söndag 24 februari 2013

Jättendal

Inget ställe man besöker så ofta utan mest far man förbi på sin väg norrut ;)
Men idag var det dags, en heldag i Jättendal. Träning med bästa RÄDDNINGSGÄNGET! H och Acke hade ordnat ett nytt träningsställe. En nedlagd plåtindustri, flera olika rum med både mörker värme och figge i låda!

Idag hade vi dessutom vår räddningsinstruktör G med som skulle kolla lite mera på våra hundar innan vi startar med förträffarna nästa helg. Sen är det ju inte så långt kvar till inträdesprovet.

De övningar vi skulle göra med instruktören idag var;

  • Helt dold figge i låda. Är med på inträdesprovet och hunden ska hålla intresset på topp 60 sek utan att nå figgen.
  • Uppbindning av hunden som helst ska vara passiv vid lämnande och vid vänta. En främmande person hämtar hunden och flyttar den till punkt 2 där den binds upp igen. Hämtas sen av samma person och får gå till matte!

Vad tror ni min sessa klarade bäst?

Här kommer resultatet.
Helt dold figge i låda. Vi fick börja att släppa hunden i medvind, inga kommandon utan bara röra oss i området. Hoppade upp i en snödriva, klättrade upp till toppen ner på andra sidan. Fick kalla in då. Så fortsatte hon framåt in i en traktorskopa, ingen där heller. Men när hon kom ut ur skopan så fick hon vinden i nosen. Obetalbar syn. Satan i gatan vad hon är duktig i vinden utomhus. Fram till lådan som en komet. Där höll hon figgen hur länge som helst, släppte inte intresset en endaste sekund. Där har hon kunnat jobba hur länge som helst. När sen figgen öppnade locket då var lyckan gjord.


Uppbindningen då? Jag hon stod väl hyfsat still men det behövs en hel del passivitetsträning av den lilla damen. Fast det visste jag ju redan. Att gå iväg med en främmande person var inget problem. Hon älskar ju människor den lilla Yris.

Ja sen så körde vi ju lite andra övningar också. En hel del miljöträning. Där behöver hon ju tränas lite mera men det vet jag ju redan. Så länge som underlaget håller sig stilla så funkar det bra. När hon blir feg så stannar hon inte utan får rejält bråttom att ta sig fram och över. Men jag fick ju lite tips om hur vi ska träna vidare på detta.

Mörkersök inomhus. Nosen på för fullt så underbart. Jobbade sig fram med nosen i luften, tjoho hej vad det går!!!!

Gallertrappa ner i källaren till pannrummet, check. Gallertrappor är nemas problemas. Sen in för ett sök i pannrummet. Figge bakom en kokhet pelletspanna. Där ville man se om hunden vågade sig förbi den brännheta pannan fram till den svettiga figgen! Det gick superbra!

Sen så tränade vi hantering och lyft. Att lyfta en trimbordshund är väl knappast nåt problem :) Matten skulle också upp på pallarna och ner igen det behöver hon träna på ;)

Så har vi då äntligen löst belöningsfrågan. Inget godis, ingen leksak (jo möjligtvis en IKEA råtta). Den bästa belöningen för min hund är att få pussas med figgen. Verkligen pussas, slicka hela ansiktet och helst öronen på figgen. Bara bli så där vansinnigt glad att hitta nån som Yris kan bli! Det är det BÄSTA för min lilla Yra Pyra Persienn. Godkänt som belöning av räddningsinstruktören också! Billig belöning och enkelt för figgen inget att hålla reda på precis!

Yris har den största biten som gör att det kan lyckas med räddningen helt klar. Ett enormt figurantintresse. Bara så supersocial så att man inte ens behöver några instrument för belöning. Mer än en figge förstås!!!!

Sen så hade vi en väldigt trevlig gemensam lunch som grädde på moset. Tack till er som fixat denna dag så himla bra!
Ses till helgen!

DSC_0041

Inga kommentarer: