måndag 29 juli 2013

OMG, vilken vecka!

Hela gänget samlat inför avfärd. FOTO Y.O



Ja verkligen vilken vecka!
Onsdagen så tränade jag, M, Yris och Watt kondition i grustag. Alltså Y och W sprang, jag och M vi sprang inte. Efter det så drog vi till ett nytt ställe för att reka inför torsdagens träning.

Så kom torsdagen då. Trist att det var så få som kom på träningen. Men vi som kom hade det iaf super.
Yris har ju som ni vet fått vila från söket i ett par veckor. Syftet med det har ju varit att "bygga" hennes självkänsla lite med spårandet. Det ser verkligen ut som om det lyckats bra!
Hon lyckades verkligen fint med sitt jobb i det här området. Jobbade så bra med nosen i söket .
I området finns det även en del som verkligen lämpar sig för koppelsök så det tränade vi ju också på. Duktigt tjej! Så gäller det ju bara för matte att lära sig läsa sig hund också ;)
Riktigt bra träning denna kväll blev det.

Så kom då fredagen och då dags för träningen med Sjöräddningssällskapet. Så spännande. Samling i småbåtshamnnen.

Det visade sig att besättningen ombord på båten hade lagt upp vår träning. Men vilka killar. De skjutsade ut 2 stycken till en liten ö som heter Kastellholmen och ligger i inloppet till Hudiksvalls hamn. Ön är egentligen ingen ö utan ballast som tippats från fartyg för länge sedan. Sen så kom de åter för att hämta oss då.


Första gången för Yris att åka båt och vilken båt sen. Evert Taube är en stridsbåt 90! Visst var hon lite skeptisk men det gick finfint. Tror faktiskt att hon tyckte att det var lite spännande!
Landstigning och upplägg av söket då. Vi delade in ön i 2 och sökte med 2 hundar samtidigt. Alla förare ivriga att hitta figge. Om hundarna var lika ivriga kan väl diskuteras. Koppelsök bestämdes!
När det blev vår tur så startade jag direkt till höger om bryggan och gick efter strandkanten. Jag hade en tanke med det. Tror inte att en "skeppsbruten" hamnar mitt på ön utan att den ligger nånstans efter kanten. Yris dök ner med nosen i marken direkt. Fågelskiten tänkte jag. Hon kan ju var lite fixerad vid sånt. Fast om jag ÅTER IGEN HADE LÄST MIN HUND! så hade jag förstått att hon SPÅRAT!! Hon var ju så målmedveten! Jag borde verkligen släppt henne sista biten när hon verkligen hade visat mig att här nånstans är han ju!!!Men vi hade ju bestämt att vi skulle koppelsöka då följer man ju planen då! Fan vi stod ja bara nån meter från figgen!!!
Kan ju trösta mig med att hon var den som första markerade att det fanns nån där :)))))
Men det är ju alltid lätt att vara efterklok.
Figgen på andra sidan ön tog hon bara så snabbt!
Efter det söket så blev det en hel del passivitet förstås. Dessa sökträningar består ju av mestadels passivitet!


Så fick vi iaf chansen att hitta första figgen också. Släppte henne där vi vänt först gången och se då tog hon honom direkt. Han berättade att han varit stensäker att hon skulle hitta honom första gången då hon varit så nära. Fan skulle verkligen frångått min plan och släppt hunden jag med!
Sen frågade jag vilken väg han gått från båten till legan? Då visade det sig att han gått precis där Yris gått så hon SPÅRADE alltså honom!  Nu är det dags att jag verkligen tar tag i det här med att läsa min hund och lita på henne! För hon kan ju detta och har en sjujäkla nos!

Besättningen på båten bjöd på kaffe! WOW vilka killar!
Efter lite fika så var det då dags för momentet söka figge från båt. Två frivilliga från vår grupp fick hoppa i torrdräkt och skjutsas ut med båten för att sen slängas i vattnet nånstans mitt i fjärden!



När man söker från båt så står hunden framme i fören och man låter den vinda och när den visar att den fått figge i nosen så vänder man båten åt det hållet och åker "i färdriktning efter hunden nos". Vi fick första turen då med 2 andra hundar. Med facit i hand så blev det lite väl trångt framme i fören och Yris hamnade väldigt bakom de 2 andra. Så hennes nos kom väl inte riktigt till sin rätt! Men duktiga Yris markerade figgen så tydligt. Vips när hon fick figgen i vind så vände hon så fint på huvudet och visade var hon "hittat" den. Så jag är verkligen så nöjd med min sessa.

Guppande figge mitt ute i fjärden
Det hade verkligen varit bäst att det varit max 2 hundar framme i fören för det var verkligen trångt och den som hamnade bakom kom inte riktigt till sin rätt.
För vår del blev det så bra för på slutet var det en ensam hund kvar så då passade vi på att ta en bonusresa då. Men större plats och framför allt plats längst framme i fören så markerade hon fasen så mycket tydligare då hon fick figge i nosen. Markeringarna kom väl på ca 250-300 m håll!

Alla hundarna var så duktiga och hela dagen var bara så KUL!!!!
Stort TACK till Sjöräddningen i Hudiksvall som lät oss prova på detta och till H och Acke som fixat med kontakten så att detta kunde bli verklighet!








Som ni alla vet som följer oss här på bloggen så har jag verkligen velat hit och dit vilken färg jag ska beställa på Yris tjänstetecken. Men efter en dag med sjöräddningen så blev jag verkligen varse. Den ENDA färg som verkligen syns bland alla andra färgen är verkligen den riktigt brandgula (orange). Den syns i skogen, i ruin, i vatten ja fasen överallt! Så nu blir det verkligen den färgen! Vilken tur att jag inte föll för modets nycker!

onsdag 24 juli 2013

Tisdagsträning

Sov som ett arsel efter natt, skulle dessutom ut en natt till. Då passar det ju bra med lite hundträning. Det fyller liksom på energin. Ja iaf om träningen går bra.
Som ni vet så har ju Yris fått vila från sökträning och ska så göra några dagar till. Vi försöker hitta tillbaka till hennes rätta jag. Vi har spårat en del och det är verkligen hennes grej. Personspår då eftersom viltet ligger henne lite för varmt om hjärtat så skippar vi det helt. Man ser verkligen att hon hittat tillbaka till sin fina arbetsglädje, lillsnuppan.
Vi har testat på lite moment på vår finfina miljöbana. Det som funkar sämst är väl stegen. Men vi skyndar långsamt för vi hinner....

Den här underbara sommarkvällen startade på miljöbanan. Tunnel med släp den liksom gillar hon bäst, ja iaf just nu! Rörlig tunnbro funkar super den med.

Så började vi med själva fjärren. Hunden ska sändas till 3 bord som befinner si på ca 40m från mig och sen 40m från varandra. Ordningen som hunden ska sändas till borden lottas.
Eftersom klickerträning och shejping ligger mig varmt om hjärtat så börjar vi så. Väntar på frivilligt beteende, klickar och belönar. Ställer mig nära bordet, hunden i fotposition (opps det kunde hon visst). Väntar. Snabbt frivilligt hopp upp på bordet. Klick och belöning. Belönade ner henne några gånger för till en början var det ju själva upphoppandet jag ville ha. Nä det funkade fint gick vi vidar. duktiga jag, tänker baklängeskedja :)))). Sen hopp upp, stanna kvar, klick och belöning. Snabb inlärning där. Utökade avståndet till bordet, "sände" från hö, vä och rakt framifrån.
Alltså hon kan min kicka. I momentet ingår även sändade till kon. Det tränar vi separat hemma. Sen så ska vi ju på med lite kommando också. Så får vi se om vi ska lära in hö, vä och framåt?

Sen så märkte jag att den lilla damen går igång nåt alldeles förskräckligt på tunneln med släp. När vi satt och vilade en stund och nån anna höll på med tunneln då började den lilla damen PIPA, morr. In i bilen då för nån piplisa vill jag inte ha! Det räcker med det förväntanspip Kungen har!
Måste säga att jag verkligen vill ha en valp fter henne och kungen. Den kan nog bli snabb i tanken som en malle, spännande ;) Dessutom är de verkligen språksäkra båda 2. Underbart!

Efter sen vi kört på vår fina bana så drog vi till skogs! Spår ca 200m, direktspår med 2 pinnar och en köttbulleburk i slutet. Spåret gick i VÄLDIGT svår terräng. I huvudsak berghäll med lite torr mossa här och där, så kanske lite blåbärsris mellan berghällerna. Spåret passerade en riktig viltlega, uppsparkad av älg eller rådjur. STOR utmaning för Sessan!
På med spårselen och hunden blir liksom säkerheten själv, borta är allt flamsande och koncetrationen ligger verkligen på max. Tar spårstarten så bra, spårar gudomligt, plockar pinnarna, struntar i viltlegan, blir så glatt överaskad av köttbullarna i spårslutet. Det tror jag höjer motivationen rejält.
Alltså det här blev verkligen en superkväll. Mina energidepåer är påfyllda och klockan är snart 03:30 och jag är fortfarande PIGG!

Resten av denna vecka kommer att bli rätt bra den med. Grustag, räddningssök på nytt ställe och en jäkligt skoj träning kommer det att hända på freedag. håll utkik för den får ni inte missa!

Snart blir det hem och sova, zzzzzzzzzz

tisdag 23 juli 2013

Konditionsträning

På söndagen sov jag som en kratta efter nattjobbet, suck. När jag vaknat så drog vi iväg till ett grustag här i närheten. Konditionsträning för hundar stod på programmet. Med var de som jag är aktivast med, alltså Walle och Yris! Som de sprang!
Walle han orkar nästa hur mycket som helst. Upp och ner. Ner och upp. Min Superhjälte!
Yris är inte så mycket sämre hon heller. Men lite sämre ork än honom har hon allt!

Walle i full fart!
Sen de fått springa 5-6 gånger uppför så släppte vi dom tillsammans för lite lek! Då var de trötta båda 2 :))))














Skoj hade dom och trötta var dom efteråt, ja hela kvällen faktiskt!

lördag 20 juli 2013

Spårat

Ja då har vi varit i spårskogen då. La spår till Yris och Walle på torsdagen. Planen var att Yris skulle få gå sitt spår efter vi lagt båda spåren och Walle skulle få sitt dagen efter. Personspår till Yris och viltspår med klöv och blod till Walle.
Yris spår ca 300m och Walles 700m.

I Yris spår fanns en leksak som spårslut. Hon tog upp spårstarten finfint! Sen spårade hon riktigt bra! Det här blir en bra aktivitet under tiden vi vilar från söket.

Walle gick sitt spår på fredagen och liggetiden blev väl si så där på en höft ca 20 timmar. Skulle han fixa det? Jo då halva spåret gick superduper bra. Sen så passerade det över en skogsväg och efter det så blev det lite strul för den gode mannen. Trots att jag varit väldigt noga med att bloda ordentligt över vägen och på andra sidan också.
Efter lite vimsande så var han på spåret igen. Sen så gick det riktigt fint resten av spåret. Fast nog märks det att han är söktränad och en VÄLDIGT DUKTIG sökhund för han vindade in klöven på ca 250 meters håll och då behöver man ju inte vara så spårnog den sista biten ;)
Säga vad man vill med den hunden levererar ALLTID!
Som matte så blir man så stolt i dessa stunder.

Lördag då. Spårdags igen. Husse den underbaraste mannen han följer med mig i spårskogen han. Yris och Gandalf var med denna dag. Viltspår till Kungen och personspår till Yris och för första gången med ett par pinnar i.
Husse la Gs spår ca 400m, bara klöv inget blod. Spåret fick han gå nästan direkt. Jag gick med honom och det är ju alltid spännande att gå ett spår som nån annan lagt. Hur gick det då? Superduperbästismannen, Kungen han fixade det förstås. Klockrent förstås.

Yris då. Premiär får spårpinnar. Spårupptaget tog hon galant. Plockade pinnarna gjorde hon också. Spårade i grustag riktigt bra. Sen så sköt vi också under spårarbetet. visst hon stannade upp lite men tog spåret omedelbart igen. Sen så blev hon så glad när hon hittade sin leksak i spårslutet. Nästa gång så tror jag att jag ska lägga en burk med köttbullar i slutet för att höja hennes motivation ytterligare.

Dom är duktig mina hundar.

På kvällen denna dag så upptäckte vi tyvärr att Kungen haltade nåt så förfärligt på vä fram. Den senaste tiden så har han haft ont lite här och lite där. Kanske borde vi testa för lite fästingsjukdomar? Vi får väl se hur han mår i kroppen i morgon. Tur att man har lite smärtis hemma iaf.

torsdag 18 juli 2013

Paus

Nu tar vi en paus från sökträning ett tag framåt.
Vi får se när inspirationen kommer tillbaka. Under tiden tränar vi lite lydnad och fys, ett litet spår då och då.
Vi planerar vår första valpkull och har lite annat vi ska pyssla med..............
Så få vi se när vi återkommer med nåt inlägg här på bloggen.

Ha en skön sommar för det ska vi också ha!

onsdag 17 juli 2013

Miljöbana

Vad har vi gjort sen senast?
Jo vi har söktränat i skogen. Vilket väl egentligen är det som jag verkligen gillar. Hade med mig Walle och Yris.
Walle var först ut. Den kan man verkligen kalla för sökhund. Nosen på från start. Bara så himladuktig.
Yris funkade också bra denna kväll men hon blir så fort trött? När hon blir det så tappar hon intresset lite kan man säga. Eller jag vet egentligen inte alls vad hon gör då? Fokus från själva uppgiften försvinner ju i varje fall! Hrmm. Visst hon hittar ju figgarna och det funkar ju på så sätt. Men om det är intresset eller orken som tar slut först det vette sjutton det.

Avslutade kvällen med markeringsövningar och det fixar hon fin fint"!
En trevlig kväll i skogen med räddningsgänget blev det i varje fall!

Sen så har ju delar av räddningsgruppen byggt klart miljöbanan och vi har fått klart med vårt alldeles egna område där vi kan ha vår bana. Superbra!

Tog med mig Walle och Yris och var dit och testade en kväll. Jo då det här behöver vi TRÄNA på.
Om jag ska försöka få igång Walle på IPO-R så borde jag verkligen ta tag i detta!
Detsamma gäller även för Yris, där har vi en hel del att ligga i med!
Vissa delar av den här banan behöver man ju hjälp att träna in.
Så kvällen efter tog jag med mig gubbe och dotter och åkte dit. Då hade jag också bytt ut Walle mot Loppan för att hon skulle få testa lite hon med.

Miljöbanan behöver vi verkligen träna vidare på. Dessutom vimlar det av vilt i området (rådjur och räv) och tyvärr så har framför allt Yris ett alldeles för sort viltintresse, suck!!! Så henne nos befann sig mest i marken, suck igen.
Med lite hjälp av mina nära och kära så fick vi iaf till tunneln med släp. Så ska det då bara sättas kommando på den delen då.

Kommer en filmsnutt här så småningom!


Loppan hon fixade den rörliga tunnbron riktigt bra hon!

Sen så körde vi några små sökövningar.
Yris hade varken hjärna eller nos på men fixade det ändå på nåt mirakulöst sätt. Om sanningen ska fram så börjar jag verkligen misströsta. Vad har hänt med min duktiga sökhund.
Är det jag som gör henne förvirrad eller måste vi backa 3000 steg i träningen? Ja det vette sjutton det. Nu ska hon få vila en vecka från allt utom motion så får vi se vad som händer………..

Loppan då? Det är väl typ år sen vi tränade nåt räddningssök. Skickade ut husse med lösrulle och allt. Tar hon den inte så få han väl belöna direkt då. Egentligen borde jag inte fundera det minsta. Hon bara levererar den hunden. Snabbt ut till husse, in med rulle, ut på påvis. Sen så körde vi en figge till! Samma duktiga hund.
Måste väl säga att det var lite synd att hon var ett halvår “för gammal” när inträdesprovet gjordes. För det här är en sökhund som har den rätta inställningen till jobb det!

2012-08-03-143 Här är Elin och Loppan (ja husse syns lite han med)vid ett annat tillfälle.

Sa jag förresten att jag hittat en kille till henne. E Får jag till det här så kommer det att bli superduper valpar som lämpar sig så bra för arbete!
Den enda risken med den kombinationen är ju att nån valp blir kvar här hemma då……..

tisdag 9 juli 2013

Utställning

Då var det då dags! Utställning stod på helgens agenda. Loppan skulle ställas först på Norrlandas Guld, inoff rasspecial samt dagen efter på nationell på samma ställe dvs Alfta! Nära och bra samt ett trevligt ställe att ställa hund på!

Loppan är en hund med stor integritet hon gillar inte att bli klämd och känd på av okända människor därför har jag inte heller ställt henne tidigare. Men nu var det alltså dags!

Dag 1, 9 tikar i öppenklass. Hård konkurrens! Men det gick ju faktiskt superbra. Hon stod stilla och accepterade rätt bra att bli klämd och känd på. Placerade sig 2a med HP i sin klass. Tyvärr ingen placering i BT. Men en mycket nöjd matte var det och vi ser detta som ett träningstillfälle inte så mycket annat. Här kommer iaf hennes kritik.

“Vackert feminint huvud. Korrekt bett. Vackert mörka ögon. Välplacerade öron. God hals och skuldra. Gott bröstdjup dock något kort bröstkorg. Stark rygg. Goda vinklar fram och bak. Rör sig väl runt om och med bra driv.”
Domare var Cissi Holmgren

Den kritiken får man väl vara nöjd med :)

Dag 2 då. Lika många tikar i den öppna klassen. Loppan skötte sig bra även denna dag. Men som sagt hon gillar verkligen inte att bli hanterad av främmande. Idag så märktes det väldigt väl. Hon blir väldigt stel och obekväm i den situationen. Så det är väl bara att nöta vidare med träningen!
Lika många tikar i klassen idag, fast inte alls samma hundar. Hur gick det då?
Jo, 1a i klassen med excellent och CK. WOW vi vann den öppna klassen, tjoho. Ingen placering i BT men fick dock R-Cert. Inte illa pinkat av 2 rookies!
Efteråt kommer domaren fram och pratar med mig och säger att om Loppan inte visat så väl att hon inte gillat hanteringen så hade hon placerat henne 1a med Certet BT! Ja lite snopet kändes det allt men jag är ju så väl medveten om att vi behöver träna på detta! Kritiken då!

“A little larger but well proportioned bitch with correct head. Developed body. Notify behind and tail set. Nice shiny coat. Moves with good drive”
Domare Tiina Taulos,Finland

Nu har vi fått en verkligen fin utställningsmerit och det gav ju ändå lite mersmak så vem vet vi kanske fortsätter att showa på. Lite inoff utställningar att träna på sen så kanske vi är redo för nån mera off. Vi får se!
Finaste Loppan!
Nu smider vi vidare på valpplanerna! Men hon kommer som sagt var att paras vid nästa löp som beräknas bli i okt/nov nånstans! Ska bli så spännande!

loppanshow

Igår var det då dags för räddningskurs igen! En kvällskurs och inte så många timmar men däremot rätt många hundar vilket är jätteskoj! Men det hinns inte med så mycket på så kort tid!
Vi körde koppelsök där jag tyckte att Yris jobbade så bra! Måste säga att hon jobbar bra mycket bättre sen vi bytte belöning. En del att tänka på för matte iaf!
Markeringsövningar och nytt för kvällen var markering i koppel. Det fattade hon väl inte direkt precis. Men det tog sig det med. Men där måste vi träna vidare.
Nöjd med kvällens träning var jag iaf! Nu är det bara att nöta vidare!

fredag 5 juli 2013

Kamphunden

Jag skulle kunna börja det här inlägget med en kärleksförklaring till ALLA Mina Hundar! Men då skulle ni säkert tänka IGEN, så det hoppar jag över!

Träning i går. En tapper skara ur räddningsgruppen. Resten har väl semester kan jag tänka! Eller så vilar de sig helt enkelt i form!
Jag hade Yris och Gandalf med mig och tanken var väl att jag skulle träna med Yris och att G var med som sällskap bara.

Vi började med koppelsök. Det är ju riktigt bra att träna. Hunden är nära så det är ju verkligen lättläst kan man säga. Det är i den här änden man ska börja när man startar med sökträning. Korta avstånd och gärna i koppel. Annars är risken STOR att man får en hund som bara springer och knappt har nosen på!
Yris är ju en lättläst hund kan man säga. Så fort hon får den minsta lilla vittring i nosen så startar den lilla propellern i bakänden att snurra. Behöver jag säga att det gick bra?

Den senaste tiden så har jag sett att hennes intresse för söket inte riktigt varit på topp och verkligen funderat hit och dit på varför? Men beslöt mig för att testa ny belöning idag. Hon går inte riktigt igång på lek med figgen och framför allt inte med alla figgar utan bara vissa utvalda.
Så idag så blev det godisbelöning. Tror faktiskt att hon blev lite förvånad men VÄLDIGT glad! Så då kan man säga att nästa sökövning skulle bli väldigt intressant! Skulle det bli nån skillnad?

Innan nästa övning så figgade jag förstås åt de andra. Sen så flög det i mig att jag skulle testa om G var intresserad av det här med personsök. Jag har verkligen tränat och testat olika saker med den gamle mannen. Men aldrig personsök. Nu är ju det här med räddning väldigt speciellt och man ska ju INTE börja sökträning i den miljön men Kungen är ju en hund som INTE är det minsta rädd för nånting. Svår miljö finns nog inte för honom! Sagt och gjort vi kör!
Till en början så förstod han ju inte vad vi var ute efter. Han nosade, han försökte pinka lite här och lite där. Men varenda gång så hindrade matte honom. Han är ju en hund som alltid tyckt om att vinda in olika dofter så nosen var på och högt upp för det mesta. Men som sagt han visste ju inte riktigt vad vi var ute efter. Men nåt luktade det ju och han blev mer och mer intresserad ju närmare vi kom. När vi gick in i näst sista raden av kabeltrummor så hade han verkligen fattat att det luktade människa men varför bromsar du mig matte? Jag vill ju ta den genaste vägen dit! Så äntligen in i sista raden och då låg han verkligen på i kopplet. In under en trumma och fram till figgen. Godisbelöning, eftersom jag inte hade en aning om han skulle vilja kampa med en okänd person. Han som är ett riktigt godismonster åt förstås med god aptit och sen tog jag fram en populär kampleksak och kampade med honom gav sen leksaken till figgen. Behövde jag fundera om det skulle funka? Nej! Rackarns vilken kamphund han är och vad han gillade söket.

DSC_0261 Här sitter han G, hemma i trädgården och “vindar”

Skulle bli intressant med övning nr 2 för båda mina hundar denna kväll. Skulle Yris få bättre fart med förväntan på annan belöning och skulle Gandalf ha fattat galoppen efter sin första sökövning nånsin?

Yris övning nr 2. Koppelsök men redan innan hade jag bestämt mig för att släppa henne så fort hon fick vind och vittring i nosen. Det gick snabbt kan man säga. Framkomligheten i område nr 2 var svår. Hunden måste verkligen jobba sig fram för att hitta en väg in till figgen. Vilken fart hon hade och vad hon jobbade, ingen som helst svårighet i miljön och till slut så hittade hon ett lite hål att krypa in i. Så var hon då framme och fick sitt godis. Ojojoj vilken skillnad på fart och intensitet i söket. Om det beror på belöningen? Jo det tror jag faktiskt!

Dags för G och övning nr 2 då. Nosen på direkt, inget intresse för att lukta och pinka. Hade han verkligen fattat så snabbt vad han skulle göra? Ja det verkade faktisk så. Han fick vittring omedelbart och försökte verkligen ta sig fram men som sagt så var det ju inte det lättaste.
Han gjorde en kortare utflykt till ett par människor som fanns i närheten. Opps det får man inte……. Skyndade mig att ropa på honom och han kom faktiskt direkt till mig. Bad dem så hemskt mycket om ursäkt. Borde inte släppt kopplet…….
Ja men det var ju gjort redan……….. suck :(
Men alltså vilken hund han är, han fortsatte att jobba, hoppade runt som en bergsget i den miljön. Men lite hjälp så tog han sig in till figgen. Där blev det kamplek. Den saken tänkte han inte släppa i förta taget.
Ja vad ska man säga? Tänk om man kunde klona den hunden. Är han Kung eller Kung?

Behöver jag säga att jag var skapligt nöjd med gårdagens träning?
Nu laddar vi om för show i dagarna 2!

torsdag 4 juli 2013

Loppan

Loppan eller Tikkolina´s Angel som hon heter i stamtavlan är en riktigt fin liten tjej!


Loppan
Igår var vi till Hundplejset i Gävle för att få Loppis friserad till helgens utställningar. Äntligen har jag fått fingrarna ur... och anmält min Vackra Prinsessa till show. Hur det går återstår att se ;)
Jag har dessutom äntligen bestämt mig för att ta valpar efter henne också. Så håll utkik för hon kommer att paras vid nästa löp. I nov-dec nån gång skulle jag tro. Hane är inte bestämd ännu. Men jag har ett par snyggingar på lut ;)

Min Loppa är en lagom tik med HD B, ett riktigt väl genomfört MH. Sen så får vi se om hon på det kan få en bra utställningsmerit också! Håll en tumme eller 2 i helgen, TACK!

Är så tacksam för att jag har de hundar jag har. Arbetsmyror alla 4, så snälla och mysiga. Hade fått för mig ett tag att jag skulle byta ras eller åtminstone skaffa mig en till hund då av en annan ras. MEN de planerna har jag lagt åt sidan. Jag ska ha wheatenterriers i hela mitt liv. Om planerna går i lås och det bli söta små valpar efter Loppan så kommer då åtminstone en att få bo kvar i Rogsta, Hudiksvall. Längtar efter Loppbebisar!

BTW, IPO-R träningen med Walle är på G :))))
Fritt följ - HF börjar gå 50 steg rakr fram utan halt,efter helomvändning och ytterligare 10-15 steg görs en språngmarsch och långsam marsch med minst 10 steg vardera... osv.....
Sen så läre han väl fortsättningsvis få följa med på sökträningarna. Ja inte när det är kurs förstås. För den tiden måste ju i första hand ges till de som går kurs!

tisdag 2 juli 2013

Sökträning x 2

I söndags så var det då dag för träning med räddningsgänget igen. Ett ställe där vi tränat tidigare. Hade med mig Yris. Vi började som sig bör med en miljövandring. Alltid nyttigt.

Två figgar ville jag ha till Yris. En bakom en hög av däck då hon fortfarande har lite svårt då det gungar under tassarna! Hon måste nämligen ta sig över en hög av gamla däck för att komma fram till figgen!
Fick figgen i nosen snabbt. Fram till däckhögen för att kolla av. 
–“Menar du att jag ska gå här!”, tycktes hon tänka. Nä jag går in i garaget här bredvid och kollar först! Näpp ingen här. Fast det visste hon ju redan. Tillbaka till läskiga däcken då! Måste jag?
Så jag kopplade henne för att ge henne lite stöd. Se då gick det bättre, fast jag inte ens höll i kopplet.  Men det fanns där. Tänk vad lite det behövs ibland.
Sen så ville hon tyvärr inte alls leka med figgen!!! Ja vad det beror på har jag min egna teori om. Men det får kanske bli godisbelöning hos en del figgar och lek hos andra!

Nästa figge satt i bakluckan på en bil långt in på området. Svårt att ta sig fram vilket gör att vittringen kommer och går eftersom man behöver förflytta sig lite i området för att ta sig fram! Det här fixade hon fint. Tog sig fram till figgen men även här så ville hon inte leka! Suck! Visserligen en ny figge men det brukar spela mindre roll!

Måste verkligen ta mig en funderare vad det gäller belöningsbiten. I dagsläget är den tyvärr inte optimal! Dessutom VÄLDIGT avhängt på figurantarbetet!

Igår så drog vi till ett annat område. Välkänt! Då tog jag med mig Walle som verkligen behöver och vill träna. I det här området fullkomligt älskar han att vara!

Säger bara ojojoj vilken sökhund han är min Prins!
Två figgar. En med lösrulle inne i mörker. Fint och snabbt sök, levererade rullen utan problem och ett lika fint påvis på det! Finaste killen.

Figge nr 2 i ruin, på höjden vilket jag inte visste. Vi som nästan aldrig tränat höjdfigge. Vilket jobb han gjorde. In i ruinen genom “fönstret”, upp på en pall (inte en sån man sitter på) som stod lutad mot nästa fönster, ställer sig på “fönsterkarmen”, nosar på figgen tar sin fasta rulle och kommer till mig med fart! Lämnar så fint och sen så ut på påvis med matte fullkomligt hängande i kopplet ;) Gör på samma sätt med sitt klättrande då han ska visa mig var figgen finns.

Vilken hund, vilken arbetsmyra, vilket jäkla driv! Han jobbar verkligen som en dröm!

Ja det är verkligen stor skillnad på dessa 2 hundar i jobb! Måste verkligen få till ett större driv hos Yris i själva söket. Tror det är dags att försöka  hitta en optimalare belöning. Tror det läre bli godis trots allt!

Kan ju säga att jag har lite att fundera på framöver……. Suck!