måndag 8 oktober 2012

Helgens övningar

Påminner mig själv om att denna blogg är för att jag vill dokumentera vad jag gör med mina hundar. Att jag lätt kan gå tillbaka och titta på sånt jag undrar över hur det gick och vad vi behöver träna mera på. Så därför fortsätter jag bloggandet även om det ju också är skoj att att då och då få ett livstecken från er läsare. Lite mera tydlig och detaljerad dokumentation över tränandet gör jag jag ju i “papperskalendern”.
Vad har vi då gjort denna helg förutom att ha jobbat.
Efter en vända i gymmet för egen kroppsträning så tog jag med mig Yris för en skön promenad efter “hamnslingan” i stan. Där visste jag ju att det finns ett område som är utmärkt för miljöträning av en hund som förhoppningsvis ska bli räddningshund.
Solen sken och det blåste som bara den. Kanske det först sjösprånget för hösten. Bara 2 kvar då isf ;-)
Yris skötte sig utmärkt och fick vara lös i träningsmiljön och man såg då tydligt att hon verkligen sökte av på egen hand och att hon inte är det minsta lilla feg i denna miljö. Tror att jag lagt en utmärkt grund för henne i “räddningsmiljö”. Att hon inte hittade nån figge gjorde henne inte det minsta bekymrad. Här kommer lite bilder från lördagens miljöträning.

 2012-10-06-283 Vackert var det. Här syns Kastellholmen i Hudiksvalls hamninlopp.

2012-10-06-284 Fin promenadväg är det.

2012-10-06-286 Blåsigt var det.

2012-10-06-288 Att klättra på presenningar som fladdrar i den hårda vinden bekommer henne inget alls.

2012-10-06-289 Upp på instabila lastpallar.

2012-10-06-290 Så hoppar hon vidare.

2012-10-06-291 Knallar på rätt obehindrat.

2012-10-06-292 Inga bekymmer med skramlande rör.

2012-10-06-293 In bland kabeltrummorna.

2012-10-06-295 Klättrar på plaströr.

2012-10-06-296 Här försvann hon in och kom tillbaka efter att hon sökt av där inne.

2012-10-06-297Här var det sista chansen att hitta nån. Men ingen fanns det där heller. Men hon var lika glad för det. Massor med belöning blev det förstås efter uträttat arbete. Hon är duktig min terrierflicka.

Så fortsatte vi då vår promenad som j blev nästan 6 km. Den lilla damen var rätt så nöjd och jag med.

Söndagen var vigd till räddningsträning med träningskompisar.

Hur gick det då?
Walle han fullkomligt älskar att söka figgar i denna miljö. Han jobbar på riktigt bra i mörkret. Fast det märks att han behöver mera kontinuitet i sin träning. Men vem behöver inte det ;-) ? Han fixar det hela och är inte det minsta trött när vi kommer hem. Han är duktig min Prins. Måste verkligen ta mig en funderare. Skulle verkligen vilja lydnadsträna med honom lite mera. Men ska jag rikta in mig på brukset eller på Lkl eller kanske tom på IPO-R? Ja inte sjutton vet jag. Men han har väl gjort sig förtjänt av att få tävla i nåt nån endaste liten gång.

Lilla Y hon går verkligen från klarhet till klarhet. Hon fixar miljön galant även här. Hon tycker inte att galler är läskiga att gå på. Hon struntar i om det skramlar och är lite instabilt.
Figge nr 1 finns i labyrinten och det grejar hon jättefint. Nästa figge sitter i en soffa inne i mörkret. Där imponerar hon på mig idag. Trots svårigheten med vindarna där inne eller självdraget kanske man ska säga. Så gav hon inte upp. Man såg på hennes frenetiskt viftande svans att hon hade figgen i nosen. Som hon jobbade. Jag mitt arma arsel tänkte för ett ögonblick kalla tillbaka henne och skicka om. Men M sa till mig att låta henne jobba klart. Det gjorde hon med bravur. Hon gav aldrig nånsin upp trots svårigheten där i mörkret. Det gav ju utdelning för vips så fanns ju figgen där i soffan. Attans vilken stolt matte man var då. I mörkret så är det rena hittaövningar än så länge.

Så flyttade vi ut på grusplanen för att göra ett par markeringsövningar med lösrulle för att påminna henne om hur det går till innan vi lägger till det i söket. Det gick riktigt bra fast visst behöver hon lite hjälp med rullen än så länge. På påviset går det minsann undan. 
Fyttade in det i själva söket då. In med figgen i en container. Själva sökdelen fixar hon fint men hon behöver en hel del hjälp med rullen än så länge. Men idag så kom hon in med rullen och satte sig framför mig för avlämning, precis som jag vill ha det. Avlämningarna har jag ju bara tränat hemma i köket och på gräsmattan. Så det måste jag ju säga att hon gjorde superbra. Alltså jag dirigerade henne inte det minsta till det utan hon kom nog plötsligt på det själv.
Sista figgen blev i ruinen. Hon har en otrolig söknos den hunden. Fast hon fick söka genom hela ruinen innan hon hittade figgen så fixade hon det jättefint. Lite slarv med rullen men efter omskick på nära håll så grejade hon det också.
Den här lilla fröken går som på räls i söket men behöver lära sig att ta det lugnt då hon snabbt blir trött då hon är så ivrig. Visst jag föredrar ju detta istället för en soffpotatis som man ska jobba upp tempot på. Men tips mottages tacksamt för hur jag ska få ner hennes arbetsiver åtminstone lite för att hon inte “ska ta slut” för fort. Visst hon orkar ju men hon skulle ju orka dubbelt så mycket om hon kunde vara lite lugnare. Vi funderar vidare på det. Den enda metod som jag redan skippat är den att inte låta henne komma ut och jobba när vi är i väg på träning. För det är ju inte i bilen hon är för ivrig. Utan hon vill ju söka söka söka…… Gojäntan. Tips nån?

DSC_0275 Den här lilla kelpiebäbisen, Watt är en av våra nya träningskompisar. Visst är han söt?

Gandalf har under helgen fått hänga med A och J på långpromenader och Loppan hon har varit med husse hos Isprinsessan i  Ö-vik.

DSC_0255 Nybadad och lite friserad inför resan till Ö-vik. Inte kan man åka smutsig till Isprinsessan.

Så alla 4 har fått sin beskärda del under helgen. Jag har dessutom hunnit med att jobba nätter och dessutom sovit lite också!

PS MODO damerna vann sina matcher även denna gång. Motståndet stod Brynäs och Leksand för.

Ha en bra vecka! Till helgen blir det räddningsträning igen. Tjoho vad skoj!!!!!

1 kommentar:

Pudelmatten sa...

Den där trumman med orange kabel känner jag igen! Undrar om det är duktkablar för blåsning av fiber... Nej, för att prata om något roligare så blir jag ju jätteimpad av Yris som är så framåt och orädd, hon kommer bli en prima räddningshund! :)