torsdag 27 juni 2013

Gnägg

Viltspår är ju en träningsform som jag verkligen gillar! Ni som hänger med här (vilka det än är) vet ju att jag är på G med Loppan och Walle på den fronten. Så är det ju bara att ligga i med träningen då! Så på tisdagskvällen följde snälla husse med för att lägga 2 spår som vi skulle gå på onsdag morgon. Det bästa av allt att K med hundar skulle med. En evighet sen vi tränade tillsammans.

spår2 Walles spår, oblodat!

Så kom då onsdagen, regn! Men det är fortfarande rätt varmt ute så det är ju helt ok! Skulle bli spännande att gå ett spår som legat 14h +. Dessutom med en återgång i en svår miljö, ett sandtag. Ja sand, med sand så menar vi här en fantastisk sand som på en sandstrand. Spårmarkerna ligger nämligen på en grusås som skapats av inlandsisen och mynnar ut i havet på Hornslandet. Kanske skulle det bli för svårt?
Spåret var draget endast med klöv då jag fått lära mig att blod är nåt som sällan förekommer i samband med skadeskjutning och hos påkört vilt. Visst jag vänjer dem ju också vid den lukten men bara så att jag vet att de fixar det.

Till spåret då! Spårupptag i ruta 25 x 25 m. Funderade lite på vinden där men bestämde mig för att inte utnyttja den. Utan släppte på från stigen intill. Elegant, snyggt spårupptag! Sen så spårade han som en Gud, som vanligt höll jag på att säga! Lagom tempo, spårnoga. Endast på ett ställe vek han ut lite för långt men kanske drog spåret däråt med den vind som var? Spåret var lagt i en väldigt skiftande terräng. Återgången fixade han galant! När det var ca 100m kvar av spåret fick vi en rätt häftig motvind. Då kom sökhunden fram. Nosen upp, tog klövens vittring i vinden. Lättläst som han är så fattade jag direkt att han vindade in spårslutet. Nu skulle det bli spännande att se hur han skulle göra. Gå helt på vinden eller spåra sista biten med “hög nos”? Han följde verkligen spåret men mestadels med hög nos. Hittade förstås klöven. Han är verkligen så duktig min superkille!

spår130626 Så här såg det ut när vi gick spåret!

Sen så dags för K att gå spåret vi lagt åt henne och Ramos. Hon bytte i all hast hund till den lille pudeln Hero. Rackarns vilken spårhund. 450 m långt spår, 15 timmar gammalt och han bara fixade det! Nu du K är det dags för anlagsprov för våra hundar!
Efter spårandet dags för fika i spöregn men vad gör det när mattar och hundar var så nöjda!
En härlig morgon i spårskogen! Det gör vi om snart!

På kvällen dags för räddningsträning i sommartomt stall. Eller nästan tomt i alla fall. Det kunde ju tänkas bli spännande med en “skitätare” ;). Lagom till träningstiden slutade det i alla fall att regna. Började med en miljövandring. Flera tomma boxar med en del intressanta lämningar tyckte Yris. Men efter ett par ordentliga tillsägelser så gav hon sjutton i skiten.

Koppelsök längs raden av tomma boxar. Liten liten glipa i boxdörrarna, allt för att göra det så intressant som möjligt. Kul med koppelsök då man jobbar så nära hunden så att man verkligen lär sig läsa sin hund. Fast min är ju inte så svårläst heller.
Direkt då vi kom in i stallet så FRUSTADE den ena av de 2 hästar som fanns där inne. Studs typ 3 m bakåt då! Sen jobbade hon faktiskt vidare, fast de första metrarna med koll på odjuret. Sen så tog nosarbetet överhanden. Vid minsta intresse för nån box så öppnades boxdörren sakta och med en spännande rörelse av matte och lite viskande allt för att öka nyfikenheten hos Yris. Till slut så kom vi då till rätt box och där blev det busbelöning med räven! Under jobbet så intresserade hon sig inte för hästskiten ett endaste dugg. Skönt. Då kan man ju säga att jobbet var mera värt än skitätandet! Bingo!
Efter avslutat sök så hälsade vi på hästen under ivrigt godisätande och vips så var inte den farlig längre!

Se så fortsatte koppelsökandet ute. En figge i en källare under en liten byggnad på gården. Ett rätt stort hål i marken invid husgrunden. Själva källaren var i sutteräng under huset och med stampat jordgolv. Koppelsök längs väggen runt huset. Yris tog vittring under porten på den sida av huset som inte är sutteräng. Svansen gick som en propeller! Lättläst? Men där kom vi inte åt figgen. Så fortsatte vi runt knuten då och där närmade vi oss hålet bakom vilket figgen fanns. In med en bit av nosen, matte här är det nån! Sen in med hela skallen och vips så hade hon en skunk i munnen. Busade en stund med figgen genom hålet sen så släppte vi ut henne genom källardörren så mera bus och lek med figgen då!

Sen så figgade jag lite och Yris fick träna passivitet i vårt läger! Vi tar alltid ut hundarna ur bilarna numera och slår läger på lämplig plats så att de verkligen får passivitetsträna. Vilket hon verkligen börjar bli riktigt duktig på!

Sen vår tur till de sista 2 koppelsöken. Den första bland höbalar på höskullen. Lite lurigt gömd på höjden. Här hade jag suttit figge till de första 2 hundarna och det var hur spännande som helst att se hur Yris skulle jobba här då dom hade gjort precis på samma sätt de 2 först hundarna. Jo då hon avvek inte från mönstret hon heller. Kan säga att alla hundar gjorde på precis samma sätt i söket och inte alls som vi utan nos förväntade oss. Hur vittring drar inomhus det vet inte vi alls. Jo hon hittade så småningom figgen efter att hon stått och luktat på motsatt sida en stund och verkligen funderat, VAR ÄR HON? Jag ville ju säga vänd dig om hon är ca 2 dm bakom din rygg och en bit upp sittandes på ett par höbalar. Jo då hon vände sig om och tog vittringen där men det här stället var svårt för alla hundarna.
Det är allt häftigt att se att de är så fokuserade på sitt nosarbete att de liksom glömmer bort att de har ett par ögon också!

Det sista söket blev inne i stallet och gick tillväga precis som det första. Skillnaden var att figgen satt längst inne i sadelkammarens mörker. Hon lokaliserade snabbt bakom vilken dörr figgen satt. Sen in i mörkret och hittade rätt snabbt. Bus och lek med H och räven! Att jobba i mörker är hon verkligen superduktig på.

Sammanfattning då! En bra kväll och så kul med koppelsök. Duktig hund men mera fokus önskas på arbetet. Jag vill verkligen se mera driv och mera arbetsiver i starten av jobbet. Visst hon gör ju det hon ska och hon jobbar alltid klart. Men mera fokus på uppgiften från start önskas. Min idé om det är att hon ska vindas mycket mera i skogen, korta avstånd, max 20 m ut för figgen och noggrannhet med vinden. Vi tränar vidare så och ser om drivet hos henne vaknar upp!


En härlig kväll blev det ju! En massa skratt också förstås. Ett kul gäng är vi allt!
Kan ju säga att trött blev hon allt efter denna kväll. Hon snarkar än, ja då menar jag verkligen SNARKAR ;)

tisdag 25 juni 2013

Måndagsträning

Äntligen ett träningspass med räddningsgänget. Område, solsken och hav. Dessutom rätt centralt. Alltså ett toppenställe! Kan knappast bli bättre. Koppelsök stod på schemat. Ett bra sätt för hunden att lära sig “hitta vind och vittringen i vinden”.

Vaddå hitta vind kanske ni undrar? Jo det är ju så att efter hand som hunden får rutin så lär den sig söka efter vind och den vittring som kommer med minsta lilla vindpust. Det är ju så att vinden inte alltid ligger rätt in i nosen ;)
Min Walle är en riktig fena på att leta efter vind. Det finns ju en hel del som tror att han bara vimsar runt ibland i söket. Men ibland så blåser det ju åt “fel” håll eller knappast alls. Då gäller det för hunden att verkligen “hitta vinden”. Det är häftigt att se en rutinerad hund jobba sig fram till vind och vittring för att sedan gå direkt på figgen. Det här tar förstås olika lång tid för hundar att lära sig men man får nog räkna med att det tar året om man tränat regelbundet! Alltså i sökträning så är det så viktigt att man skyndar långsamt! Att se Walle jobba med det här är en fröjd!

Så till kvällens träning då!
En figge bland en massa kabeltrummor. Koppelsök, bra vind. Koppla om till icke stryp och kommando, SÖK! Ett riktigt bra ställe för koppelsök. Det är ju liksom gator mellan raden av trummor. Sen så är det också jättebra för hunden att promenera fram och tillbaka på det här sättet just för att lära sig hitta vittring i vind. För rätt vad det är så kommer den sen så går man vidare då försvinner den en stund för att återkomma igen.
Yris tog vittringen snabbt, redan då vi kom in i vinden direkt i starten. Att koppelsöka gör det ju också lättare att lära sig läsa sin hund för då ser man ju verkligen den minsta lilla signal på att den fått nåt i nosen!
Sen så började vandringen i raderna av kabeltrummor. Gata upp och gata ner. Inte smita emellan till figgen. Riktigt bra drag mot figgen där vittringen dyker upp. Precis som det ska vara! In på sista raden då. Ojojoj vilket drag i kopplet. Så in under en kabeltrumma då och äntligen lek med figge!
Kanonjobb av Yris!
Jag har den senaste tiden verkligen sett en tendens hos henne att “leta” efter vinden i söket. Det känns verkligen som ett stort framsteg!

När ni läser det här så förstår ni säkert varför det är så viktigt med rätt inlärning från början. Alltså att lära in söket med vind och vittring helt utan synintryck!

Under tiden som de andra hundarna kördes i söket så passade vi förstås på att nöta passivitet. Binda upp och ligga stilla i “lägret”. Så nyttig träning! Det här börjar hon dessutom bli riktigt duktig på. Bäst att passa på att träna passivitet vi varje tillfälle som ges. Alltså hädanefter ingen väntan i bilen.

Sökövning nr 2 gick till på samma sätt som den första fast i en annan del av området där det inta var samma naturliga sökväg utan här fick man själv tänka till lite mera. Hon jobbade preci lika bra i det här området och hade figgen direkt i nosen. Men sen så skulle hon ju jobba sig fram på likande sätt som tidigare. Tålamod ligger väl inte riktigt för en terrier. Men i koppel tar man sig ju inte fram som man vill utan vi jobbade oss fram så sakteliga även denna gång.  Så äntligen fick hon komma fram till figgen och belöningen. Så duktig vovve!

Kvällens 3e övning bestod av markeringsövningar. Det här tycker jag nog att hon är rätt säker på och det fixade hon finfint. Öppen figge hämta rulle komma in och lämna av sen ut på påvis så belöning. Duktig tjej!

Alltså det här var en underbar kväll. Solsken, hav, sökträning, bästa gänget. Kan fasen inte ha det bättre på en måndagskväll!

måndag 24 juni 2013

Sista veckan!

Så var midsommarhelgen slut då! Vi har haft det så bra.

Inleder nu sista veckan på min semester. Ja det är sant. Landstinget eller medicinkliniken i Hudiksvall i ett nötskal. Fem jävla semesterperioder men bara för sjuksköterskorna som det ser ut! Känns ju inte som att sommaren ens börjat! Men det är ju bara att gilla läget. Visst det är ju alltid skönt att vara ledig men det vore ju trevligt att ha semester med familjen också! Till råga på allt så vaknade jag med en förkylning denna måndagsmorgon.

Igår så var det planerad sökträning men den blev inställd så jag och ett par hundar drog på egen träning. Tog med mig Kungen och Yris för lite miljöträning.

Vi passade på att träna på ett ställe som vi passerade på vägen på vår kvällspromenad.
G i koppel och Yris fick vara lös. Säger bara vilken Kung. Han tar sig verkligen fram ÖVERALLT! Tänk att aldrig nånsin blivit tränad  i sån miljö och bara går och är bara så nyfiken! Bara BÄST är ju han min 9-åring!

Jag och Kungen 2007

Jodå Yris var ju så duktig hon med men hon är ju tränad i sån här miljö! Hon visade verkligen att miljön går bättre och bättre. Stor skillnad är det ju på att vara lös och kopplad. Men jag tycker verkligen att hon blir bättre och bättre! Så än finns det hopp!
Sen så blev jag ändå lite förvånad då jag kom fram till det här stället. Det var liksom serverat med pallar som låg precis så att det bara vara att gå upp med instabilitet på en del ställen. Det var verkligen serverat att träna i den här miljön. Får väl hoppas att det var slumpen och att ingen varit där och byggt “hinder” och inte plockat ihop efter sig?
Hur som helst så blev det ett bra träningspass för oss. Skulle bara haft en figge med så vi hade kunnat köra lite vindövningar också!

Den här fanns i en annan del av det här området. Undra vem som mumsat i sig av den då?

Ny vecka nya möjligheter. Känns helt ok faktiskt!

torsdag 20 juni 2013

Glad Midsommar!

Nä nu ska jag börja att “klaga” lite! Många som läser men få som lämnar kommentarer. Nån enstaka ibland vore ju rätt skoj!
Tack Till er som ändå lämnar en kommentar i bloggen eller gästboken! Riktig Trevligt!

Har iaf varit och tränat sök ett par gånger denna vecka. I skogen och på “område”.
I det förra inlägget kan ni läsa om skogsbesöket.

Började med Yris på det område som vi befann oss denna vecka! Men vette sjutton vad det är med henne ibland. Visst hon fixade söket , rullen och hela skiten riktigt bra! Men jag saknar den där rätta “gnistan”, förväntan på jobbet eller vad man ska kalla det. I regel så börjar hon med en hel del nosande i marken, kanske för att spårandet är mera naturligt för henne vad vet jag?

Figge nr 1 i ett litet “skogsområde”. Det fixar hon riktigt bra. Fasta rullen testar vi ibland och den var på idag och det klarade hon elegant.
För mig är det viktig att komma ihåg att inte heja på henne det minsta under påviset och inte hålla emot så mycket heller. För då fixar hon det bättre. Löst påvis ska man ju ändå ha i räddningen.
Hon fixade påviset finfint och fick bra belöning hos figgen :)

Sök nr 2. Figge i låda på höjden! Skulle bli intressant att se hur hon löste det, för höjdfiggar har vi knappast tränat alls. Lösrulle hos figgen och ett “krav” på hunden att nosen skulle in ordentligt i framkant av lådan!
Hon fick in vittringen av figgen i nosen direkt vi klev in på området. Vinden låg ju så fint på!
Sen så lokaliserade hon figgen fin fint.
Då var det bara att ta sig hela vägen fram då. Hon jobbade verkligen helbra. Tillbaka till figgen hela tiden och till slut upp på bakbenen, in med nosen och ta rullen. Fint in med rullen till matte så ut på påvis och sen härlig lek med figgen. Här satt ju dessutom Yris favvofigge :))))) Bästa lektanten!
Superviktigt i all sökträning att figgen ALLTID gör ett kanonjobb!

Walle var ju också med denna kväll. Första figgen bara så lätt.
Andra figgen på samma ställe som Yris figge. Lösrulle för honom då också. Bara för att han ska gå ända fram till figgen i den här miljön och inte fuska. Han skulle ju kunna göra det om han tyckte att miljön var lite jobbig. Fast det är ju sällan han gör det nu för tiden!
Snabbt fram till figgen, upp på bakbenen, ta rullen, komma in för ett fint avlämnande och sen raketfart ut på påviset! Vilken kille jag har!

Tänk om man kunde bygga en hund av Yris och Walle. En som hade bådas godaste egenskaper. Kanske man vågar chansa på en valp efter dom 2 och hoppas att de rätta egenskaperna hos de både blir de dominerande ;) Så lätt är det inte, jag vet………… Men önskar att det vore :)))))

Nu till nåt helt annat!
Att ge sig in i nån debatt om hunduppfostran/träning vore att ge sig ut på hal is. Men måste man verkligen bruka visst mått av våld i sin träning av hundar? Gamla “bruksmetoder” är väl ändå rätt ute? Fast alla är väl salig i sin tro så även jag och metoderna är väl lika många som hundtränare kan jag tro. Inget kanske är rätt eller fel. Därför är det också viktig att gå kurs hos flera olika “läror”, ja iaf om man ska kunna ha olika lösningar på ett problem! Men JAG gillar inte fysiska korrigeringar som träningsmetod!
Däremot tror jag att man till stor del kan utnyttja hundens egna språk för att korrigera. Visst kan det hända saker som gör att man handfast måste korrigera (då hunden tex är på väg att hoppa på en annan hund eller visar aggressivitet mot människa), då gör man väl naturligtvis det också. 
Men i träning så tror JAG det är fel!
Kanske har jag fel eller kanske har jag rätt?
Nästa kurs som ska prioriteras är iaf Hundens språk och lugnande signaler. Då tror jag det öppnas en helt ny värld!

“Hunden är en varelse med stor signalkänslighet som knappast behöver övertydligheter i att förstå genom att bli fysiskt hårt hanterad. Hundar är otroligt signalkänsliga och imponerar oftast med enorm språktydlighet. Men yes, det är en hund, en hund som behöver en fast hand, en tydlig ledare, rutiner och regler. MEN det behöver inte läras in genom fysiskt våld. Då tappar du din hunds förtroende och dens vilja att lära sig.”

OBS detta är ett direktcitat från den som har kursen jag vill gå. Alltså inget jag själv har skrivit eller hittat på!!! Men nåt som JAG tycker är väldigt spännande och vill lära mig mera av.

 

Ha en Trevlig Midsommar!

tisdag 18 juni 2013

Sökträning och viltspår!

Måndag kväll, sökträning med räddningsgänget!
Bästa jäkla vinden på länge!

Eftersom Yris verkligen behöver få upp farten lite mera i söket så fick hon denna kväll bara figgar på vindsidan. Dessutom bara en figge ute åt gången. Allt för att det ska bli rätt!
Första figgen fick hon fin vittring på i vinden. Bestämde mig för i sista sekunden att hon skulle få ta egen rulle. Nu har hon ju inte gjort det så många gånger men vi testar när vi är i skogen, inte på räddningssök! Jo då hon studsade fram till figgen, tog rullen fint och kom in till stigen till mig. Fint avlämnande dessutom. Så påvis då. Påviskoppel på, skickar med kommandot VISA. Fin fart ut ända tills jag försöker mig på att berömma henne på vägen ut, då stannar hon till och liksom undrar. “Ville du nåt"?” Upps bäst att vara tyst. Beröm och lek hos figgen.

Andra figgen då? Ja vad ska man säga? Med lite missförstånd om var figgen befann sig så gick det ändå bra till slut! Yris visade verkligen att hon börjat lära sig att “leta efter vinden”. Det känns iaf som ett kvitto på att man gjort rätt redan från start och tränat in söket med hjälp av vind och vittring. Aldrig syn och ljud!
Det blev iaf så att vi fick “backa” i rutan och det visade sig att figgen låg nästan precis där vi kommit ut på stigen med figge nr 1! Där visade hon ju faktiskt intresse när vi var på G till skick nr 2! Lita på din hund är väl ett uttryck som alltid håller!
Ja nu hittade hon ju figgen till slut, tog sin fasta rulle, kom in till mig på stigen, lämnade fint och gjorde ett bra påvis! Trots en del strul! ;)

Sökträning ur en figges perspektiv! Det är ju dessutom så här man tillbringar den mesta tiden under en sökträning! Men kul är det!

Hade ju Kungen med också. Så innan vi startat söket så hade jag lagt ett kortare viltspår till honom. Liggetiden blev ju bara ca 1,5 timme. Ack så laddad han var för det var ju så länge en han fick viltspåra!
Dags då. Ja vad ska man säga. För lätt och för kort! Men han tyckte ju att det var skoj iaf! Nästa gång han ska spåra så får det lov att bli ett längre spår med minst en natts liggetid!

En bra måndagskväll lyder sammanfattningen.

Sa jag förresten att vi ska träna ikväll också!

måndag 17 juni 2013

Viltspår x 2

Under veckan så har det minsann inte blivit mycket till hundträning. Jovisst jag var ju en sväng med Yris ner på stan för lite miljöträning, nyttigt. Vi gick på järnvägsbron några meter ovanför vattnet, glest mellan sliperserna är det. In särskilt läskigt tycker hon inte jag heller för den delen! Kollade in när bommarna gick ner och upp och när X-tåget drog förbi! Såklart kom det förstås störst regnskuren precis = genomblöt! Ja inte har hon nåt problem i stadsmiljö precis, trots att vi i princip aldrig är i stan!
Tyvärr ingen sökträning denna vecka! Vi hoppas på nästa i stället!

Igår så tog jag med mig husse, Walle och Loppan till spårskogen. Har nästan ja bara nästan bestämt mig för att delta i Wheaten KM i viltspår som går av stapeln i höst! Men först så måste vi ju gå anlagsprov! Då måste man ju träna lite också ;) Loppan måste ju dessutom tränas med skott i spåret.

Såklart att det regnade denna söndagsmorgon! Fast vi är ju inte gjorda av socker. Så vi packade frukost, hundar, “pickadoll”, blod och klöv och drog iväg. :)

Började med att göra en ruta för spårupptag, ja inte exakta mått på den kanske. La så spåren ca 400m för båda hundarna. Sen FRUKOST i bilen då det regnade nåt så överjävligt just då. Skönt med lite mat i magen medans spåren “kallnade”.

 

Så dags då! Dags att tänka spårupptag! Vind? Obefintlig, hrmm! Mina hundar är ju faktiskt söktränade och då har de ju nosen på rätt tidigt eller direkt de kommer ur bilen! Så de vindade ju in spårstarten rätt snabbt båda 2. Så där tror iaf jag att det inte kommer att bli nåt problem!

Walle först ut. Ja han går ju som på räls. För det mesta mitt i spårkärnan, ringade inte vinklarna utan tog dem direkt, spårar kanske med lite hög nos ibland. Men det gör ju wheaten i allmänhet så det är ju ok! När vi närmade oss spårslutet så kom vi på att vi glömt “skjutvapnet” i bilen! Attans! Ja inget att göra nåt åt i det läget! Han har ju dessutom inga som helst problem med skotten! Spårslutet var lagt i en liten grusgrop i området och där drog nog vittringen runt en hel del och det märktes också. Han snurrade verkligen runt ett tag innan han hittade klöven! Men såklart att han fixade det! Duktig kille!

Dags för Loppan då! Fixade sitt spårupptag så himla säkert! Sen så spårade hon verkligen superbra! Ringade sina spårvinklar! Gick i kärnan mest hela tiden! När vi närmade oss spårslutet så var det då dag för skott! Ni som följt oss här tidigare vet ju att hon fram till i fjol varit helt skottfast och genom en tokigt skotträning blivit skotträdd!
Spännande var det ju nu! Skulle hon klara av att ta sig den sista biten fram till klöven efter skottet? Vi placerade skytten på ett LÅNGT avstånd! Allt för att hon skulle lyckas. Stannade satte henne lugnt och stilla,eller så stilla som det gick. Hon var ju inte så långt från klöven så hon var u rätt ivrig kan man säga! PANG! Hon sände en kort blick mot skytten, sänkte svansen en aning, ingen mer reaktion vad jag kunde se! Sen fortsatte hon spårandet fram till klöven! Massor med beröm, tjo och tjim förstås!
Så stolt bar hon den sen till bilen!

Så skönt och precis som jag misstänkte så skulle skott under arbete fixa sig fint. Men än är det inte värt att ropa hej! Det ska tränas mera och i sakta mak för vi vill inte ha några bakslag här!

Ja då gäller det bara att se till att träna vidare på spår som ser ut ungefär så här då!

 image

Båda 2 fixar de nog anlagsproven rätt så snart. Bäst att boka in dem då!

Den här tycker jag passar in idag!

 

fredag 14 juni 2013

Getingstick???!!

Som en del av er kanske vet så blev G dålig på lördagen av nåt som jag inte vet? Han hade ont! Men var då? Trodde till en början att han hade ont på nåt av ställena som han skadade i samband med höftledsluxen tidigare i våras. Men nä! Trodde att det orsakades av en incident mellan honom och en av de andra hundarna på lördagsmorgonen. Men nä så tror jag verkligen inte att det var.
Utan jag påminner mig om att han låg på bron när vi åt frukost och pep plötsligt till höll upp sitt vä framben och försvann in under sin favvosäng. Visade verkligen att han hade SKITONT! Klämde och kände igenom honom och tyckte verkligen att han ömmade i ryggen på samma ställe som tidigare. Han fick smärtis men mådde verkligen skit. Satt och darrade som ett asplöv. Sen så blir han så påverkad av smärtstillande så det är som en drogad hund jag har. Inte heller särskilt skoj.
Hur som haver så är han i dagsläget hel återställd och det enda som vi hittat är ett framben som varit ordentligt svullet och det var ju det benet han drog åt sig när han pep till där på bron. Svullnaden har nu efter en vecka försvunnit helt :)Getingbon har vi ju under bron det vet vi ju!
Kan en hund bli så sjuk av ett getingstick?

Ingen tid för träning har det varit denna vecka. Lite tråkigt kan man tycka…..
Men idag eller under helgen finns iaf tid att klämma in ett par viltspår iaf.
Tänkte kanske försöka mig på ett viltspårchampionat med nån av jyckarna i huset! Walle är väl den som kommer först på tur!

Sen så har vi ju en utställning inplanerad med Loppa i sommar. Eller 2, en inoff och en off. Båda i Alfta i juli. Ska bli spännande men också lite nervöst förstås!

Ha en trevlig helg!

måndag 10 juni 2013

Första semesterveckan

Då var den då avklarad den första semesterveckan. Vädret har väl inte varit nåt att skryta med direkt ;) Men ändå skönt att vara ledig. Har väl inte alls gjort de saker som stod på agendan denna vecka. Men fixat lite i växthuset har jag hunnit med!

I onsdag så skulle det varit orientering med räddningsgänget men där blev det manfall och inställt. Men då drog jag med mig husse till skogen. Han hade på en av sina MC turer (ordonnans i hemvärnet) hittat ett ställe som kulle lämpa sig för sökträning. Han är då för snäll som tänker på det när han är ute och far.
Ett sånt himla bra ställe! Bilväg ända fram, fina marker för både spår och sök. Så här kommer det att bli sök dag 1 på wheantenträffen i augusti!
Vi släppte ut hundarna en stund i skogen så de fick springa av sig lite!
Sen så passade jag förstås på att köra ett par sökövningar också!
Walle skötte sig som vanligt super! Han är en sån jäkla bra sökhund han. Synd att hans matte inte är nån tävlingsmänniska för då hade vi väl ändå försökt oss på nån appell snart.
Yris fick göra en sökövning sen markeringsövning både med lösrulle och fast rulle det fixade hon fint alltihopa.

Torsdagen ägnades åt test av patrullhund. Hade med mig Walle som verkligen behöver få jobba, jobba, jobba! Fick prova på ljudfigge. Det var en ny upplevelse tyckte både matte och hund. Hunden kanske mest. Han sökte precis som sig bör efter vinden. Precis som han ska då. Men lärde sig också snabbt att lokalisera ljudet och dra till den figgen. Spännande att få testa lite nytt! Det finns ju numera som en tävlingsgren inom brukset. Tänkte för er som gillar att tävla!

På fredagen så byggdes staket på vår baksida mot grannen. Blev så fint. Duktiga husse!

Lördagen ägnades till studentfirande. Antons flickvän J tog studenten. En trevlig tillställning såklart! Grattis J!
Gandalf var med oss dit. Där träffade han en söt liten kisse som var hundvan. G är ju snäll med alla han möter på in väg så även med katter! Älskade vovve!

DSC_0127 Finaste G!

Söndagen då? Räddningssök och kurs! Vi drog söderut och möttes av ett regnväder och inte vilket regnväder som helst utan ett ihållande jäkla skitregn som höll på hela dagen! Men men det finns ju regnkläder och dom TAR MAN PÅ SIG från början så slipper man bli blöt i ALLA kläder!

Området som vi tränade var ett stort ruinområde. En aktiv stenkross med massor av STORA och små stenar. Mycket svår miljö för hundar! Kan lova att de blir supertrötta efter att ha vistats där ett tag.
Vi började miljöträna. Lös hund. För att den skulle kunna ta sig fram på bästa sätt. Där kan man säga att hon inte hade nåt problem alls den lilla bergsgeten. Hon tog egna vägar där hon kunde ta sig fram utan risk. Smart hund kan man säga! Det här var verkligen en miljö som passade Yris. Utomhusmiljö fixar hon så mycket bättre än vissa inomhusmiljöer.

Efter den vandringen dags för sökövning på samma område då. En figge utlagd. Men här jobbade hon fint som sjutton. Fick figgen rätt snabbt i nosen. Då ska man bara ta sig dit då! Det gick ju snabbt och bra det! Lite svårare var det att leka med figgen i den miljön. Egentligen så är ju inte leken den bästa belöningen för Yris utan att få pussa figgen ordentligt i ansiktet och det måste hon få göra om hon vill!
Vid det här laget så var vi liiite blöta i kläderna då. Så då åker regnkläderna på då!

Eftermiddagen ägnades till att träna markeringar. Det fixar hon fint nu den lilla arbetsmyran. Men nog märktes det att hon var trött på eftermiddagen.
Hon fixade hela dagen finfint trots att hon inte har nån underull (får inte ha enigt rasstandarden) och var genomvåt redan efter halva dagen. Hon frös inte ett dugg trots att det är lång stunder då de sitter uppbundna och inte gör ett dugg!

En helnöjd matte och hund efter denna dag var det!
Så hem då och ta reda på blöt hund, blöta kläder, blöt ryggsäck…… Det mesta har en baksida!

För er som undrar hur det är med Kungen och vad som hänt så kommer det när jag orkar……………

måndag 3 juni 2013

Ett Kungligt språk

Sen räddningsträningen i onsdags har vi väl i princip inte gjort nåt mer än den dagliga motionen. Rätt skönt faktiskt!

Fick en förfrågan från en kär vän och tillika uppfödare om jag ville hjälpa dem med en vovve i värsta slyngelåldern. En tik på 11 månader som har en del “beteenden” för sig! Kung Gandalf är ju en språksäker vovve och har använts tidigare till lite speciella hundar. Då framför allt rädda hundar, de är ju oftast de som håller på och gör en massa tok. Väldigt sällan är en hund arg! Det vet ni väl! Kungen är dock en aning FÖR snäll! Önskar att han “rev i lite” mera än vad han gör!

Sagt och gjort vi träffade det lilla monstret och oj vilken liten fegis, gömde sig bakom matte så fort hon bara kunde! Morrade och for ut mot G som parerade så fint. Hela repertoaren av lugnande signaler utan minsta lilla respons hos tiken. Hon fortsatte oförtrutet med sin dumheter. Hon t.o.m nafsade honom i bakhasorna vid några tillfällen. Sicken donna. Där önskade man ju att han sagt ifrån, men icke!
Han fortsatte att vara tålmodig, gubben. Körde de lugnande signalerna men hon gav liksom aldrig upp.
Då blev det en annan strategi. Nosa i marken. Om jag visar henne att jag inte är ett dugg intresserad eller farlig så kanske hon lägger ner? Så han struntade helt enkelt i henne. Gick och nosade, pinkade lite här och lite där. Då först landade hon lite. Men det var lite det ;)

Ja han fick ju iaf komma i närheten av henne. Han fick nosa lite på henne och han fjäskade en del. Sen så tror jag att den lilla damen har ett löp rätt så nära för det kunde man läsa ut av Kungens beteende.
När hundmötet närmade sig sitt slut så hade den lilla damen iaf tillfälligtvis gett upp lite. Hon var helt slut mentalt och orkade inte mera just då. Men vi ska fortsätta till veckan. Spännande är ju det här!
Han kan min KUNG!

 DSC_0496 Något lurvig men fin ändå!

Så kollade vi på lite agility när vi ändå var på klubben. Ojojoj vilken fartfylld hundsport det är. Inte min grej men en av mina hundar skulle fullkomligt älska denna sport, LOPPAN. Det här vore nåt för henne det!

Så träffade vi den här lilla krabaten! En liten mudipojke. Som trots sin ringa ålder hade ett välutvecklat hundspråk redan. Mycket spännande må man säga!

 DSC_0106_redigerad-1 Kan man annat än smälta i hundhjärtat då?

Idag blir det vandring med jobbarkompisarna. Hoppas vädret är bättre på eftermiddagen då!

Hej Då!

PS För er som vill lära er om hundspråk läs Turis Rugaas bok “I samspråk med hunden. Lugnande signaler”

söndag 2 juni 2013

Sökträning och MH

Mitt i veckan samlades vi för sökträning i en skog i närheten av Hudiksvall. Jag hade Walle och Yris med.

Först ut av mina hundar var Yris. Sökte av rätt så bra. Men hur vore det med en liten tempoökning? Nä då jag ska inte klaga men ett lite högre tempo önskas. Nu vet jag iaf hur jag ska gå vidare med träningen.
Visst hon hittade figgarna och hon jobbade fint utan avbrott och hon ger sig inte!

Walle är en sån himla duktig sökhund han! Han jobbar som tok. Söknosen på hela tiden! Hittar också sina figgar hur fint som helst! MEN en del olater har han för sig minsann! Pissar i sökområdet…………… SUCK, skithund!
Men annars är han bara så duktig!

DSC_0515 Walle på en inomhusträning i vintras.

Så till nåt helt annat då. Dag för vaccination av Loppan. Oj vad åren går fort, 3 år sen senast. Hon skötte sig finfint hos veterinären. Så jag är verkligen bara så nöjd!

Sen så kommer vi till veckans stora höjdpunkt, tjejernas MH! Bara så spännande :) Har jag de hundar i snöret som jag tror?
Vi gjorde ju MH i Bollnäs med Walle för ca 1 år sen och jag gillade deras brukshundklubb massor! Trevliga människor och ett utmärkt bemötande! Vi satsade på samma beskrivare också, Hans Kinn.
Vädret var solsken och värme, kanske för varmt för hundarna? Dessutom så hade vi tiderna mitt på dagen då solen står som högst!

Först ut var Loppan.

DSC_0014_redigerad-1
Social, leker bra med mig men leker inte med testledaren, jagar inte haren, skiter fullständigt i avståndsleken, kopplar av bra vid aktiviteten (borde kanske heta passivitet?) ingen rädsla, hotbeteende eller aggressioner hos dumpen eller spöken, inte rädd för skrammel fixar leken fint på slutet.
Sen så avstod vi skott.
Till det vill jag ge en lite förklaring. Tror hon fixat en 4 kanske men vill inte utsätta henne för skotten då hon förra sommaren utvecklade skotträdsla från att tidigare varit helt skottfast. Hon blev vi ett tillfälle i helt ny miljö skrämd av skjutande. Så himla trist. Men en sak är iaf helt ok hon reagerar inte ett skit på smällare och raketer!
Fick lite tips av beskrivaren hur vi kan träna vidare på det här med skott :)
Jag är verkligen helnöjd med Loppans MH och har nu bestämt mig för att ta VALPAR på skrället.
Trots att hon var väldigt påverkad av värmen så visade hon verkligen att hon är en hund med bra mentala egenskaper och delvis en annan hund än jag egentligen trodde att jag hade i det snöret!
Jakten och leken med avståndsfiggen tror jag hon gjort om det inte varit så himla varmt.
Alltså jag är verkligen helnöjd med hennes MH!

Så till Yris då.

DSC_0081
Social, leker med mig och med testledaren, jagar inte haren, är väldigt intresserad av figgen vid avståndsleken och leker dessutom bra med honom, kopplar av bra, visar ingen rädsla eller aggressioner vid dumpen eller skramlet men vid spökena visar hon en del rädsla och enstaka hotbeteenden, direkt efter så fixar hon leken helt galant och sen en 1 på skotten efter det.
Helt nöjd matte. Att hon blev lite rädd vid spökena förvånade mig verkligen, sen så sa beskrivaren också visade hon det enstaka hotbeteendet endast ett väldigt kort ögonblick och att hon löste det hela finfint dock inte inom utsatt tid. Inga kvarstående rädslor eller andra konstiga beteenden efteråt för då hade hon inte fixat leken och skotten så bra.

Han tyckte att båda tikarna visade en utmärkt mental stabilitet och att båda var VÄLDIGT sociala och trevliga hundar! TJOHO, mina avelstikar.

Deras MHn var egentligen rätt så lika. Loppan är 2 år äldre och det gör väl så att det är en viss skillnad. Jag trodde nog att Loppan skulle dra igång på “harjakten” och att Yri skulle tycka att spökena var helspännande och inte alls nå läskiga. Där ser man. Allt är inte som man tror att det ska vara!


Då återstår då bara utställning innan det är dags för valpar! Anmält och klart! Åtminstone för den ena. Ska bli minst lika spännande det med! Nu blir det hårdträning på den biten då. Borde verkligen haft en handler, nån?

Ni kommer väl ihåg att skriva en liten kommentar eller en lite rad i gästboken innan ni drar vidare!

Ha en bra söndag. Vi ska träffa Walles och Gandalfs uppfödare idag. Det ska bli så skoj!
Gandalf han ska få “jobba” lite med en hund i värsta slyngelåldern som behöver lite hundspråk från en som kan!