måndag 3 juni 2013

Ett Kungligt språk

Sen räddningsträningen i onsdags har vi väl i princip inte gjort nåt mer än den dagliga motionen. Rätt skönt faktiskt!

Fick en förfrågan från en kär vän och tillika uppfödare om jag ville hjälpa dem med en vovve i värsta slyngelåldern. En tik på 11 månader som har en del “beteenden” för sig! Kung Gandalf är ju en språksäker vovve och har använts tidigare till lite speciella hundar. Då framför allt rädda hundar, de är ju oftast de som håller på och gör en massa tok. Väldigt sällan är en hund arg! Det vet ni väl! Kungen är dock en aning FÖR snäll! Önskar att han “rev i lite” mera än vad han gör!

Sagt och gjort vi träffade det lilla monstret och oj vilken liten fegis, gömde sig bakom matte så fort hon bara kunde! Morrade och for ut mot G som parerade så fint. Hela repertoaren av lugnande signaler utan minsta lilla respons hos tiken. Hon fortsatte oförtrutet med sin dumheter. Hon t.o.m nafsade honom i bakhasorna vid några tillfällen. Sicken donna. Där önskade man ju att han sagt ifrån, men icke!
Han fortsatte att vara tålmodig, gubben. Körde de lugnande signalerna men hon gav liksom aldrig upp.
Då blev det en annan strategi. Nosa i marken. Om jag visar henne att jag inte är ett dugg intresserad eller farlig så kanske hon lägger ner? Så han struntade helt enkelt i henne. Gick och nosade, pinkade lite här och lite där. Då först landade hon lite. Men det var lite det ;)

Ja han fick ju iaf komma i närheten av henne. Han fick nosa lite på henne och han fjäskade en del. Sen så tror jag att den lilla damen har ett löp rätt så nära för det kunde man läsa ut av Kungens beteende.
När hundmötet närmade sig sitt slut så hade den lilla damen iaf tillfälligtvis gett upp lite. Hon var helt slut mentalt och orkade inte mera just då. Men vi ska fortsätta till veckan. Spännande är ju det här!
Han kan min KUNG!

 DSC_0496 Något lurvig men fin ändå!

Så kollade vi på lite agility när vi ändå var på klubben. Ojojoj vilken fartfylld hundsport det är. Inte min grej men en av mina hundar skulle fullkomligt älska denna sport, LOPPAN. Det här vore nåt för henne det!

Så träffade vi den här lilla krabaten! En liten mudipojke. Som trots sin ringa ålder hade ett välutvecklat hundspråk redan. Mycket spännande må man säga!

 DSC_0106_redigerad-1 Kan man annat än smälta i hundhjärtat då?

Idag blir det vandring med jobbarkompisarna. Hoppas vädret är bättre på eftermiddagen då!

Hej Då!

PS För er som vill lära er om hundspråk läs Turis Rugaas bok “I samspråk med hunden. Lugnande signaler”

Inga kommentarer: