickade honom, full fart ut. Men inget napp på figgen. Skickade igen på samma sida vilket jag ju inte skulle gjort om det var tävling. Men nu visste jag ju var figgen fanns ;) Se då gick det bättre. Sen blev det några tomslag som han fixade så himla fint. Full fart ut på fullt djup eller faktiskt djupare. Så dags för grottan och figge nr". Så fin vind från den sidan. Fick figgen i nosen direkt. När han kom fram blev det lite svårt. Snurrade runt lite. När han vet att han kan få kontakt med figgen på ett eller annat sätt så vill han verkligen ha den kontakten. Hrmm där har vi lite att jobba med. Men figgen var smart, visade bara sitt ansikte innanför kompostgallret åh se då nöp han rulle och full fart in till mig. Sen så gjorde vi också ett tävlingsmässigt påvis med mig hängande i kopplet. Gick ju bra det med. Sista figgen helt dold i sån där låda som man förvarar dynor  . Men när det blir helt dold på det viset så har han inte alls några som helst svårigheter med att markera figgen. Så det gick verkligen superbra! Betyg? Minst 9 eller förhoppningsvis högre ;)

Körde dessutom ett bra lydnadspass på kvällen. Nu har vi verkligen fått till ett kryp som ser bra ut. Dessutom funkar framförgåendet också bra.
Behöver jag säga att både matte och hund var sopslut efter helgens vedermödor?
Vi sov i princip hela måndagsförmiddagen! Skönt.
För sen på kvällen dags igen för ett lydnadspass. Med det var jag för övrigt mer än nöjd!
Det rör på sig kan man säga.

Imorgon dags för behandling. Hoppas jag håller mig pigg efter den också!
Natti!



tisdag 11 augusti 2015

Måndag

Måndag är för de flesta en trökdag. Första dagen efter semestern, efter ledig helg osv. Så är det sällan för mig när jag jobbar eftersom jag jobbar skift. För tillfället är det inte alls så då jag inte jobbar alls.

Denna måndag blev en bra dag. Städning! Inte mycket, men att känna att man verkligen orkar städa. Om än bara en liten hall. Så känns det helt fantastiskt. Jag ORKADE!!! Så mina vänner ta inget för givet. Unna er en städdag ibland det är ju så kul! Eller lär er att skita i alla måsten och gör det ni tycker är skoj!

Denna måndag blev en bra måndag. Efter att ha städat hallen var jag SOPSLUT. Men jag hade ORKAT! Vilket jag i princip inte gjort sedan maj månad då jag började med min cytostatikabehandling. Yippieee! Tänk vad lite kan betyda mycket och vad man omvärderar saker när livet tar andra vägar.
Som en kompis sa "Va fan det är väl bara att köra på med det man vill göra. man vet ju inte hur det ser ut i möra. Då kan man ju vara dö!" 
Ja det gäller ju oss alla inte bara oss som är "sjuka". Eller riskerar att bli sjuka igen.

Efter en välbehövlig soffvila på nån timme så kände jag mig verkligen inte i form. Jo kanske fysiskt men inte psykiskt. Hur botar man då den. Jo man storgrinar länge och väl. Typ till tårarna tar slut. Sen tränar man hund.
Vette fasen hur jag skulle överlevt utan min hundar i den här situationen? Jo överlevt hade jag säkert gjort. Men hur hade jag mått? Ja inte så pass bra som nu i varje fall!

Tränade brukslydnad med Walle. Nu märks det ta mig sjutton att vi tränat oftare och framför allt bättre än tidigare. Mera målmedvetet. Mera mot de färdiga momenten. De plockas sönder och vi kör väldigt sällan eller aldrig ett helt moment. Möjligtvis kanske var 3e träning. Jo vissa moment nöter jag också på. Men sen jag började träna delar av moment så ser jag ju att de gånger jag kör hela så funkar de så klockrent.
Så det här har blivit mitt nya sätt att träna på. Visst har jag även tidigare kört så här men då har jag tex kört en eller flera "hela" inkallningar på ett träningspass. Nu kör jag bara en tävlingsmässig inkallning på ca var 3e träning.

Här kommer ett exempel på vad vi gör när vi tränar inkallning. Lägger belöningen bakom hunden, ställer upp i startposition, lämnar hunden, går alltid ut olika långt, ställer upp i tävlingsposition  mot hunden, nån kanske tävlingskommenderar, så säger jag V ordet och han tar belöningen och kommer till mig. Belöning får bara tas när ordet kommer. Ingångar tränas separat och ibland även med hjälp av pallen. Så jäkla kul att se att detta ger superresultat.

Ska man kolla av att hunden fixar ett helt program utan belöning?? Kanske, kanske inte.
På den frågan finns väl inte direkt nåt svar. För sin egna skull? Jo det tror jag man verkligen vill.
Men för hundens skull. Nä det vette sjutton. Ska man så ska det nog vara många dagar innan tävlingsstart. Ja iaf med min hund tror jag att det är bäst. Fast jag har ju liten eller ingen tävlingserfarenhet alls. Men det ska vi ändra på!

Nästa träning ska jag överträna framförgåendet. Ska bli spännande att se om han fixar det. För överträning har jag verkligen inte tänkt på tidigare heller.

Måndagens träning var till STOR belåtenhet. Hunden var på toppenhumör och jag likaså. Fasen vad vi hade skoj!
I love my dog!




måndag 10 augusti 2015

Ketchup

En bra helg har det varit. Började på fredagen då jag och en hundkompis med tillhörande hundar drog till skogs. Dags för viltspår med Sigge. Det kommer nog framöver att bli hans "karriär". Kanske kommer vi att träna lite lydnad till husbehov också.... Fast bara kanske!
Till spåret då. Eftersom vi knappt spårat nåt alls på hela sommaren (pga sjukdom och svåra medicinbiverkningar) så fick det bli ett kortare spår.
Spåruthålligheten måste ju också tränas upp successivt som all annan träning. Så spåret fick bli ca 250 m med en hel del vinklar i alla fall. Oblodat precis som nästan alltid. Det viktigaste i viltspårandet är ju att hunden kan spåra klöven ;) Liggetiden blev ca 1,5 timme. Ju längre liggetid ju bättre spårande.
Hur gick det då?
Lite fladdrigt till en början var det nog. Men efter en liten bit började han anstränga sig lite mera. Då gick han faktiskt som tåget. Ringar en del vid nån vinkel, men det gör ju inget. Hittar klöven och blir såklart superglad. Sammantaget ett bra spårarbete. Nästa gång ett lite längre spår och ffa längre liggetid!

Med Walle körde jag ett uppletande. Gick väl si så där. Han fattar inte riktigt vad som förväntas av honom så där tränar vi vidare. Lite kul är det ju att se hur våra djupa vallningar av sökområdet gett resultat. I uppletanderutan så var han väl ca 60-70 m ut.

Så fick man ju världens gofika också. K hade med sig goda mackor, kaka och kaffe. Bortskämd blir man ju.

Nu har jag äntligen satt upp mål för vår träning. På vägen dit små delmål förstås. Så nu ska här tränas.

Lördagen ägnades åt praktiska göromål här hemma och VILA. Så skönt.

Sen dags för söksöndag. Bra ruta. Men lite för lång transport till och från rutan för mig i nuläget. Så där blev det nog lite för mycket för mina trötta ben.....
Men hunden gick bra!
Walle går verkligen superbra i söket. Nytt för den här träningen var helt dold figge. Det har han ju gjort förr men det var många år sedan. Då vi höll på med räddningen.
Här blev han lite förvirrad. Han vill ju gärna få kontakt med figgen och så är det ju inte riktigt då figgen är dold. Han sprang runt legan. Upp på taket, försökte krafsa på presenningen för att skapa kontakt med figgen. Sen så strulade det lite till. Då figgen trodde att Walle markerat och belönade som vid ett påvis då han kom för ett nytt sökslag. Ja inte gör ju det nåt. Funderade lite. Bestämde mig för att köra en figge på andra sidan under nät som vanligt. Sen den dolda legan igen.

Figgen på andra sidan gick hur bra som helst. Ja förutom lite missöde med mjukostbelöningen som blev lite av ketchupeffekten.... Trodde jag skulle dö av skratt!

När vi sen placerade ut figgen i i den dolda legan så bestämde jag att "dörren" skulle vara lite på glänt så att han skulle få lite kontakt med figgen då. Se då gick det bättre. Eller vi kan väl säga klockrent!
Verkligen spännande att se hur hundar reagerar på olika situationer.
Sen kom jag ju på hur jag ska gå vidare med träningen av dolda figuranter, alltså figuranter helt dolda i annorlunda legor så som lådor osv. Det har jag ju verkligen lärt mig i räddningsträningen. Så det här kommer att lösas lätt som en plätt!

Efter träningen den obligatoriska korvgrillningen då och eftersnacket som är så viktigt. Där vi ger varandra råd och tips. Så himla värdefullt. Kom verkligen på att jag måste träna mera på öppna figgar. För nu har jag bara tränat på figge under nät den senaste tiden och i appellen är det ju faktiskt öppen och halvdold figge.
Sen så ska det också tränas på helt dold figge i alla möjliga och omöjliga legor!

Somliga snyggar till sig för figgarna.
Blåbärsprinsen

Ja det var den här helgen det.
Nu en ny vecka nya utmaningar och VILA förstås. Sitta på altanen och bara vara!

Jo just ja det var ju den här helgen som vi skulle haft det obligatoriska wheatensöket som jag nu valt att ställa in. Så är det ibland. Det kommer saker emellan som ställer till det.
Dessutom så kommer jag inte att ordna nåt mera "sökläger" av den typen. Blir det nåt så blir det faktiskt med ekipage som är inriktade på brukstävling (sök) och då kanske även med en lydnadsdag med en bra instruktör. Då kommer lägret inte att vara specifikt för wheatens och det kommer ju att kosta lite mera om man anlitar en instruktör av klass ;)
Men kanske med nån deltagare från wheatensöket. Vem vet?

torsdag 6 augusti 2015

Jag är så glad att jag orkar!

Tiden med cytostatikan har varit tuff och är! Två kurer kvar. Sen vila i 4 veckor. Efter det så blir det strålning i 3 veckor x 5 dagar. En tuff behandling. Men behövlig!

Men jag är så glad att jag orkar göra en massa saker. Även om jag blir fort trött. Att ta sig fram i skogen i ett spår som är några hundra meter får mig att förstå hur Kalla känner sig efter 30 km på skidor.
Mjölksyra, en trötthet som bara gör att man vill lägga sig ner och spy. Men det går.
Hur då kanske en del undrar?
Jo jag håller humöret uppe, jobbar på att vara positiv.
Ja det har verkligen lyckats! Jag mår så bra i min själ när jag får komma ut i skogen eller på lydnadsplanen och träna mina hundar. Med de bästa av vänner. Det ger mig sån positiv energi, ja en riktig kick! Jag blir ta mig sjutton hög!
Jag känner dessutom att livet på nåt sätt håller på att återvända till min kropp. Ja även håret är på gång!

Igår var vi i spårskogen. Jag hade med mig Walle och Sigge.

Sigge han är med bara för att träna på att ligga i bilen och vänta. Ja och vara tyst förstås. Han har redan skapat en förväntan när han får vara med. En förväntan som resulterar i en del ljud. Så nu ska det tränas bort. Så för honom är det till att sitta i bilen och sen åka hem. Inget jobb, bara ha tråkigt. Idag fixade han det galant. Skällde en del från början. Men var tyst den mesta av tiden. Så här tänker jag fortsätta ett tag till. Det ska inte alltid resultera i skojigheter så fort man åker bil. När han fixar att vara tyst redan från start då vi drar till klubben eller till skogs så kommer han få komma ut och jobba! Tufft kanske men för hans del alldeles nödvändigt!

La ett spår till Walle. Ca 400 m med 5 pinnar av olika sort. Liggetid ca 1 timme och 15 min. Han spårar som en Gud. Underbart spårtempo som gör att hans trötta matte hinner med utan att få en nära döden upplevelse! Han anpassar sitt tempo efter mig han. Inte alla hundar som kan det:) Spårnoga, i kärnan hela tiden. Sista biten av spåret var ett hårt spår i en liten grusgrop. Hittar alla pinnar, plockar upp dem och överlämnar dem utan tugg! Jag hade baske mig glömt bort vilken duktig spårhund han är. Bara vi lyckas bli uppflyttade från appellen ska vi nog köra både spår och sök i lägre. Kommer att bli spännande!

Efter skogen hem och ladda om för ett lydnadspass. När jag kom hem hade bästa svärfar med fru varit hit och lämnat rökt sik! Så koka några pärer till siken då. Mums.precis vad jag behövde! Lätt att ladda om med den goda maten i magen.

Så iväg till klubben då!
Hade väl egentligen inte nån plan för kvällens träning. Men den kom i huvudet då vi var på väg dit. Fokus på framförgåendet förstås och inkallningen.Sen körde vi lite planlöst på resten. Hopp-sitt-hopp och läggande u gång.

Framförgåendet? Jaaaa äntligen sitter det som det ska utan DK! Utan hjälper. Då kan vi ju bygga vidare på det som ska bli ett framåtsändande!

Inkallningsträningen alá Emelie har snabbt gett resultat. Känns stabilt och vi kör ju bara en ren och skär inkallning på var 3e träning.

Krypet har vi bestämt att nöta vidare på under vintern för vi satsar ju på lägre till våren.

Nästa inlägg kommer att handla om Sigges viltspårande och lyxfika i skogen!

Ha en trevlig helg!


tisdag 4 augusti 2015

Måndag

På måndagar försöker jag och Walle att vara med och träna lydnad (bruks) på klubben. Så bra att få kontinuitet i träningen. Sånt ger iaf resultat.

Jag hänger ju med när jag orkar och det är ju faktiskt inte alla dagar. Behandlingen som jag går igenom är TUFF. Men jag gör så gott jag kan. En hel del gånger har jag fått stanna hemma pga de biverkningar som jag får. Men jag försöker vara positiv i allt det här och jag tror jag lyckats rätt bra hittills. Jag försöker verkligen hinna med alla hundarna också. Nu är det ju tur att husse i huset också hjälper till med de dagliga bestyren som rastning och motion. Men snart är jag ju själv på banan igen!

Sen kan jag ju också meddela att det jag skriver om är väl i princip det jag orkar göra just nu. Eller ibland orkar jag inte heller. Utan går då på mitt "jävlar anamma". Bra att ha ibland ;)

Den här veckan skulle mina kompisar med sina wheaten kommit hit och vi skulle haft det årliga wheatensöket. Som ni förstår så ställde jag in. Dessutom kommer jag inte heller att ordna nåt mera "sökläger" av den typen. Visst det har ju varit sommarens höjdpunkt och vi har verkligen haft så skoj. Men förra sommarens träff får åtminstone för min del ses som den sista av det slaget.
Lite trist känns det men nu är beslutet taget.

Till gårdagens träning då!
STADGA och DETALJER är vad vi nöter vidare på. Det tar sig sa mordbrännaren.
Linförighet går så jäkla bra, fria följet likaså. Han håller fint i position och är med mig pigg och alert.
I inkallningen har vi ju haft en del problem med att han lagt sig ner efter att jag gått ut en bit. Nu lägger vi fokus på bakåtbelöning men även belöning framifrån från mig. Men vi gör sällan en "hel" inkallning på träning. Utan vi plockar isär och nöter detaljer. Vi kallar nog bara in på 1 av 5 och ca var 3e träning. Det ger verkligen resultat.
Med de här nya tipsen så går vi ju framåt och det är bara så himla skoj!

Inför platsliggningen fick vi också så bra tips. Så det praktiserar vi också. Det har väl mera med förberedelser att göra än själva liggandet för det går ju bra! Hur som helst så känns det iaf så bra just nu. Så bra att vi planerar en tävling i höst. Om det nu blir så att jag orkar. Fast det tror jag nog!

Men en sak är då säker jag har verkligen hittat de instruktörer jag vill gå kurs för. De som har ungefär samma träningsfilosofi och som passar mig och mina hundar så himla bra.
Så nu kommer jag definitivt inte att blanda in nåt annat i det här. Jo visst kan jag gå en enstaka lektion eller kurs hos nån och ta nån godbit där också. Men jag gillar verkligen när instruktörer berättar om sitt "tänk" omkring hundar och hundträning. Kul ska man ju dessutom ha efter vägen. Det har jag ju nu!



måndag 3 augusti 2015

V 31

Oj den här veckan kan det bli ett långt inlägg för vi har pysslat med massa hundträning och annat smått och gott också.
Vi tränar lydnad ett par gånger i veckan tillsammans med sökgänget. Ja iaf med kärnan av sökgänget. Måndagar brukar det bli och torsdagar också för då är det ju torsdagscafé på klubben och med lite tur lite mera folk och hundar.
Höjdpunkten denna vecka har iaf varit kurs hos Emelie på Bruksviljan. Tävlingslydnad då med inriktning på BRUKSET vilket ju också är en lydnad man tävlar i! Vi var 3 med hund och en utan som åkte dit och tränade och iakttog de andra. Alla var vi supernöjda. Penna och papper med denna gång. Antecknade direkt så att jag skulle komma ihåg vad jag lärde mig. Så nu har vi lite att träna vidare på.

Det här tränade vi på:
Fria följet
Framförgående
Kryp
Budföring
Inkallning
Läggande under gång
Så fick jag ju fina tips inför platsliggningen. Vilket ju fungerat bra hittills. Tipsen där var av annorlunda sort! ;)

Emelie är ju bara så duktig och har ju så bra träningsmetoder som verkligen passar mig och min terrier.

På torsdagen var det sen dags för ett läkarbesök för mig, allt var bra utom blodvärdet som sjunker efter varje "kur". Sen start av behandling del 2. Nya läkemedel men nu är det bara 2 "kurer" kvar. Sen blir det del 3 i höst med strålning i 3 veckor. Så får vi hålla tummarna för att skiten inte kommer tillbaka till min kropp!

När vi kom därifrån behövde min hjärna hundträning för att få pigga upp sig lite! Så jag drog till klubben där träningskompisarna redan befann sig!
Bra träning blev det denna torsdag. Kommendering och en hel del störningar! Walle gör framsteg och jag också. Får vi hoppas.

Det här året blir det iaf inget wheatensök. Funderade länge innan jag ställde in. Skönt när beslutet var taget. Jag hade nog inte orkat ändå.
Efter många funderingar hit och dit så har jag också tagit beslutet att inte heller ordna detta nån mera gång. Det känns som ett väldigt bra beslut i nuläget. Visst vi har haft det så skoj och det har på nåt sätt varit sommarens höjdpunkt. Men nu har mitt liv tagit andra vägar så då följer jag dom i stället.

Så är Walle tillbaka i sökträning då. Prinsen går som tåget. Lite sämre ork kanske efter vilan i ett par veckor. Men gör alltid sitt jobb oavsett. Så jäkla duktig i söket.
Nu anmäler vi till tävling. Hoppas jag är i form och orkar då!

Inte blev inlägget långt heller så då kanske ni orkar skriva nån kommentar också ;)

Ha en bra vecka!

tisdag 28 juli 2015

V 30

Den här veckan har varit en riktigt bra vecka. Både för mig och hundarna. Veckan innan behandling mår jag ju rätt bra. Ja iaf så bra det nu går. Kroppen och ffa benen är det väl egentligen inte så mycket med. Men jag försöker allt vad jag kan. Kan inte skryta över långpromenader precis, ja egentligen inte över promenader överhuvudtaget. Men jag samlar krafter för att orka med hundträning. När jag mobiliserat de krafterna och varit och tränat så är jag slut resten av dagen ja ibland dagen efter också. Soffläge är det som gäller då. Men det känns som att det är värt det.

Tatuering tillägnad MIG!

Den här veckan har vi tränat lydnad, spår, uppletande, lydnad ochsök. Ja vi kan ju säga att passen är korta och vilan liten aningens längre.
Walle går framåt och är så himla skoj att träna med. Han är riktigt fin i fria följet. Följsam och håller sig fint i position. Sen så nöter vi vidare på framförgåendet som faktiskt tar sig det med :)
Resten i appellen kan han ju rätt bra!

Sen har Sigge också fått vara med på klubben. Det vi tränar på är att ha kontakt med mig, inte nosa, strunta i de andra hundarna. Det tar sig sa mordbrännaren. Ja om än det går sakta. Att kunna träna med honom lös kommer nog att dröja! Men mina ambitioner med den killen är inte heller så höga, iaf inte just nu. Sen får vi se.
Så var vi ju i skogen då. Sigge fick ett viltspår han. Bara att lägga spåret tog förbaskat på krafterna. Helt slut blev jag.
Medans spåret kallnade så körde jag uppletande med Walle. Duktig kille trots att det var länge sen vi gjorde detta. Fina avlämnanden och inget tuggande.
Fika och korvgrillning förstås.
Så dags för spåret då. Gick riktigt bra för vi kan ju faktiskt inte skryta med att ha spårat så flitigt. Sigge spårade i varje fall i ett bra tempo och gick fint i spårkärnan. Men jag blev ju fasen helt död efteråt. Så jäkla trött på att vara trött! Det gör så att jag bara vill lägga mig ner och gråta!
Men allt går ju eller måste ju gå. Ibland har man ju inga valmöjligheter.

Så kom då helgen. Sökträning stod på tapeten och med det härliga gäng som jag tränar med så vet jag att jag kan göra det jag orkar. Jag vill förstås vara med på stigen och kolla på alla hundar för att lära mig mer om hur olika raser jobbar och hur man kan hjälpa varandra att komma vidare i sökträningen.
Jag har nu tränat med det här gänget i ca 1 år och på det året har jag och Walle som ekipage tagit STORA kliv framåt. Både i sök och lydnad. I gänget är vi en kärntrupp som hela tiden hållit ihop gruppen och varit på nästan alla träningar. Sen är det de som kommer och går på våra träningar. Men utan själva kärnan skulle gruppen inte vara nån sökgrupp den heller. Så jag är verkligen så himla tacksam över att få tillhöra detta underbara träningsgäng.
Så till lördagens sök då. Men mig hade jag Sigge då Walle fortfarande är konvalescent. Eller jag vill att han ska vara mer än läkt i tassen innan vi kör på igen.
Hur gick det då?

Rastning innan vår tut i sökskogen!

Jo jag kan verkligen säga att jag är NÖJD med Sigges insatser i sökskogen denna lördag.
Fyra figgar. Bäddade ut 3 av dessa. Går väl si så där när vi bäddar ut. Han får inte det riktigt rätta draget då. Hrrmm lite att fundera på då!
Den 4e figgen lägger vi ut i förväg, fullt djup, helt dold under nät. Det finns ju en del vind från en sida av stigen. Så jag vill testa hur han jobbar med bara nosarbete. Redan på väg ut till stigen från figge nr 3 börjar han jobba med nosen. Ställer upp på stigen, inväntar att han ska få lite vittring i nosen. Ser så tydligt när han börjar jobba i vinden. släpper på honom. Full fart ut jobbar sig så fint in i vinden och hittar figgen direkt. Duktiga Sigge. Så det här får bli melodin ett tag framöver. Jobba i vind, så får vi väl lösa de raka skicken lite längre fram. Men det har jag också en plan för. Alltså Sigge skulle ju bli spårhund och inte nån sökhund. Äh man kan väl ändra sig. antar att jag kommer att göra det många gånger vad det gäller Sigge och alla framtida hundar!

Ja detta var en sammanfattning av vecka 30. Nu är det vecka 31 och då kommer det att hända en hel del på hundfronten också. Så nytt blogginlägg kommer på söndag.
Tjing!