söndag 3 mars 2013

Kontaktsvårigheter!?

Ojojoj vad jag har genat i min träning av Yris. Snacka om att vi har kontaktsvårigheter!
Jag har verkligen missat nåt så basalt. Är så förbannad på mig själv. Nu gäller det minsann att ligga i.
Inser i samma veva att jag håller på att få en hund som verkligen är alldeles för mycket på innan arbete.

Kontaktövningar och passivitetsträning ligger nu på den dagliga agendan. Tänk om man hade en kombo av henne och Walle. Det vore nog den perfekta räddningshunden det! Fast den kanske kommer att födas här den ;)
Nä, Bara att inse att de närmaste veckorna är FULLA av jobb!!!!!

Kontaktövningarna är väl inga bekymmer i sig. Men kontakt under störning det kan nog bli jobbet det.
Passivitetsträning skulle vi lagt krutet på när hon var en liten valp………….. Fast å andra sidan är det u lättare att träna upp dessa saker än att ha en slö hund och träna upp aktivitetsnivån.

Igår så var det dags för den officiella förträff nr 1 inför inträdesprovet.
Vi tränade underlag med skrammel och instabilitet, 1. Vi tränade att kunna koppla av i grupp samt att röra sig bland andra hundar, 2. Sen så avslutade vi med ett par hittaövningar, 3.

  1. Här har vi massor att jobba med. Bråttom, bråttom när det blir lite för läskigt, låter och rör på sig under tassarna.
  2. Passivitet då. Här behöver vi massor med träning. När man dessutom tränar passivitet i grupp så MÅSTE ju alla vara beredda att sitta kvar tills ALLA hundar varvat ner. Även om det tar LÅÅÅÅng tid. DE hundar som tar längst tid på sig är ju de som behöver det mest :) Så den träningen var ju inte sån stor nytta för oss precis :( Belöningen blev ju att få gå därifrån fast man inte kommit till ro……..
    Att sen röra sig i gruppen, skita i de andra de blev väl dagens andra stora utmaning. Ja lite kontakt fick vi väl. Men hur mycket har vi inte att jobba med.
  3. Hittaövningarna gick iaf superbra. Nosen på och jobbade sig riktigt fint fram till figgarna. En av de få hundarna som klarade att stanna kvar hos figgen på ett rätt så bra sätt! Fast här kan man ju också ha en åsikt, att figga är också en konst som en del har med sig så bra medans andra behöver massor med träning i den konsten också!

Sammanfattningsvis så har vi ett hästjobb framför oss de närmaste veckorna. Min Yris är enligt kursledaren en alldeles otroligt självständig ung dam som inte alls behöver sin matte så mycket, utan “kan själv”. Kursledaren är ju dessutom MH beskrivare så jag tror ju att hon kan det här med att läsa hund rätt så bra.

Men att jobba upp kontakten utan belöning i form av leksak eller godis det tror jag inte så mycket på. Att jag ska var den skojigaste belöningen, njae där finns nog en hel del att önska!

En sak som kändes så bra i detta var väl att jag fick bekräftat att jag i mångt och mycket verkligen tänkt och tänker rätt i räddningsträningen :)

Men då jobbar vi vidare då!

DSC_0560

1 kommentar:

Anonym sa...

Kul att följa era framsteg - och eventuella bakslag. Saknar känslan av att ligga figge och vänta med förväntan på att en hund ska dyka upp. Kul att ni är ett gäng som håller på. Stor KRAM / tant Brun