tisdag 17 maj 2011

Mattes stjärnor

Igår var vi i skogen med några stjärnor. Ja iaf om matte själv får säga det *ler. Alltså var det igår dags för viltspår igen. K och hundar var förstås med de också.


Loppan och Walle

Så vacker skog vi var i. Det kom en ordentlig regnskur under tiden vi var där. Sen kom solen och det blev nästan lite trolskt i skogen, med vattenångan efter regnet och solen som sken i det hela. Ja en vacker regnbåge syntes också. Vilken förmån man har som har hundarna så man verkligen gör sig tid att sticka ut till skogen efter en dag på jobbet.

De vackra skogarna i Högstrakten

Ja till det väsentliga då, spåren. Ett spår åt Walle som var 600 m med minst 4 kanske 5 vinklar. Loppans spår var ca 500 m med 4 vinklar. Båda spåren var klövade och blodade.

Walle hade som vanligt en STOR arbetsförväntan och beter sig i bilen därefter. Hur sjutton ska jag göra för att få ner det här och hur sjutton ska jag göra för att själv skita i att han gör så här? Han stressar förstås upp sig och sen blir ju jobbet inte det bästa. Ja även om han i andras ögon gör ett kanonjobb så kan han i mina ögon göra det så mycket bättre.
Ja han klarade ju sitt spår galant. Skulle man säga nåt annat så skulle man vara taskig mot honom. Han är ju en sån duktig spår- och sökhund den killen. Spåret lades denna gång i väldigt varierande terräng. Spårhinder i form av kvistar och grenar då området nyligen gallrats. Över väg och över stigar. Ja man kan säga att blöta marker var det enda som inte fanns där. En duktig kille var det som matte hade i linan. Klarde hela det kluriga spåret med många terrängskiftningar gjorde han. Även om det inte var MVG denna gång.

Loppans spår hade ungefär samma variation. Fast hennes var kanske lite klurigare. Den ena sida av området där hennes spår lades gränsar mot ett sandtag. Ja det går ju en rullstensås nästan eller kanske ända från Dellensjöarna (tror jag) ut till havet. Ni som känner till dessa åsar vet ju hur fin sand det blir i dessa sandtag. Jag drog ut spåret i sanden gick där en bit för att sen vinkla tillbaka in i skogen. Här syntes ju dessutom mina fotspår och spåret där blodet och klöven dragits.
Skulle bli skoj att se om hon klarade denna svårighet och se i vilket spår hon egentligen går.
Spårupptaget gick galant. Vinklarna tog hon raka all utom en som hon ringade lite.
Sanden då?
Det fixade hon så bra.
I vilket spår gick hon då?
Jo hon gick i rätt spår dvs INTE i mina fotspår utan i det som var klövat och blodat. Det var precis som jag trodde.
Som grädde på moset eller vad man ska säga så sköts det hejvilt på en skjutbana inte långt ifrån oss. Ingen av hundarna reagerade på skotten. Walle är ju skottfast det vet jag. Men Loppan har ju aldrig exponerats för skott under arbete. Men det gick ju bra det också :))
Loppan är så jäkla duktig på det här. Visst Gandalf och Walle är också mycket duktiga viltspårhundar. Men Loppan är nog snäppet bättre än killarna.

För mig och hundarna finns inget som är mera skoj att göra tillsammans iaf inte för tillfället.

Konrad med råddjursklöv. Den hunden har verkligen gjort framsteg i spåret :))
Denna vecka blir det nog inget sök, tyvärr. Men på lördag blir det viltspår igen. Då med spår som legat minst 12 timmar. Det ska bli spännande.

1 kommentar:

Tes sa...

Du ökar på svårigheterna nu märker jag. Så himla kul att läsa om. Hur går det med halsbandena, använder du dem och har det gjort ngn skillnad isf?!?! *Nyfiken* :-) Återigen en extra klapp från oss på dina duktiga vovvar! Super bra jobbat! :-) är det provspår på G eller hur kommer det sig att du låter dem ligga 12 timmar minst?! Skall bli så kul att se hur det går med så lång liggtid!!